Navigation path

Left navigation

Additional tools

MEMO/10/343

Bryssel den 20 juli 2010

Trafiksäkerhetsprogrammet 2011–2020: detaljerade åtgärder

I dag antog kommissionen ett ambitiöst program för trafiksäkerhet som ska halvera antalet dödsolyckor i trafiken under de närmaste tio åren. Programmet innehåller en rad olika initiativ på EU-nivå och i medlemsstaterna, främst inriktade på säkrare fordon, säkrare infrastruktur och på att förändra trafikanternas beteende.

Några siffror:

  • Trafiksäkerhet är en viktig samhällsfråga. Under 2009 dog över 35 000 personer på EU:s vägar, motsvarande befolkningen i ett mindre samhälle.

  • För varje dödsfall på EU:s vägar tillkommer uppskattningsvis 4 permanent funktionsnedsättande olyckor med effekter som hjärnskador eller skador på ryggraden, 10 allvarliga olyckor och 40 smärre olyckor.

  • De ekonomiska kostnaderna för samhället beräknas till 130 miljarder euro per år.

Trafiksäkerhetsprogrammet (2011-2020) i detalj

Sju strategiska mål

1. Åtgärder för ökad fordonssäkerhet

    Mycket har redan gjorts under perioden 2001–2010 i fråga om "passiva" säkerhetsanordningar för fordon, som bilbälten och krockkuddar. Mellan 2011–2020 ska en rad "aktiva" säkerhetsåtgärder vidtas för säkerhetsutrustningen, bland annat följande:

  • Obligatorisk elektronisk stabilitetskontroll (ESP) (för personbilar, bussar och lastbilar för att minska risken för att fordonet kommer ur balans eller slår runt).

  • Obligatoriska system för spårassistans (LDW) (för lastbilar och bussar).

  • Obligatoriska automatiska nödbromssystem (AEBS) (för lastbilar och bussar).

  • Obligatorisk bältespåminnare (personbilar och lastbilar).

  • Obligatoriska farthållare för lätta yrkesfordon/vans (redan infört för lastbilar).

  • För elfordon kommer kommissionen att lägga fram ett paket med konkreta åtgärder som inför tekniska säkerhetsstandarder.

  • Kommissionen kommer att undersöka möjligheten att utvidga införandet av avancerade hjälpsystem för förare, som krockvarningssystem, genom att bygga in dem i efterhand i yrkes- och privatfordon.

  • Sedan 2003 har EU-lagstiftningen skärpts för att minska skaderisken för sårbara grupper som fotgängare, cyklister osv. Bland annat har krav införts på att fordonsfronter ska vara energiabsorberande och att fordon ska ha särskilda speglar för att motverka döda vinkeln. Ytterligare tekniska insatser behövs på detta område, och kommer att undersökas.

    Fordonssäkerhet på vägen – trafiksäkerhetsprövning

  • Kommissionen kommer att skärpa EU-lagstiftningen om trafiksäkerhetsprövning för att införa ömsesidigt erkännande av trafiksäkerhetsinspektioner så att kontroller i en medlemsstat godkänns i alla medlemsstater.

2. Säkrare väginfrastruktur

  • EU-medel kommer endast att ges till infrastruktur som uppfyller kraven i direktiven om trafiksäkerhet och tunnelsäkerhet. Det är redan fallet för finansiering av transeuropeiska nätverksprojekt på transportområdet (TEN-T), och kommissionen vill utvidga detta till en allmän princip för all EU-finansiering, som till exempel sammanhållningsfinansiering.

  • En utvidgning av de grundläggande principerna i EU-lagstiftningen om förvaltningen av infrastruktursäkerheten till att även omfatta landsbygdsvägar i medlemsstaterna. Denna lagstiftning innebär att man måste ta hänsyn till säkerhetskrav i planeringsstadiet, förkonstruktionsstadiet och konstruktionsstadiet när man utvecklar infrastruktur. De föreskrivs också att infrastruktur ska säkerhetstestas, att särskilt olycksdrabbade punkter ska identifieras och att inspektioner ska genomföras. En utvidgning av dessa principer till landsbygdsvägarna skulle kunna göras genom utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

3. Främja smart teknik

  • Kommissionen kommer att föreslå två nya tekniska specifikationer inom ramen för direktivet om intelligenta transportsystem, så att data och information lätt kan utbytas från ett fordon till ett annat och mellan fordon och infrastruktur (för att exempelvis möjliggöra information i realtid om hastighetsbegränsningar, trafikflöden och köer, men också fotgängarigenkänning).

  • Kommissionen kommer att skynda på införandet av e-call och se om det kan utvidgas till motorcyklister, tunga lastbilar och bussar.

4. Bättre trafikundervisning och fortbildning för trafikanter

Trafikanterna är första länken i säkerhetskedjan, och samtidigt är det trafikanterna som lättast begår fel. Hur mycket tekniska lösningar vi än har så beror trafiksäkerhetspolitikens effektivitet i slutändan alltid på trafikanternas beteende. Undervisning, fortbildning och kontroll av efterlevnaden är därför avgörande.

  • Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att utveckla en gemensam strategi för att undervisa och genomdriva trafiksäkerheten. På EU-nivå kommer detta i första hand att omfatta en förbättring av systemet för tillståndsgivning och utbildning, bland annat genom att körkortsdirektivet utvidgas till att omfatta följande:

  • Minimikriterier för körkortlärare.

