Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Bakgrundsinformation: kommissionens meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken

Commission Européenne - MEMO/10/587   18/11/2010

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

MEMO/10/587

Bryssel den 18 november 2010

Bakgrundsinformation: kommissionens meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken

I dag antog Europeiska kommissionen ett meddelande om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, med titeln Den gemensamma jordbrukspolitiken på väg mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans. Med detta meddelande inleds ett samråd som ska pågå fram till nästa vår och hjälpa kommissionen att förbereda lagstiftningsförslag till sommaren 2011. Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken kommer att träda i kraft den 1 januari 2014.

Hur tänker kommissionen göra det europeiska jordbruket konkurrenskraftigare?

På lång sikt handlar jordbrukssektorns konkurrenskraft om att övervinna problemen med klimatförändringen och nå fram till ett hållbart resursutnyttjande, samtidigt som produktiviteten ökar. För att uppnå detta måste jordbruket behålla sin innovationsförmåga över hela EU:s territorium, investera och anpassa sig till marknadsförändringarna.

Kommissionens meddelande innehåller flera viktiga punkter. För det första föreslås det att de direkta stöden ska ses över och utökas med en "grön" komponent för ekologisk konkurrenskraft. Deras fördelning ska också bli mer rättvis och öppen. Därefter är det viktigt att öka insatserna inom innovation och förstärka satsningarna mot klimatförändringen inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling. Och slutligen måste livsmedelskedjan bli mer genomsynlig, och man måste undersöka möjligheten att ge medlemsstaterna nya redskap för att kämpa mot prisfluktuationerna för jordbruksråvaror.

Varför måste den gemensamma jordbrukspolitiken bli mer rättvis?

Stödkriterier som övertagits från en förfluten tid. Referenskriterierna för direkta stöd mellan jordbrukarna i EU:s gamla medlemsstater fastställdes under åren 2000-2002. Beloppen fastställdes efter dåtidens produktionsvolym. Detta system måste omvandlas till en mer objektiv och rättvis mekanism för alla jordbrukare och medlemsstater.

EU:s utvidgning. I dag används två olika referensmekanismer för direktstöd parallellt, en för de gamla medlemsstaterna, utgående från historiska kriterier, och en för de länder som gick med i EU 2004 och därefter, utgående från ett enhetsbelopp per hektar. Det behövs ett nytt, rättvist och genomsynligt system som är anpassat till hela EU.

Bättre stöd till det europeiska jordbrukets mångfald. Referenskriterierna måste omfatta direktstödens ekonomiska aspekter, eftersom dessa ska bidra till jordbruksinkomsterna, men också deras miljöaspekter (de ska garantera att jordbrukarna verkligen producerar allmänna nyttigheter). Pragmatiska politiska och ekonomiska lösningar undersöks nu för att skapa förutsättningarna för rättvist stöd som beaktar en rad olika sociala, ekonomiska och miljömässiga parametrar i jordbrukarnas arbete.

Ska det införas tak för direktstöden?

Direktstöd är bidrag till jordbrukarnas inkomster som är nödvändiga för att bibehålla jordbruk över hela EU:s territorium. Därför är det viktigt att se till att dessa stöd riktas till aktiva jordbrukare som verkligen behöver dem. Över ett visst belopp förlorar stöden sin betydelse, om de inte motiveras av konkreta, yrkesarbetesrelaterade fakta.

Kan den gemensamma jordbrukspolitiken göras mer småföretagarvänlig?

Det handlar inte om att underhålla olönsamma jordbruk, utan om att främja deras marknadsintegration. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste bli enklare. Förvaltningsförfaranden är ett hinder för de små jordbruken som skulle kunna ha nytta av de stöd som den gemensamma jordbrukspolitiken erbjuder, trots att just dessa små jordbruk spelar en viktig ekonomisk roll i många landsbygdsområden. Genom förenklade förfaranden kan man uppnå en jämlikare tillgång till offentligt stöd för alla ekonomiska aktörer.

Får de mindre gynnade regionerna särskilt stöd?

