Navigation path

Left navigation

Additional tools

Det europeiska medborgarinitiativet

European Commission - MEMO/10/683   15/12/2010

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

MEMO/10/683

Bryssel den 15 december 2010

Det europeiska medborgarinitiativet

I. Allmänna frågor och svar om det europeiska medborgarinitiativet

1. Vad sägs i Lissabonfördraget om det europeiska medborgarinitiativet?

2. Är det möjligt att redan nu lägga fram ett medborgarinitiativ? När kommer det första medborgarinitiativet att kunna inledas?

3. Vad händer i ett fall som det nyligen aktuella Greenpeaceuppropet? Kan det lämnas in på nytt när förordningen om medborgarinitiativ trätt i kraft?

4. Vilket mervärde har medborgarinitiativet?

5. Vad skiljer ett europeiskt medborgarinitiativ och ett upprop åt?

6. Finns det medborgarinitiativ i medlemsstaterna?

7. Kan man lägga fram ett europeiskt medborgarinitiativ om Europaparlamentets säte i Strasbourg?

8. Kommer medborgarna att genom ett medborgarinitiativ kunna inleda en översyn av fördragen?

9. Har tredjelandsmedborgare som bor i EU rätt att underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ?

II. Frågor och svar om förordningen: Hur kommer det europeiska medborgarinitiativet att fungera?

1. Vem har rätt att genomföra ett medborgarinitiativ?

2. Har organisationer rätt att genomföra medborgarinitiativ?

3. Kommer det att råda öppenhet i fråga om finansieringen?

4. Kommer de som genomför ett europeiskt medborgarinitiativ att beviljas EU-medel?

5. Hur kommer medborgarna att få reda på vilka medborgarinitiativ som pågår?

6. Hur kommer kommissionen att kontrollera att de grupper som lägger fram ett initiativ är seriösa?

7. Hur kommer kommissionen att stoppa extremister från att utnyttja detta verktyg till att bli en plattform för deras åsikter?

8. Vilka krav måste uppfyllas för att ett förslag till initiativ ska registreras?

9. På vilket språk måste ansökan om registrering av ett föreslaget initiativ ske?

10. Kommer kommissionen att översätta de föreslagna initiativen?

11. Hur kan potentiella organisatörer bakom ett initiativ förvissa sig om att deras initiativ ligger inom kommissionens behörighetsområde?

12. Inledningsvis ville kommissionen att registreringsfasen och prövningsfasen skulle hållas isär i tiden. Varför blev det inte så?

13. Varför måste undertecknarna av ett initiativ komma från en fjärdedel av medlemsstaterna? Räcker det inte med att de kommer från en enda?

14. Varför hänvisas det till antalet europaparlamentariker för att fastställa det lägsta antalet anhängare till förslaget per medlemsstat?

15. Vad händer med de underskrifter som samlats in i medlemsstaterna när de inte når upp till minimiantalet?

16. Hur gammal måste man vara för att underteckna ett initiativ?

17. Måste man vara inskriven i vallängden för att få underteckna ett initiativ?

18. Var räknas en medborgares underskrift om denne är medborgare i en medlemsstat men bor i en annan?

19. Kommer unionsmedborgare som är bosatta utanför EU att kunna underteckna ett initiativ? I vilket land kommer deras underskrifter att räknas?

20. Kommer man att kunna underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ på nätet?

21. Hur kan man veta att undertecknandet av ett initiativ är säkert?

22. Hur kan en person som undertecknar ett initiativ vara säker på att personuppgifterna inte utnyttjas i andra syften?

23. Hur kommer underskrifterna att kontrolleras?

24. Hur kommer kommissionen att gå vidare med framgångsrika initiativ?

25. Vad händer om kommissionen beslutar att inte agera utifrån ett medborgarinitiativ? Hur kan detta överklagas?

26. Kommer det att vara möjligt att lägga fram ett initiativ som står i strid med ett annat pågående initiativ? Kommer samma initiativ att kunna läggas fram flera gånger?

27. Varför behöver medlemsstaterna ett år på sig för att genomföra ett europeiskt medborgarinitiativ?

28. Gör inte samrådet att det europeiska medborgarinitiativet blir alltför byråkratiskt?

I. Allmänna frågor och svar om det europeiska medborgarinitiativet

1. Vad sägs i Lissabonfördraget om det europeiska medborgarinitiativet?

Det europeiska medborgarinitiativet introduceras genom Lissabonfördraget. Av fördraget framgår att ”ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, får ta initiativ till att uppmana kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag i frågor där dessa medborgare anser att det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa fördragen” (artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen).