  • Integration av körning med beledsagad körträning under perioden före körkortsprov (dvs. införande av minimiålder, erfarenhet och andra villkor i länder som väljer att använda detta system).

  • Undersökning av möjligheten att införa provperioder efter körkortsprov (med strängare kontroller för nya körkortsinnehavare).

  • Undersökning av möjligheten att införa ekologisk körning i teoriundervisning och praktisk undervisning för säkrare och miljövänligare körning.

5. Bättre genomförande

    Trafiksäkerhetspolitikens framgångar beror främst på hur mycket man kontrollerar och hur säkerhetsreglerna efterlevs. Genomförande är en avgörande faktor om man vill skapa förutsättningarna för en drastisk minskning av dödsfallen och skadorna på våra vägar. Fortkörning, rattonykterhet och körning utan bilbälte anses vara de tre vanligast dödsorsakerna i vägtrafiken. Insatserna för att skärpa de EU-övergripande och nationella kontrollerna av lagstiftningens genomförande kommer att omfatta följande:

  • Medlemsstaterna ska utveckla nationella genomförandeplaner (till exempel med mål för prioriteringar och för kontrollfrekvensen på nationell nivå).

  • EU-omfattande informationskampanjer.

  • Påföljderna för rattonykterhet bör kompletteras med förebyggande åtgärder. Kommissionen kommer exempelvis att undersöka om man kan anta lagstiftning för att göra alko-lås obligatoriska i vissa yrkesfordon som skolbussar, eller inom ramen för rehabiliteringsprogram (både för yrkesförare och icke-yrkesförare) efter rattonykterhetsbrott.

  • Den vanligaste överträdelsen i alla länder är fortfarande fortkörning .Kommissionen kommer att prioritera införandet av obligatoriska åtgärder för gränsöverskridande utbyte av trafiksäkerhetsinformation (2008 föreslog kommissionen ett direktiv om detta) så att utländska förare som bryter mot reglerna vad gäller säkerhetsbälten, hastighet, alkohol och belysning kan identifieras och straffas.

6. Mål för minskning av skadorna på våra vägar

    En viktig prioritering för EU under det kommande årtiondet är att minska antalet olyckor, Kommissionen kommer att ta fram byggstenarna till en omfattande strategi för att ta itu med olyckor på vägarna och första hjälpen. Hit hör bland annat följande:

  • Gemensamma definitioner av allvarliga och mindre allvarliga skador för att fastställa gemensamma, EU-omfattande skademinskningsmål som kan tas med i trafiksäkerhetsriktlinjerna för 2010–2020.

  • Utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna i fråga om utryckning vid olyckor, och EU-omfattande insamling och analys av uppgifter om olyckor.

  • Undersökning av mervärdet med utveckling och införande av färdskrivare (svarta lådan), särskilt i yrkesfordon, för att förbättra den tekniska utredningen och analysen av olyckor.

7. Nytt fokus på motorcyklister

Kommissionen kommer särskilt att inrikta sig på motorcyklister och andra motoriserade tvåhjulingar. För andra transportmedel har dödsfallen och de allvarliga olyckorna minskat avsevärt på senare tid, men för motoriserade tvåhjulingar har minskningen varit mycket blygsammare, och i vissa fall har olycksstatistiken varit oförändrad.

    På EU-nivå kommer man att föreslå åtgärder för motoriserade tvåhjulingar:

  • Införande av en rad funktionella fordonssäkerhetskrav som obligatoriska avancerade bromssystem, automatiskt påkopplat halvljus och uppdaterade åtgärder för att förhindra manipulering (så att hastighetskontrollerna inte kan avlägsnas) för vissa fordonskategorier.

  • Tekniska standarder för skyddsutrustning som klädsel, och undersökning av möjligheterna att utrusta motorcyklar med krockkudde och/eller integration av krockkudde i skyddsklädseln.

  • Utvidgad EU-lagstiftning om besiktning/inspektioner för motorcyklar och andra motoriserade tvåhjulingar (som inte existerar för närvarande).

Programmet för ökad vägtrafiksäkerhet 2001-2010

Trots att vi inte har uppnått det ambitiösa mål vi satt 2001, att halvera antalet dödsolyckor till 2010, har vi ändå gjort stora framsteg. Antalet dödsolyckor förväntas sjunka med över 40 % (jämfört med en minskning på 25 % under föregående årtionde). Vi har också sänkt det genomsnittliga antalet dödsolyckor i trafiken per miljoner invånare från 113 år 2001 till 69 2009 för alla 27 medlemsstater tillsammans. Det är inte långt från nivån i de medlemsstater som har bäst resultat (Storbritannien, Sverige och Nederländerna med 61, 62 respektive 66 dödsfall per miljoner invånare). Programmet för ökad vägtrafiksäkerhet 2001–2010 har varit en viktig drivfjäder för EU:s och medlemsstaternas insatser för att förbättra trafiksäkerheten.

Mer information finns på följande webbplats:

IP/10/970

http://ec.europa.eu/transport/road_safety/events-archive/2010_07_20_road_safety_2011_2020_en.htm

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website