Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

MEMO/10/393

Bryssel den 7 september 2010

Brev från ordförande Barroso till Europaparlamentets ledamöter

"Herr talman,

För ett år sedan lade jag fram mina politiska riktlinjer för de kommande fem åren för Europaparlamentet och föreslog ett särskilt förhållande mellan Europaparlamentet och kommissionen. Jag är glad att vi under de få månader som gått sedan det nuvarande kommissionärskollegiet tillträdde har kunnat ge politisk och praktisk innebörd åt denna ansats. Det var särskilt viktigt att vi snabbt ingick vårt nya ramavtal så att vi har en tydlig överenskommen ram för våra förbindelser.

Som ni vet innebär vårt ramavtal stora förändringar för hur kommissionen antar sitt årliga arbetsprogram. Enligt avtalet ska diskussioner hållas mellan våra institutioner om unionens politiska prioriteringar innan arbetsprogrammet antas. Dessutom ska kommissionens ordförande hålla ett tal till plenum om tillståndet i Europeiska unionen. Samtidigt som jag nu håller detta tal vill jag även ge en översikt över de beståndsdelar som varit vägledande i utarbetandet av kommissionens arbetsprogram. Tanken är att det ska fungera som ett stöd för ett åsiktsutbyte mellan kommissionen och Europaparlamentet, vilket kommer att hjälpa kommissionen att avsluta sitt arbetsprogram för 2011 till slutet av oktober som föreskrivet i ramavtalet.

Som framgår i denna skrivelse kommer tyngdpunkten under resten av 2010 att ligga på ekonomiska frågor även för kommissionens kommande arbetsprogram. Detta återspeglar den fortsatta prioriteringen av den ekonomiska krishanteringen. Vi kommer att lägga fram förslag och driva en politik som syftar till att få EU:s ekonomi i bättre form och också prioritera förslag som kan driva på en hållbar utveckling och skapa nya arbetstillfällen. Detta bör ge hopp åt EU:s invånare och visa vilket mervärde åtgärder på EU-nivå faktiskt har. Vi hoppas att vi kan säkra en överenskommelse med Europarlamentet och rådet om att behandla vissa förslag som är av central betydelse för den ekonomiska återhämtningen och skapandet av arbetstillfällen enligt ett snabbförfarande. Detta skulle visa att vårt system för beslutfattande kan hantera särskilda behov och brådskande ärenden.

I resten av denna skrivelse har jag samlat de beståndsdelar vi planerar i vårt framtida arbetsprogram under nedanstående rubriker.

Ekonomiskt styre och reglering av finansiella tjänster

Kommissionen har lagt fram idéer som format debatten om en stärkning av det ekonomisk-politiska styret i EU och euroområdet. Hörnstenarna är en bättre övervakning av finanspolitiken, den makroekonomiska politiken och strukturreformerna. Detta bör kompletteras med stränga verkställighetsmekanismer för att förebygga eller korrigera de överdrifter som skulle kunna hota tillväxten och äventyra vår gemensamma finansiella stabilitet.

Kommissionen har skyndat sig att genomföra de nödvändiga anpassningarna till uppförandekoden i stabilitets- och tillväxtpakten och kommer att fortsätta att arbeta med de åtgärder som direkt faller inom kommissionens behörighet. Vi kommer att lägga fram lagförslag i slutet av september som kommer att vara uppenbara kandidater till en interinstitutionell planeringsöverenskommelse för att behandla och anta texter enligt snabbförfarandet.

Europaparlamentet deltar mycket aktivt i samråd om det nya ramverket för reglering av EU:s sektor för finansiella tjänster. Som vi beskrev i juni kommer kommissionen att avsluta sitt finansiella reformprogram genom att lägga fram ytterligare förslag, däribland en uppsättning krishanteringsverktyg för förebyggande arbete och avveckling av konkurshotade banker, förbättrad insyn i marknaden, sanktioner mot marknadsmissbruk, fortsatt skärpta regler om bankkapital och initiativ för att förbättra bolagsstyrningen i finanssektorn. Under de kommande dagarna kommer vi att lägga fram lagförslag för att öka insynen i och säkerheten på derivatmarknaden och för att ta upp frågan om naken blankning, inklusive kreditswappar. Merparten av dessa förslag kommer att antas av kommissionen i höst och resten under nästa år, så att vi kan visa att vi har uppfyllt våra internationella åtaganden för G20. Vi vill ha ett nära samarbete med Europaparlamentet för att påskynda besluten om dessa förslag.