I Lissabonfördraget anges också att förfarandena och villkoren för ett medborgarinitiativ, däribland det minsta antal medlemsstater som medborgarna måste komma ifrån, ska fastställas i en förordning som Europaparlamentet och rådet ska anta efter ett förslag från Europeiska kommissionen (artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 24 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Kommissionen antog sitt förslag den 31 mars 2010. Parlamentet och rådet har nu nått en slutlig överenskommelse om förordningen.

2. Är det möjligt att redan nu lägga fram ett medborgarinitiativ? När kommer det första medborgarinitiativet att kunna inledas?

Enighet kring reglerna om medborgarinitiativ har nåtts, men i förordningen finns en bestämmelse som säger att medborgarinitiativ kan inledas först ett år efter det att förordningen trätt i kraft. Medlemsstaterna behöver tid på sig för att anpassa sin lagstiftning innan det första initiativet inleds.

3. Vad händer i ett fall som det nyligen aktuella Greenpeaceuppropet? Kan det lämnas in på nytt när förordningen om medborgarinitiativ trätt i kraft?

Upprop av det slag som nyligen genomförts av Greenpeace kan inte betraktas som medborgarinitiativ. Eftersom det i fördraget fastslås att förfarandena och villkoren för ett medborgarinitiativ ska vara fastställda i en förordning som antagits av Europaparlamentet och rådet, kan initiativ som inletts innan förordningen är antagen och tillämplig inte betraktas som ”medborgarinitiativ” i den mening som avses i fördraget, då reglerna och förfarandena ännu inte finns på plats. Underskrifter som samlats in före förordningens ikraftträdande kan inte användas vid senare tillfällen. Enligt förordningen kan underskrifterna samlas in först efter registreringen av initiativet hos kommissionen, vilket inte blir möjligt förrän förordningen har antagits. Under tiden kommer kommissionen naturligtvis att noggrant gå igenom de åsikter som kommit till uttryck i uppropet från Greenpeace.

4. Vilket mervärde har medborgarinitiativet?

Enligt Lissabonfördraget ska Europeiska unionens funktion även fortsättningsvis grundas på principen om ”representativ demokrati” och unionsmedborgarna är direkt företrädda av Europaparlamentet. Dessa principer bekräftas på nytt i Lissabonfördraget.

I och med det europeiska medborgarinitiativet ger det nya fördraget mer utrymme åt den offentliga debatten. Tack vare denna nya möjlighet till deltagardemokrati kan medborgarna bli mer aktiva i unionens demokratiska arbete.

Kommissionen behåller visserligen sin initiativrätt och kan därför inte tvingas till att lägga fram ett förslag till lagstiftning efter ett medborgarinitiativ, men det åligger den att noggrant undersöka samtliga initiativ som faller inom ramen för dess behörighetsområde för att avgöra om något nytt förslag till lagstiftning är lämpligt.

Kommissionen anser därför att detta nya instrument kommer att lämna ett mycket positivt bidrag, inte bara till demokratin inom EU utan också till utformningen av EU:s politik.

5. Vad skiljer ett medborgarinitiativ och ett upprop åt?

Rätten att rikta framställningar till Europaparlamentet fanns redan under de tidigare fördragen. Den skiljer sig emellertid avsevärt från medborgarinitiativet som införs i och med Lissabonfördraget. Alla unionsmedborgare och alla fysiska och juridiska personer som bor eller har sitt registrerade säte i en medlemsstat kan, enskilt eller tillsammans med andra medborgare eller juridiska personer, överlämna framställningar till parlamentet. Dessa måste gälla frågor som ligger inom unionens verksamhetsområde och som berör den fysiska eller juridiska personen direkt (t.ex. ett klagomål). Därför gäller de inte nödvändigtvis nya politiska förslag. Framställningarna riktas till Europaparlamentet i dess roll som medborgarnas företrädare på unionsnivå.

Medborgarinitiativet, däremot, är en direkt uppmaning till kommissionen att lämna nya förslag till lagstiftning. Dock krävs det att en minst miljon medborgare har undertecknat initiativet.

