Navigation path

Left navigation

Additional tools

MEMO/10/325

Bryssel den 13 juli 2010

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår?

I mars 2010 meddelade EU-kommissionen att den skulle återkomma före sommarsemestrarna med ett förslag om hur man kan kombinera EU:s vetenskapligt grundade system för godkännande med medlemsstaternas rätt att själva fatta beslut om odling av genetiskt modifierade organismer (GMO). Kommissionen har nu uppfyllt det åtagandet och det paket som antagits idag ligger helt i linje med de politiska riktlinjer för den nya kommissionen som ordförande José Manuel Barroso presenterade i september 2009.

Vad är samexistensåtgärder och vad innebär den nya rekommendationen om samexistens?

Målet med samexistensåtgärder i områden där GMO odlas är att undvika att GMO oavsiktligt blandas in i andra produkter, och därmed förebygga ekonomiska förluster och andra problem som kan uppstå om det finns spår av GMO i grödor som inte är genetiskt modifierade, t.ex. i konventionell och ekologisk odling.

Erfarenheter från de senaste åren visar att medlemsstaterna behöver mer flexibilitet för att kunna beakta lokala, regionala och nationella förhållanden när de fastställer hur GMO-odling, konventionell respektive ekologisk odling ska gå till.

I den nya rekommendationen om samexistens framhålls att medlemsstaterna kan anta bestämmelser för att undvika oavsiktlig förekomst av GMO i andra produkter även under gränsen för märkning som går vid 0,9 %. När samexistensåtgärderna är otillräckliga för att förhindra oavsiktlig förekomst av GMO i konventionella och ekologiska grödor kan medlemsstaterna begränsa GMO-odlingen inom större områden på sitt territorium. Sådana begränsningar måste stå i proportion till de mål man vill uppnå (t.ex. att skydda visst konventionellt eller ekologiskt jordbruk).

Kommissionen publicerade 2009 sin andra rapport om samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt och ekologiskt jordbruk. Av rapporten framgår att 15 medlemsstater hade antagit lagstiftning om samexistens och att ytterligare tre hade anmält att de förberedde sådan lagstiftning.

Europeiska byrån för samexistens (ECoB) håller tillsammans med medlemsstaterna på att ta fram bästa praxis för samexistens, och tar då hänsyn till medlemsstaternas behov av flexibilitet för att kunna beakta lokala och regionala förhållanden.

För mer information, se ECoB:s webbplats (http://ecob.jrc.ec.europa.eu/).

Hur går det till när GMO-odling godkänns?

GMO godkänns på EU-nivå och varje ansökan bedöms separat utifrån den särskilda användning som företaget anger i sin ansökan och efter en bedömning av hälso- och miljöriskerna. Ansökningar om GMO-odling kan lämnas in i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder, om det gäller användning för framställning av livsmedel och foder. GMO kan också godkännas i enlighet med direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, om det gäller annan användning än i livsmedel och foder. I båda fallen spelar medlemsstaterna en viktig roll, eftersom de genomför den inledande riskbedömningen av den GMO som ska odlas.

För mer information om godkännandeförfarandena, se

http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/10/58

Vilka förändringar i gällande lagstiftning föreslår kommissionen?

Den föreslagna ändringen innebär att man i direktiv 2001/18/EG lägger till en artikel som ger medlemsstaterna rätt att begränsa eller förbjuda odling av GMO inom sina territorier. Medlemsstaterna kan göra det på andra grunder än de som omfattas av den hälso- och miljöriskbedömning som ingår i EU:s godkännandeförfarande. Det innebär att medlemsstaterna får behörighet att besluta om odling.

När lagändringen träder i kraft kommer medlemsstaterna själva att kunna begränsa eller förbjuda odling av alla eller vissa GMO, i delar av eller på hela sina territorier. Ändringen gäller samtliga GMO som godkänts för odling inom EU, både enligt direktiv 2001/18/EG och enligt förordning (EG) nr 1829/2003. Enligt förslaget kan medlemsstaterna vidta åtgärder endast mot odling av GMO. De kan inte förbjuda import och saluföring av tillåtet genmodifierat utsäde inom EU.

Odlas redan GMO inom EU?

Ja. Det finns en genetiskt modifierad majssort – MON 810 – som odlas kommersiellt inom EU. Produkten har genmodifierats för att skydda grödan mot majsmotten, som är en svår skadegörare. Sorten godkändes 1998.

Den 2 mars 2010 godkändes odling och industriell bearbetning av den genmodifierade stärkelsepotatisen Amflora. Den har ett extra högt innehåll av stärkelsen amylopektin, som används industriellt, bl.a. vid papperstillverkning.

Vilka genmodifierade växter får används i livsmedel och foder inom EU?

Det krävs EU-godkännande inte bara för att odla GMO, utan också för att släppa ut dem på EU-marknaden och för att använda dem inom livsmedels- och foderproduktion.

För närvarande har en sorts sockerbeta, tre sorters sojabönor, tre sorters raps, sex sorters bomull och 17 sorters majs godkänts.

En av de GMO som godkänts nyligen är stärkelsepotatisen Amflora. I likhet med konventionell stärkelsepotatis är Amflora inte avsedd att användas som livsmedel. Stärkelsetillverkningen ger potatisprotein som biprodukt, och det är tillåtet att använda den som foder. Tillfälliga eller tekniskt oundvikliga spår av denna potatis i livsmedel och foder tolereras i mängder upp till 0,9 %.

En förteckning över vilka GMO som är tillåtna och för vilka användningsområden finns i EU:s register över genmodifierade livsmedel och foder: http://ec.europa.eu/food/dyna/gm_register/index_en.cfm

Finns det medlemsstater som redan har förbjudit odling av GMO?