Arbetsprogrammet för 2011 kommer att omfatta följande:

  • Det pågående arbetet med att avsluta och ingå en ny ram för ekonomiskt styre, vilket även omfattar lagförslag.

  • Åtgärder för att avsluta den omfattande reformen av det europeiska finanssystemet: översynen av MiFID-direktivet, fondföretagens (UCITS)-regler om förvaringsinstitut och ersättning, lagstiftning om paketerade investeringsprodukter för icke-professionella investerare, fortsatta ändringar i förordningen om kreditvärderingsinstitut, lagstiftning om krishantering och bankavveckling samt lagstiftning om bolagsstyrning i finansinstitutioner. Kommissionen kommer även att följa upp de slutsatser som nås denna höst på sådana områden som till exempel skatter för finanssektorn.

Europa 2020 – en tillväxtstrategi för EU

Kommissionens förslag om en ny tillväxtstrategi för EU utgör nu den viktigaste ramen för framtiden. Det antagande som ligger till grund för Europa 2020 är att Europas återhämtning och framtid är beroende av att vi strävar mot en smart och hållbar tillväxt för alla, med kvantifierade mål och konkreta åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå. Strategin har fått ett positivt mottagande från många håll och godkändes av Europeiska rådet i juni. Nu måste vi inrikta arbetet på att genomföra strategin, och särskilt prioritera de delar som främjar tillväxten. Kommissionen har redan lanserat huvudinitiativet ”En digital agenda för Europa” och kommer till slutet av året att lansera fler huvudinitiativ, bl.a. om innovationsunionen, industripolitik, unga på väg, nya färdigheter och arbetstillfällen samt plattformen mot fattigdom. Vi kommer också att lyfta fram viktiga inslag i EU:s huvudinitiativ om resurseffektivitet, särskilt om energi och transport, i överensstämmelse med vår övergripande strategi mot klimatförändringarna. Genomförandet av 2020-strategin under detta första år kommer definitivt att bli ett landmärke för 2011, då den årliga tillväxtöversikten i början av 2011 lanserar en ny europeisk cykel för policysamordning.

Den rätta sociala plattformen för att modernisera Europa

Våra samhällen grundas på en social modell där tillväxt och välfärd, konkurrenskraft och integration kompletterar varandra. Det är en unik modell som ger möjligheter för alla men som hela tiden måste utvecklas för att bli effektiv. I den nuvarande krisen måste vi inrikta våra ansträngningar på att bekämpa arbetslöshet genom att skapa arbetstillfällen. Vi måste agera, stödja, utbilda och uppmuntra där det finns möjligheter till detta. EU måste arbeta tillsammans med regeringarna och arbetsmarknadens parter för att undersöka alla möjligheter som finns att skapa meningsfulla och hållbara arbetstillfällen. I enlighet med de utfästelser som jag gjorde till Europaparlamentet kommer kommissionen att föreslå en omarbetning av arbetstidsdirektivet och kommer att lägga fram ett lagförslag om tolkningen av direktivet om utstationering av arbetstagare.

Enligt Europa 2020-strategin är utbildning central för att uppnå ökad välfärd och social rättvisa. Europeiska unionen måste se hur den kan bidra till att hjälpa de nationella regeringarna att nå sina 2020-mål.

Arbetsprogrammet för 2011 omfattar även följande åtgärder:

  • En omarbetning av paketet från 2005 om tjänster i allmänhetens intresse, särskilt mot bakgrund av ramen för kvalitet i offentliga och sociala tjänster.

  • Initiativ om den europeiska dimensionen i moderniseringen av den högre utbildningen och för att säkra jämlikhet i utbildningen.