6. Finns det medborgarinitiativ i medlemsstaterna?

Medborgarinitiativ finns redan i de flesta medlemsstaterna, på nationell, regional eller lokal nivå. Följande medlemsstater tillämpar medborgarinitiativ på nationell nivå: Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Ungern och Österrike. Medborgarinitiativ på regional nivå finns i Nederländerna, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike. Medborgarinitiativ på lokal nivå finns i Belgien, Italien, Luxemburg, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern. Medborgarinitiativ förekommer också i länder utanför EU (t.ex. i Schweiz och USA). Omfattningen av dessa initiativ är mycket olika i olika länder och genomförs vanligen enligt olika förfaranden.

7. Kan man lägga fram ett europeiskt medborgarinitiativ om Europaparlamentets säte i Strasbourg?

Nej, kommissionen har nämligen inte behörighet att inkomma med förslag i denna fråga. I förordningen fastslås att förslag till medborgarinitiativ, som tydligt faller utanför ramen för kommissionens behörighet att inkomma med förslag till EU-lagstiftning om genomförandet av fördragen, inte ska registreras. Säte för unionens institutioner ska i samförstånd fastställas av medlemsstaternas regeringar.

8. Kommer medborgarna att genom ett medborgarinitiativ kunna inleda en översyn av fördragen?

Nej. Enligt både fördraget och förordningen kan medborgarinitiativ endast gälla förslag i frågor där medborgare anser att unionslagstiftning krävs för att genomföra fördragen.

9. Har tredjelandsmedborgare som bor i EU rätt att underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ?

Nej. Enligt fördraget har tredjelandsmedborgare inte rätt att underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ. Det framgår tydligt av fördraget att endast personer som är medborgare i medlemsstater har rätt att underteckna ett initiativ.

II. Frågor och svar om förordningen: Hur kommer det europeiska medborgarinitiativet att fungera?

1. Vem har rätt att genomföra ett initiativ?

Medborgarinitiativ måste genomföras av medborgarkommittéer sammansatta av minst sju medborgare i minst sju olika medlemsstater. Ledamöterna i medborgarkommittén måste vara unionsmedborgare som uppnåtts rösträttsåldern i valen till Europaparlamentet (18 år i samtliga medlemsstater utom i Österrike där 16 år gäller). Det åligger dem att utse en företrädare och en suppleant med rätt att agera och uttala sig på kommitténs vägnar under hela förfarandet. Ledamöter av Europaparlamentet får inte medräknas för att uppnå det minimiantal som krävs för att bilda en medborgarkommitté.

2. Har organisationer rätt att genomföra medborgarinitiativ?

Organisationer har inte rätt att genomföra medborgarinitiativ. Varje organisation har emellertid rätt att främja eller stödja förslagna initiativ, förutsatt att det sker helt öppet.

3. Kommer det att råda öppenhet i fråga om finansieringen?

Med hänsyn till öppenhet och demokratisk ansvarsskyldighet kommer organisatörerna bakom ett initiativ att under hela förfarandet vara skyldiga att lämna aktuella uppgifter om vilka organisationer som stödjer ett initiativ och hur initiativen finansieras. Detta ligger i de medborgares intresse som planerar att underteckna ett initiativ. Det ligger också i linje med kommissionens europeiska initiativ för att främja öppenhet.

4. Kommer de som genomför ett europeiskt medborgarinitiativ att beviljas EU-medel?

Nej. Inga EU-medel har avsatts i detta syfte.

5. Hur kommer medborgarna att få reda på vilka medborgarinitiativ som pågår?

Alla pågående initiativ kommer att registreras och vara offentligt tillgängliga på kommissionens webbplats. Detta kommer att möjliggöra uppföljning av pågående initiativ och vara ett verktyg för kommunikation och öppenhet.

6. Hur kommer kommissionen att kontrollera att de grupper som lägger fram ett initiativ är seriösa?

Av förordningen framgår att förslag till lagstiftning som är uppenbart oseriösa (t.ex. sådana som är frivola, smädliga eller trakasserande) inte kommer att registreras. Det faktum att det måste vara en medborgarkommitté som genomför medborgarinitiativet torde emellertid göra att antalet oseriösa förslag till lagstiftning begränsas.

7. Hur kommer kommissionen att stoppa extremister från att utnyttja detta verktyg till att bli en plattform för deras åsikter?

I förordningen föreskrivs det att kommissionen inte ska registrera föreslagna medborgarinitiativ som klart strider mot unionens värderingar för att undvika att extremistiska åsikter publiceras på kommissionen webbplats.