Det stöd som i dag erbjuds inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammen ifrågasätts inte. Bibehållandet av jordbruk i områden där det är svårare att odla är en viktig förutsättning för bevarandet av biologisk mångfald och dynamiska landsbygdsområden. De särskilda naturliga svårigheterna måste därför också kunna beaktas när direktstöden beräknas.

Vilka jordbruksmetoder kommer att främjas i kampen mot klimatförändringen och för att skydda miljön?

Vi har ännu ingen uttömmande lista över jordbruksmetoder som kommer att få stöd till följd av att direktstöden får en "grön" dimension. För närvarande genomförs en konsekvensanalys för att finna de bästa metoderna. Exempelvis kan man nämna bibehållandet av växttäcke, växelbruk, att lägga mark i träda av miljöskäl samt inrättandet av permanent betesmark.

För att bibehålla ett växttäcke under vintermånaderna sår man vissa växter direkt efter skörd. Därigenom får jorden näring, kan ta upp vatten bättre och blir mindre erosionskänslig. Dessutom kan man på så sätt producera s.k. mellangrödor.

Växelbruk är en traditionell metod som ger marken möjlighet att återhämta sig. Dessutom behövs det mindre kemikalier om man använder denna metod (växtskyddsmedel och konstgödsel).

Betesmark har ofta en stor biologisk mångfald. Det är ekosystem med stort förädlingsvärde i fråga om mark, vattenutnyttjande, koldioxidbindning och landskapsskydd.

Att lägga mark i träda för att skydda miljön leder till rikare ekosystem och bevarar tillflyktsområden för djur och växter. För att kunna utveckla hela sin potential måste dessa områden slås regelbundet, så att de små buskväxterna kan bibehållas.

Måste man ha kvar de båda pelarna i jordbrukspolitiken?

De båda pelarna är två aspekter av den gemensamma jordbrukspolitiken som kompletterar varandra. Den första pelaren ska göra det möjligt att ge stöd till jordbrukare på årlig basis till skydd mot problem som omfattar hela EU. Den andra pelaren, som bl.a. omfattar initiativet Leader, är ett flerårigt och flexibelt investeringsinstrument som är anpassat till varje medlemsstats lokala förhållanden och syftar till ett jordbruk som är konkurrenskraftigt, innovativt och hållbart, och som kämpar mot klimatförändringen.

Varför är meddelandet så vagt på många punkter?

Kommissionens meddelande går inte in på alla reformens detaljer. Vi inväntar lagförslagen, som kommer att läggas fram till sommaren 2011. Den text som läggs fram i dag är en politisk text som i stora drag ska redogöra för de frågor som identifierats i det offentliga samråd som genomfördes tidigare i år. Innan lagförslagen läggs fram måste noggranna konsekvensbedömningar genomföras för att hitta de bästa och effektivaste lösningarna för att uppnå de mål som fastställs i meddelandet.

Vad händer härnäst när meddelandet har offentliggjorts?

Kommissionens meddelande kommer att diskuteras i rådet och Europaparlamentet och i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommitten. Kommissionen kommer att genomföra ett samråd där berörda parter inbjuds att yttra sig om de olika alternativen och stödja konsekvensbedömningarna för de olika alternativen genom att lämna in analysbidrag. Kommissionen kommer att ta hänsyn till de detaljerade konsekvensbedömningarna för varje alternativ och utarbeta lagförslag som ska läggas fram före sommaren 2011. Det är första gången som en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken genomgår medbeslutandeförfarandet, till följd av att det nya fördraget har trätt i kraft. Den reformerade jordbrukspolitiken ska träda ikraft under 2014.

Vilka problem kommer framtidens jordbruk att stå inför?

Livsmedelsförsörjning. Befolkningstillväxten i världen och förändringen av människornas näringsbeteenden kommer enligt FAO att leda till att efterfrågan efter jordbruksprodukter ökar med 50 % till 2030 och med 70 % till 2050. EU måste ta sitt ansvar på internationell nivå genom att bibehålla sin produktionskapacitet och producera livsmedel av hög kvalitet och i tillräcklig mängd som uppfyller stränga hälsokrav, och genom att främja hållbara produktionsmetoder som inte skadar miljön.