Frigöra den inre marknadens potential

Den inre marknaden är en av de stora framgångarna för den europeiska integrationen och vår starkaste tillgång för att stärka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen. Kommissionen kommer att lägga fram en ambitiös inremarknadsakt som grundar sig på den omfattande rapport som Mario Monti sammanställt på mitt uppdrag. Denna akt omfattar en förteckning över prioriterade lagförslag och andra förslag som ska läggas fram under 2011, som alla bör ha direkta positiva effekter för företag och enskilda. Inremarknadsakten omfattar förbättringar av reglerna för offentlig upphandling, förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och fortsatta ansträngningar att sänka allmänhetens roamingkostnader i ett Europa utan gränser och utvecklandet av ett ramverk för elektronisk identifiering och autentisering. Målet bör vara att ge ökade möjligheter för små och medelstora företag och andra viktiga aktörer på den inre marknaden.

Den europeiska civilrätten ger ytterligare möjligheter att underlätta handeln över gränserna genom att täppa igen hålen i den inre marknaden. Hur man ska skriva avtal och få betalt för de varor eller tjänster som levereras är återkommande frågor för små och medelstora företag.

Arbetsprogrammet för 2011 kommer att omfatta följande:

  • Åtgärder som ska anges i inremarknadsakten.

  • En europeisk referensram för avtalsrätt och åtgärder mot de hinder som företag och enskilda möter när de försöker driva in skuldfordringar i andra medlemsstater. När tillgången på kapital är begränsad är indrivandet av fordringar oerhört viktigt för företagens överlevnad.

  • En utvärdering av utvecklingen av roamingtjänster.

  • Omarbetade regler om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

  • Avslutande av arbetet med kollektiv prövning.

  • Definition av hur EU kan bidra till den stora utmaning som en pensionsreform utgör.

Bättre lagstiftning

Kommissionens förslag kommer att utarbetas enligt strikta normer för god lagstiftning och en tydligt övergripande och välgrundad inställning till lagstiftningsarbetet, som bygger på ett integrerat system för konsekvensbedömning och följer proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna. Kommissionen kommer att fortsätta lägga fram förslag som ska minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna, i synnerhet de små och medelstora företagen. Kommissionen är fast besluten att vidareutveckla detta arbete i samarbete med de övriga institutionerna.

Kommissionen kommer också att fortsätta verka för en sund och ansvarsfull ekonomisk förvaltning av EU:s budget. Kommissionen kommer i nära samverkan med Europaparlamentet och rådet att arbeta vidare med den rättsliga ramen för EU:s bedrägeribekämpningsbyrå Olaf.

Mot ett resurseffektivt samhälle

En viktig grundpelare för Europa 2020-strategin är behovet att generera mer tillväxt med färre resurser. Det europeiska samhället behöver en vision som främjar en långsiktig omorientering av vår ekonomi mot en äkta hållbar tillväxt. Detta innebär att vi måste integrera de olika politikområden som avser klimatförändringar, energi, transport och miljö i en samstämmig strategi för resurseffektivitet och en utsläppssnål framtid. Detta bör beaktas i förberedelserna inför världstoppmötet Rio+20 2012.

Det står klart att jordbruket är mycket viktigt för att kunna lösa några av de största utmaningarna såsom livsmedelstrygghet, bevarandet av den biologiska mångfalden och hållbar förvaltning av naturresurser. Därför kommer kommissionen att föreslå en omfattande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken för att modernisera den och anpassa den till det europeiska samhällets förväntningar på ett hållbart, konkurrenskraftigt och miljövänligt jordbruk.

EU kommer att fortsätta kampen mot klimatförändringarna, både i den inre och yttre politiken. Vi kommer att bygga vidare på världens mest ambitiösa handlingsprogram för att bekämpa klimatförändringarna, och försöka ingå ett globalt avtal för att kunna genomföra de stora utsläppsminskningar vi behöver.

Under de kommande månaderna kommer energipolitiken stå högt på dagordningen för att nå målen med konkurrenskraft, hållbarhet och en säkrad energiförsörjning. Redan i år kommer vi att lägga fram en energihandlingsplan i form av ett strategidokument om de prioriterade åtgärderna 2011–2020. Detta kommer att kompletteras med insatser för att skapa den rätta miljön för att modernisera den europeiska energiinfrastrukturen.