8. Vilka krav måste uppfyllas för att ett förslag till initiativ ska registreras?

Organisatörerna bakom ett initiativ får begära registrering av sina förslag hos kommissionen. I ett elektroniskt register som kommer att öppnas av kommissionen ska följande uppgifter lämnas på något av unionens officiella språk:

  • Det föreslagna medborgarinitiativets namn.

  • Ämne.

  • En beskrivning av syftet med det förslag utifrån vilket kommissionen uppmanas att agera.

  • De fördragsbestämmelser som organisatörerna anser vara relevanta för den föreslagna åtgärden.

  • Fullständiga namn-, adress-, medborgarskaps- och födelseuppgifter för de sju ledamöterna i medborgarkommittén, med särskilt angivande av företrädare och suppleanter samt e-postadresser till samtliga.

  • Samtliga finansierings- och stödkällor.

Organisatörerna kommer även att få möjlighet att tillhandahålla mer ingående uppgifter i en bilaga som innehåller utkast till ett lagförslag.

Med utgångspunkt i dessa uppgifter kommer kommissionen att registrera det förslagna initiativet, under förutsättning att villkoren i förordningen är uppfyllda, särskilt att det föreslagna initiativet inte faller utanför ramen för kommissionens behörighet att inkomma med förslag till EU-lagstiftning om genomförandet av fördragen.

9. På vilket språk måste ansökan om registrering av ett föreslaget initiativ ske?

Organisatörerna kan begära registrering av ett initiativ på vilket officiellt unionsspråk de önskar.

10. Kommer kommissionen att översätta de föreslagna initiativen?

Nej. Det åligger organisatörerna att översätta sina föreslagna initiativ till de språk de själva önskar. När registreringen bekräftats på ett officiellt språk, kommer organisatörerna att kunna begära att andra språk också används i registret. Innan initiativen läggs in i registret, kommer kommissionen kontrollera att det inte föreligger någon tydlig och betydande brist på överensstämmelse med originalversionen av namnet, ämnet eller syftet.

11. Hur kan potentiella organisatörer bakom ett initiativ förvissa sig om att deras initiativ ligger inom kommissionens behörighetsområde?

Kommissionen kommer att tillhandahålla uppgifter om sina behörighetsområden på webbplatsen för medborgarinitiativ. Med ledning av dessa uppgifter kan potentiella organisatörer ta reda på om det finns fördragsbestämmelser som tillåter kommissionen att agera på det berörda området.

12. Inledningsvis ville kommissionen att registreringsfasen och prövningsfasen skulle hållas isär i tiden. Varför blev det inte så?

För att undvika missbruk av systemet ville kommissionen att den formella kontrollen skulle göras först när ett stort antal underskrifter samlats in, för att enbart behandla initiativ från seriösa organisatörerna som lyckats få ett brett stöd för sitt initiativ.

Under diskussionerna föreslog parlamentet att en medborgarkommitté skulle upprättas i samma syfte. Denna kommitté ska bestå av minst sju medborgare från minst sju medlemsstater och ska från början se till att initiativen är seriösa och av europeiskt allmänintresse.

I motsats till det ursprungliga förslaget kommer kommissionen inte att utfärda något beslut om den formella kontrollen. Den är dock enbart skyldig att registrera sådana medborgarinitiativ som uppfyller kraven i förordningen, i synnerhet kravet på att initiativet inte tydligt faller utanför ramen för kommissionens behörighet att inkomma med förslag till EU-lagstiftning enligt fördragen.

13. Varför måste undertecknarna av ett initiativ komma från en fjärdedel av medlemsstaterna? Räcker det inte med att de kommer från en enda?

Man måste fastställa ett minsta antal medlemsstater som ska stå bakom ett medborgarinitiativ för att se till att initiativet är representativt för allmänintresset och eftersom det i fördraget sägs att initiativen måste ”komma från ett betydande antal medlemsstater”.

Det antal som parlamentet och rådet enats om är en fjärdedel av medlemsstaterna, vilket i dagsläget innebär sju länder.

14. Varför hänvisas det till antalet europaparlamentariker för att fastställa det lägsta antalet anhängare till förslaget per medlemsstat?

I grönboken om medborgarinitiativet föreslog kommissionen ett tröskelvärde på 0,2 % av befolkningen i varje medlemsstat. I många av remissvaren på grönboken framhölls att 0,2 % av befolkningen var en onödigt högt tröskelvärde för att se till att initiativet var representativt för det europeiska allmänintresset. Andra ansåg att procentsatsen inte var rättvis, eftersom det är mycket enklare att samla in underskrifter från 1 000 medborgare (motsvarande 0,2 % av befolkningen) i Luxemburg än att samla in 160 000 underskrifter i Tyskland och att detta därför gav små länder en starkare position än större.