Sex medlemsstater (Frankrike, Grekland, Luxemburg, Tyskland, Ungern och Österrike) har vidtagit skyddsåtgärder och förbjudit odling av GM-majsen MON 810 på sina territorier. Dessutom har Luxemburg, Ungern och Österrike anmält till kommissionen att de förbjudit odling av Amflora-potatisen. I Polen finns lagstiftning som förbjuder saluföring av allt genmodifierat utsäde.

Medlemsstaterna kan nu ompröva sina skyddsåtgärder mot odling av GMO när det inte finns något vetenskapligt berättigande, och i stället använda den mer flexibla rekommendationen om samexistens som antogs idag för att undvika oavsiktlig förekomst av GMO i andra grödor.

Så snart den nya artikel som enligt förslaget ska läggas till i direktiv 2001/18/EG kan börja tillämpas blir det möjligt för medlemsstaterna att begränsa eller förbjuda odling av GMO utan att använda sig av skyddsklausulen när inga nya vetenskapliga risker konstaterats.

Finns det ansökningar om odling av andra GMO-sorter som EU kan fatta beslut om innan lagstiftningen har hunnit ändras?

Det finns fler än tio ansökningar om godkännande (eller förnyat godkännande) för odling av GMO, som hunnit olika långt i handläggningen.

Fyra GMO har hunnit långt i förfarandet. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har yttrat sig positivt om dem och förfarandet för att godkänna dem (eller förnya godkännandet) är igång. I juni 2009 avgav Efsa ett positivt yttrande om förnyat godkännande av majssorten MON 810, som är resistent mot vissa insekter. Det finns två andra genmodifierade majssorter – Bt 1507 (ansökan inlämnad av Pioneer) och Bt 11 (ansökan inlämnad av Syngenta) som också skyddar växten mot vissa insekter. Efsa yttrade sig positivt om dessa i januari 2005 respektive i april 2005 och utkast till beslut om att godkänna dessa båda GMO antogs den 25 februari 2009 i den föreskrivande kommittén enligt direktiv 2001/18/EG. Ingen kvalificerad majoritet uppnåddes. Den fjärde är majssorten NK 603 (ansökan inlämnad av Monsanto), som är tolerant mot herbiciden RoundUp. Efsa yttrade sig positivt om denna produkt i juni 2009.

Nästa steg i förfarandet för MON 810 och NK 603 skulle vara att ett utkast till beslut lämnas in till ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (första steget i kommittéförfarandet). Sorterna Bt 11 och Bt 1507 befinner sig mitt i kommittéförfarandet och nästa steg är att förslagen till beslut lämnas till rådet.

Vilka förbättringar i miljöriskbedömningen av GMO har gjorts sedan rådets synpunkter i december 2008?

Kommissionen och Efsa arbetar tillsammans med medlemsstaterna för att förbättra genomförandet av GMO-lagstiftningen på de särskilda områden som rådet (miljö) pekade ut i sina slutsatser 2008.

Efsas riktlinjer för miljöriskbedömning håller på att uppdateras och omfattar de områden som rådet angav. Frågan är komplex, det behövs ett brett samrådsförfarande och det har kommit in ett stort antal synpunkter från allmänheten (ca 500), och Efsa förväntas därför färdigställa sina riktlinjer i november 2010. Kommissionen kommer därefter att diskutera riktlinjerna med medlemsstaterna för att med medlemsstaternas medgivande ge dem ett normativt värde.

Efsa är också inbegripen i en dialog med olika medlemsstater och intressenter, som därmed har möjlighet att bidra till myndighetens vetenskapliga arbete. Efsa har inrättat ett nätverk bestående av experter i medlemsstaterna för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Myndigheten beaktar också medlemsstaternas synpunkter under hela riskbedömningsprocessen.

Dessutom har Efsa en mängd interna mekanismer och procedurer för att säkra att dess vetenskapliga kommitté och olika paneler är oberoende i sitt arbete, bl.a. finns omfattande regler för intresseförsäkran för myndighetens experter. Efsa ser regelbundet över dessa regler, och kommer på kommissionens tillskyndan att fortsätta att förstärka granskningen av experternas oberoende.

Kommissionen håller på att analysera hur man ytterligare ska kunna förstärka övervakningen miljökonsekvenserna av genmodifierade grödor efter utsläppandet på marknaden, i överensstämmelse med gällande bestämmelser och rådets (miljö) slutsatser från 2008.

När kommer kommissionen att färdigställa rapporten om de samhällsekonomiska effekterna av GMO?

I december 2008 begärde rådet att kommissionen senast i juni 2010 skulle rapportera om de samhällsekonomiska effekterna av GMO.

Rapporten skulle bygga på uppgifter från medlemsstaterna, som har gjort stora ansträngningar för att sammanställa uppgifter om de samhällsekonomiska effekterna av GMO och framförallt om odlingen av dem. Men eftersom medlemsstaternas bidrag inkom senare än väntat kommer rapporten att färdigställas först i slutet av 2010. Rapporten kommer då att överlämnas till Europaparlamentet och rådet för övervägande och vidare diskussioner.

Kan vi förvänta oss att godkännandeförfarandet för GMO påskyndas och att större arealer kommer att användas för GMO-odling inom EU?

Godkännandeförfarandet kommer inte att påskyndas och lagstiftningens strikta krav på miljöriskbedömning kommer inte att mildras. Det förslag som kommissionen antar idag kommer inte att förändra kraven. Tvärtom pågår arbetet med att genomföra rådets slutsatser från 2008 sedan dess. Att säkra att riskbedömningen följer högsta vetenskapliga standard och att förstärka övervakningen har varit och förblir prioriterat för kommissionen när det gäller odling av GMO.

Mer information:

http://ec.europa.eu/food/food/biotechnology/index_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website