Arbetsprogrammet för 2011 kommer att omfatta följande:

  • Kartläggning av hur vi kan nå ett utsläppssnålt samhälle till 2050 med möjliga scenarier för hur EU kan revolutionera energi och transport under de kommande årtiondena.

  • Förslag om att integrera klimatförändringsfrågorna i EU:s politikområden.

  • Förslag till modernisering och reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.

  • En strategi för energieffektivitet som kartlägger hur man kan nå målet 20 % för 2020, t.ex. i byggnads- och transportsektorn och i den allmännyttiga sektorn.

  • En bra lagstiftningsram som banar väg för energiinfrastruktur, och särskilt prioriterar så kallade smarta nät.

  • Ett nytt angreppssätt för EU:s strategiska transportinfrastruktur.

  • En helhetssyn på frågan om flygplatskapacitet för att främja konkurrenskraft, bättre tjäna konsumenternas intressen och förbättra flygplatsernas miljöprestanda.

  • En ny era för den gemensamma fiskeripolitiken.

Medborgarengagemang

Kommissionen kommer att lägga fram förslag för att stärka medborgarnas rättigheter vid gränspassage. Vi bör nu också slutföra arbetet på medborgarinitiativet, så att allmänheten kan dra full nytta av sitt ökade inflytande.

EU bör även fortsättningsvis se till att dess politiska åtgärder är direkt relevanta för allmänheten och verka för att ge politiken en tydlig europeisk karaktär som återspeglar unionens kulturella rikedom och mångfald.

Ett säkrare EU

Lissabonfördraget ger EU nya möjligheter att både göra Europa till ett öppnare område, där det blir lättare att röra sig eller göra affärer, och ett säkrare område, där en verkningsfull strategi för inre säkerhet ska se till att brottslingar och terrorister inte kan utnyttja kryphålen i systemet. Kommissionen har lagt fram ett ambitiöst program för de närmaste åren – Stockholmsprogrammets handlingsplan – och är fast besluten att bevara handlingsplanens balans mellan säkerhet och frihet.

De miljoner resenärer som reser över gränserna varje dag vill knappast få ytterligare svårigheter att ta hänsyn till. Vi måste vara öppna för det internationella utbytet och våga se alla de ekonomiska fördelar som en internationell exponering för med sig. Invandringen är en viktig tillgång för Europa. Men den måste hanteras på ett förtroendeingivande sätt. Därför behövs en gemensam invandringspolitik som gör tydlig åtskillnad mellan laglig och olaglig invandring och även ett system för att hantera asylansökningar på bästa sätt. Nästa år kommer kommissionen att föreslå kompletteringar av det lagstiftningspaket för laglig invandring som började genomföras redan 2005. Den kommer också att fortsätta sina insatser mot olaglig invandring, i samarbete med ursprungsländerna.

Arbetsprogrammet för 2011 kommer att omfatta följande:

  • Förslag till stöd för brottsoffer.

  • Ett omfattande regelverk för skydd av personuppgifter inom Europeiska unionen.

  • Åtgärder för erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar.

  • Förslag för att underlätta inresor och för effektivare kontroll av unionens yttre gränser, tack vare ett program för registrerade resenärer och ett system för in- och utresa.

Nästa fleråriga budgetram

Kommissionen kommer nästa år att lägga fram sitt förslag till flerårig budgetram. EU:s utgifter måste inriktas på de viktigaste frågor som unionen står inför och bidra till uppfyllandet av de centrala politiska målen, i synnerhet 2020-strategin. EU:s budget bör i princip koncentreras till sådana politiska områden där den kan få ett faktiskt genomslag och ge ett verkligt mervärde. Samtidigt måste EU:s system för egna medel moderniseras och rationaliseras.

Kommissionen kommer inom några veckor att presentera en översyn av budgeten. Detta erbjuder ett gyllene tillfälle att diskutera de huvudprinciper och valmöjligheter som bör styra nästa fleråriga budgetram. De viktigaste punkterna under 2011 omfattar följande:

  • Centrala förslag till en ny flerårig budgetram under första halvåret 2011.