Den metod som valts återspeglar därför dessa två invändningar. I förordningen föreskrivs ett fast tröskelvärde för varje medlemsstat, i fallande proportion till varje medlemsstats befolkningsmängd samt ett minimi- och maximiantal.

För att se till att dessa tröskelvärden grundar sig på objektiva kriterier har kommissionen baserat dem på en multipel av det antal ledamöter i Europaparlamentet som respektive medlemsstat har. Genom att välja multipeln 750 återspeglas kravet från många berörda parter på att fastställa ett tröskelvärde under 0,2 % av befolkningen samtidigt som hänsyn tas till synpunkten att tröskeln för små medlemsstater inte får bli för låg.

Detta system leder alltså till att det krävs proportionellt sett färre undertecknare för större länder och proportionellt sett fler för små länder.

Det minimiantal underskrifter som krävs per medlemsstat anges i bilaga I till förordningen.

15. Vad händer med de underskrifter som samlats in i medlemsstaterna när de inte når upp till minimiantalet?

Dessa underskrifter ska naturligtvis läggas till det sammanlagda antalet underskrifter, men den berörda medlemsstaten kommer inte att räknas in i den fjärdedel av medlemsstater som krävs.

16. Hur gammal måste man vara för att underteckna ett initiativ?

Alla unionsmedborgare som har rösträtt i val till Europaparlamentet kommer att kunna underteckna ett medborgarinitiativ. Detta innebär att man måste vara minst 18 år, utom i Österrike där det räcker med 16 år.

17. Måste man vara inskriven i vallängden för att få underteckna ett initiativ?

Nej. Det räcker med att vara medborgare i något EU-land och ha rösträtt i val till Europaparlamentet.

18. Var räknas en medborgares underskrift om denne är medborgare i en medlemsstat men bor i en annan?

Detta beror på de uppgifter som undertecknaren lämnar och följaktligen på den medlemsstat som ska kontrollera underskiften. Om personen lämnat uppgifter om det land där han eller hon är bosatt räknas underskriften till detta land. Om personen istället lämnat uppgifter om det land där han eller hon är medborgare räknas underskriften till detta land. En österrikisk medborgare som bor i Estland kan alltså antingen fylla i formuläret så att det ska kontrolleras i Estland och därmed räknas till Estland genom att fylla i för- och efternamn, adress, födelsedatum och födelseort samt medborgarskap. Eller så kan formuläret fyllas i så att det ska kontrolleras i Österrike, om personen utöver de tidigare nämnda uppgifterna även angett ett giltigt personnummer enligt Österrikes uppgifter i del C i bilaga III till förordningen.

I vilket fall som helst får endast en underskrift för samma initiativ lämnas.

19. Kommer unionsmedborgare som är bosatta utanför EU att kunna underteckna ett initiativ? I vilket land kommer deras underskrifter att räknas?

Huruvida unionsmedborgare som är bosatta utanför EU kan underteckna ett medborgarinitiativ beror på den medlemsstat i vilken de är medborgare. Vissa medlemsstater kan inte kontrollera underskrifter från medborgare som är bosatta utanför EU. Kommissionens förslag omfattade alla unionsmedborgare som var bosatta utanför EU. Men de nya krav som medlemsstaterna begärt gör att vissa medborgare inte kommer att kunna underteckna dessa initiativ. När det är möjligt kommer underskrifterna att räknas i den medlemsstat där de är medborgare.

20. Kommer man att kunna underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ på nätet?

Ja, det ska vara möjligt att underteckna initiativet elektroniskt. Organisatörerna ska inrätta ett elektroniskt system som är förenligt med de tekniska krav och säkerhetskrav som fastställs i förordningen. Kommissionen kommer att utveckla tekniska normer och ställa ett program med öppen källkod till förfogande för organisatörerna så att de kan bygga upp sitt system.

21. Hur kan man veta att undertecknandet av ett initiativ är säkert?

Innan underskrifter börjar samlas in on-line (och även när kommissionens program med öppen källkod används) kommer organisatörerna att behöva en certifiering från den behöriga nationella myndigheten för lagring av underskrifterna. Myndigheterna ska kontrollera att de säkerhetskontroller och den teknik som används på deras online-system är förenliga med minimikraven i förordningen. På så sätt kan man vara säker på att undertecknandet är säkert.