Hållbart utnyttjande av naturresurserna. Jordbrukssektorn är en av de viktigaste användarna av mark, vatten och biologisk mångfald, och spelar en avgörande roll för att bevara landskapen. Nästan 14 miljoner gårdar förvaltar över hälften av Europas territorium. Jord- och skogsbruk täcker tillsammans 80 % av EU:s mark. Jordbruket kan ge konkreta lösningar i kampen mot klimatförändringen och mot förlusten av den biologiska mångfalden. Dessutom är jordbrukarna tvungna att anpassa sina metoder för tillföljd av de stigande temperaturerna.

Jämlik utveckling av landsbygden. Jordbruket är drivkraften i de flesta landsbygdsområdena, och utgör basen för EU:s livsmedelskedja. Sammanlagt står jordbruk och jordbruksbaserad livsmedelsindustri för 17,5 miljoner arbetstillfällen (13,5 % av industrijobben). Det är viktigt att jordbruksyrkena förblir ekonomiskt attraktiva, inte minst för att garantera ett tillräckligt generationsbyte. Inkomsterna inom jordbruket utgör i dag bara 40 % av genomsnittsinkomsterna i EU.

BILAGA: BESKRIVNING AV DE TRE ALLMÄNNA POLITISKA ALTERNATIVEN

Direktstöd

Marknadsåtgärder

Landsbygdsutveckling

Alternativ 1

Göra fördelningen av direktstöd mellan medlemsstaterna mer rättvis (samtidigt som det nuvarande systemet med direktstöd finns kvar oförändrat)

Stärka verktygen för riskhantering

Rationalisera och förenkla de existerande marknadsinstrumenten där så är lämpligt

Behålla översynsinriktningen med ökad finansiering för att uppfylla de utmaningar som avser klimatförändring, vatten, biologisk mångfald, förnybar energi och innovation.

Alternativ 2

Göra fördelningen av direktstöd mellan medlemsstaterna mer rättvis och kraftigt förändra utformningen av den.

Direktstöden ska bestå av följande:

en basnivå som fungerar som inkomststöd,

ett obligatoriskt tilläggsstöd för specifika miljöanpassade” kollektiva nyttigheter genom enkla, allmänna, årliga och icke-kontraktsstyrda miljöåtgärder inom jordbruket baserade på tilläggskostnaderna för att genomföra dessa åtgärder,

ett tilläggsstöd för att kompensera för specifika naturliga begränsningar,

och en frivillig kopplad stödkomponent för specifika sektorer och regioner1,

Införa ett nytt system för små jordbruk.

Införa en begränsning av basnivån, samtidigt som de stora jordbrukens bidrag till sysselsättningen på landsbygden också beaktas.

Förenkla och förbättra de existerande marknadsinstrumenten där så är lämpligt.

Anpassa och komplettera de existerande instrumenten så att de på ett bättre sätt följer EU:s prioriteringar, med stöd som är fokuserat på miljön, klimatförändringen och/eller omstrukturering och innovation och att främja regionala/lokala initiativ.

Stärka de existerande riskhanteringsverktygen och införa verktyg för inkomststabilisering som är förenliga med WTO:s gröna box för att kompensera för betydande inkomstförluster.

Man kan tänka sig viss omfördelning av medel mellan medlemsstaterna baserat på objektiva kriterier.

Alternativ 3

Utfasning av direktstödet i dess nuvarande form.

I stället tillhandahålla begränsat stöd för kollektiva nyttigheter inom miljöområdet och ytterligare stöd för specifika naturliga begränsningar.

Avskaffa alla marknadsåtgärder, eventuellt med undantag av störningsklausuler som kan aktiveras vid allvarliga kriser.

Åtgärderna skulle huvudsakligen vara fokuserade på klimatförändrings- och miljöaspekter.

1 :

Detta skulle motsvara dagens kopplade stöd som betalas genom artikel 68 och andra kopplade stödåtgärder.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site