  • Detaljerade förslag om nästa omgång utgiftsprogram. Viktiga inslag är bland annat förslagen till lagstiftning om den gemensamma jordbrukspolitiken från och med 2013, sammanhållningspolitiken, insatser mot arbetslöshet och för genomförandet av Europa 2020- strategins strukturella reformer, åtgärder som främjar innovationen och som utvecklar transport- och energiinfrastrukturer och övriga förbindelser samt den digitala agendan. Andra viktiga frågor avser de bestämmelser som ska ligga till grund för EU:s utrikespolitik och politiken för medborgarskap samt frihet, säkerhet och rättvisa.

En ny inriktning på de yttre förbindelserna

De nya strukturer för EU:s yttre förbindelser som infördes genom Lissabonfördraget kommer snart att fungera fullt ut. Kommissionen kommer att fortsätta stödja och arbeta nära tillsammans med den nya europeiska utrikestjänsten.

Strukturerna ger oss möjlighet att verka för en omfattande och konsekvent politik i de viktiga utrikespolitiska frågor vi ställs inför idag, inrikta våra ansträngningar på strategiska samarbetspartners samt visa att EU kan tala med en gemensam stämma och är en stark och pålitlig partner. Kommissionen kommer att lägga fram sin syn på hur vi kan stärka EU:s ställning i det internationella samfundet för att markera Lissabonfördragets första år.

Ett viktigt inslag i politiken är att främja våra värderingar och våra intressen på ett samordnat sätt med hjälp av EU:s olika instrument för de yttre förbindelserna. För kommissionens del innebär detta bland annat att driva en verkningsfull utvecklingspolitik som sätts in där den faktiskt kan få önskad effekt för de behövande. Att hjälpa dem som drabbats av humanitära katastrofer utgör en av hörnstenarna i EU:s internationella engagemang. Förslag som ska ge EU möjlighet att snabbt och effektivt reagera på humanitära kriser bör genomföras så snabbt som möjligt.

För att alla ska kunna gynnas av en öppen handel kommer vi med hjälp av höstens nya handelspolitiska strategi att driva på för att öppna den internationella ekonomin ytterligare, både i de multilaterala och bilaterala förbindelserna. Med utgångspunkt i den nya strategin för internationella investeringar utnyttjar kommissionen nu sin nya exklusiva behörighet i fråga om utländska direktinvesteringar. Kommissionen har utarbetat huvuddragen i EU:s investeringspolitiska strategi som samtidigt ger investerarna full rättssäkerhet tack vare olika övergångsordningar. Kommissionen ser fram emot att i samarbete med parlamentet och rådet bygga ut strategin med konkreta initiativ.

Arbetsprogrammet för 2011 kommer att omfatta följande:

  • En större översyn av EU:s utvecklingspolitik och det europeiska samförståndet om utveckling efter översynen av millenniemålen vid mötet på hög nivå i New York.

  • En anpassning av handelspreferenssystemet för utvecklingsländer, som träder i kraft i slutet av 2014.

  • En kraftig omarbetning av instrumenten för humanitärt bistånd.

  • En stärkning av unionens kapacitet att reagera på kriser genom förslag som ska göra det möjligt att samordna medlemsstaternas kapacitet och logistik.

  • Framsteg i utvidgningsarbetet enligt de principer som kommissionen ska presentera i november 2010.

  • En reviderad grannskapspolitik.

Jag hoppas avslutningsvis att de nya arbetsmetoder som vi enats om kommer att ge det interinstitutionella samarbetet en solid grund. Utskottsordförandekonferensens sammanfattande rapport har redan berikat diskussionerna på ett värdefullt sätt. Jag välkomnar också parlamentets synpunkter efter samråd mellan enskilda kommissionärer och de berörda utskotten. Jag ser förstås fram mot att diskutera arbetsgången med er och med ordförandekonferensen innan kommissionens kollegium slutligen antar sitt arbetsprogram."


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site