22. Hur kan en person som undertecknar ett initiativ vara säker på att personuppgifterna inte utnyttjas i andra syften?

Förordningen ser till att alla relevanta aktörer – organisatörer, medlemsstater och kommissionen – ska garantera att personuppgifter skyddas i samband med organiserandet av och uppföljningen av ett medborgarinitiativ. Gällande lagstiftning om skydd av personuppgifter är tillämplig på behandlingen av personuppgifter i samband med ett medborgarinitiativ. Organisatörerna bakom ett medborgarinitiativ och de registeransvariga är skadeståndsskyldiga i enlighet med tillämplig nationell lag och kan ådömas påföljder om förordningen överträds.

23. Hur kommer underskrifterna att kontrolleras?

I samband med underskriften ska man lämna uppgift om sin ursprungsmedlemsstat (vilket kan vara antingen den medlemsstat där man bor eller den medlemsstat där man är medborgare). Dessa uppgifter kan omfatta för- och efternamn, adress, födelsedatum och födelseort, medborgarskap och i ett antal medlemsstater även uppgifter om personnummer. En del medlemsstater kräver inte alla dess upplysningar (t.ex. uppgift om fullständig adress, födelsedatum och födelseort). Upplysningar om vilka uppgifter som krävs finns i de två formulärmallarna i bilaga III (del A och B) till förordningen. En förteckning över de handlingar eller nummer som godtas av medlemsstater som kräver uppgift om personnummer finns i del C i bilaga III.

Organisatörerna bakom ett initiativ ska se till att underskrifterna på formuläret ska kontrolleras av samma medlemsstat. Därefter ska formuläret eller formulären översändas till medlemsstatens nationella myndigheter. Myndigheterna ska därefter göra de kontroller som krävs för att se till att underskrifterna är giltiga.

24. Hur kommer kommissionen att gå vidare med framgångsrika initiativ?

Enligt samrådet ska kommissionen ha tre månader på sig att utreda ett medborgarinitiativ som fått tillräckligt många underskrifter enligt förordningen och som överlämnats till kommissionen. Innan kommissionen lämnar sina slutsatser i ett meddelande ska organisatörerna tas emot på lämplig nivå för att få närmare förklara de frågor som initiativet avser. En offentlig utfrågning ska också organiseras i Europaparlamentet.

25. Vad händer om kommissionen beslutar att inte agera utifrån ett medborgarinitiativ? Hur kan detta överklagas?

Medborgarinitiativet är ett förslag som påverkar den politiska dagordningen men inte kommissionens initiativrätt. När ett medborgarinitiativ lämnats in blir kommissionens kollegium dock skyldigt att ta förslaget under moget övervägande. Om kommissionen beslutar att inte gå vidare med ett medborgarinitiativ ska kommissionen tydligt redogöra för sina skäl. Kommissionens politiska analys av innehållet i initiativet kan inte överklagas.

Däremot kan man om rättslig grund finns bestrida beslut om att registrera förslag till medborgarinitiativ. Om kommissionen vägrar registrering ska organisatörerna informeras om skälen till detta och om de rättsmedel och andra möjligheter som finns att begära ändring av beslutet.

26. Kommer det att vara möjligt att lägga fram ett initiativ som står i strid med ett annat pågående initiativ? Kommer samma initiativ att kunna läggas fram flera gånger?

I förordningen sägs inget om fall där samma eller liknande initiativ läggs fram flera gånger. Det finns heller inga bestämmelser om motinitiativ.

27. Varför behöver medlemsstaterna ett år på sig för att genomföra ett europeiskt medborgarinitiativ?

Många medlemsstater måste anpassa sin nationella lagstiftning för att kunna kontrollera underskrifterna eller införa lämpliga påföljder för organisatörer som bryter mot förordningen.

28. Gör inte samrådet att det europeiska medborgarinitiativet blir alltför byråkratiskt?

Medborgarinitiativet ska inte styras av onödig byråkrati. De bestämmelser man enats om ger en balans mellan instrumentets tillförlitlighet och dess lättillgänglighet för allmänheten.

Kommissionen kommer dessutom att utarbeta en omfattande och användarvänlig handledning för de olika etapperna i förfarandet och kommer vid behov att hjälpa organisatörerna.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website