Navigation path

Left navigation

Additional tools

Hur justeras EU-tjänstemännens löner och pensioner?

European Commission - MEMO/10/468   04/10/2010

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

MEMO/10/468

Bryssel den 4 oktober 2010

Hur justeras EU-tjänstemännens löner och pensioner?

I EU:s tjänsteföreskrifter finns tydliga bestämmelser för den årliga justeringen av EU-tjänstemännens löner och pensioner, som kopplar dem till löneutvecklingen i åtta medlemsstater som står för 76 % av EU:s BNP. EU-tjänstemännens löner förändras alltså i takt med de löner som betalas ut till statstjänstemännen i åtta länder (Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg). Bestämmelserna ger inte kommissionen eller rådet något utrymme att tillämpa några andra kriterier.

Den metod som styr justeringen av löner och pensioner ingick som en del i reformpaketet 2004, som också införde en ny kategori av kontraktsanställda med lägre löner, högre pensionsålder, lägre pensionsrättigheter, högre pensionsavgifter, en särskild avgift som höjs årligen fram till 2012 (högst 5,5 %) och lägre ingångslöner. Lönejusteringsmetoden i tjänsteföreskrifterna skapar en parallellitet mellan utvecklingen av de nationella statstjänstemännens och EU-tjänstemännens köpkraft och avspeglar utvecklingen av levnadskostnaderna i Bryssel (justeringsbeloppet erhålls genom att man multiplicerar det index som motsvarar förändringen i levnadskostnaderna i Bryssel med en särskild indikator som mäter förändringarna i de nationella statstjänstemännens köpkraft).

Eurostat beräknar justeringen på grundval av statistiska uppgifter från åtta medlemsstater och rådet måste fatta sitt beslut före utgången av varje år.

Eftersläpningen är alltid ett år eftersom justeringen bygger på siffror som medlemsstaterna lämnar in för det senaste referensårt och de bestämmer justeringen av EU-lönerna för det påföljande året.

Metoden har visat sig fungera bra eftersom den är rättvis både för personalen och för EU:s skattebetalare genom att den kopplar samman justeringen av EU-lönerna med de nationella statstjänstemännens köpkraft. Den har också inneburit att man sluppit svåra årliga löneförhandlingar med rådet.

Hur ser situationen ut för 2011? Enligt den preliminära uträkningen av EU-tjänstemännens löner kommer det att bli en lönesänkning0,4 %1.

Det skulle innebära 2,8 % lägre köpkraft för EU-tjänstemännen 2011 (0,4 % lönesänkning plus 2,4 % i förhöjda levnadskostnader) och nära 6 % sänkt köpkraft för EU:s tjänstemän under perioden 2004–2010 till följd av tillämpningen av denna lönejusteringsmetod, som infördes i tjänsteföreskrifterna vid 2004 års reform.

EU-tjänstemännen drabbas på samma sätt som de nationella statstjänstemännen av sänkta löner. Det illustrerar att metoden fungerar. Den ser till att de nationella statstjänstemännens och EU:s tjänstemännens köpkraft förändras parallellt.

Kritiken mot metoden i fjol berodde på eftersläpningen i beräkningen av medlems­staternas statstjänstemannalöner.

Vad händer i EU-domstolen (C-40/10 kommissionen mot rådet)?

Rådet fattade i fjol enhälligt beslut om att inte följa kommissionens förslag som byggde på löneutvecklingen i medlemsstaterna. Rådet beslöt om en höjning med 1,85 % i stället för de 3,7 % som beräknats i enlighet med metoden.

I sin egenskap av fördragets och EU-lagstiftningens väktare – och med stöd från Europaparlamentet – har kommissionen väckt talan om ogiltigförklaring av rådets förordning på grund av brott mot tjänsteföreskrifterna. Målet har ännu inte avgjorts. Överläggningarna planeras äga rum den 21 oktober 2010 och dom väntas falla under första halvan av 2011.

1 :

Siffrorna är preliminära och behöver ännu kontrolleras av medlemsstaternas statistikmyndigheter.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website