Navigation path

Left navigation

Additional tools

MEMO/10/302

Bryssel den 7 juli 2010

Grönbok om pensioner

Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu?

En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre och föder färre barn. Från och med 2012 kommer EU:s befolkning i arbetsför ålder att börja sjunka; vi står alltså inför en nära förestående utmaning. Många EU-länder har i olika utsträckning reformerat sina pensionssystem för att möta denna utmaning, men den finansiella och ekonomiska krisen har gjort att situationen försvårats och att åtgärder måste vidtas snabbare.

Det är därför hög tid att inleda en offentlig debatt om huruvida och på vilket sätt EU:s regler på pensionsområdet bör utvecklas så att de på bästa sätt stöder medlemsstaterna i deras svåra uppgift att garantera tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner för sin befolkning – både nu och i framtiden.

Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Utformningen av pensionssystemen är i första hand medlemsstaternas ansvar och detta ifrågasätts inte i grönboken. EU-lagstiftningen omfattar fyra huvudsakliga aspekter:

  • Gränsöverskridande samordning av pensionsfrågor inom ramen för medlemsstaternas socialförsäkringssystem för att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare och trygga likabehandling för arbetstagare som flyttar mellan olika länder.

  • Upprättande av en inre marknad för fonderade tjänstepensionssystem och fastställande av minimikrav för aktsamhetsregler i syfte att skydda försäkrade och förmånstagare i sådana system.

  • Minimigarantier för tjänstepensioner och intjänade rättigheter i de fall de uppdragsgivande företagen blir insolventa.

  • Reglerna för likabehandling gäller både lagstadgade och privata pensionssystem, dock med vissa skillnader.

Utöver detta finns det även en samordningsprocess (den öppna samordningsmetoden) som utnyttjas för att underlätta och främja nationella reformer, utbyta bästa praxis och fastställa mål och indikatorer på hög nivå. De mål för pensionssystemen som fastställts på EU-nivå är att de ska vara tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga, moderna och öppna för insyn.

I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, EU legislation, coverage and related initiatives, som åtföljer grönboken, finns närmare information om detta.

Det handlar också om statsfinansiell stabilitet, där fördraget kräver att medlemsstaterna ska hantera statsfinanserna på ett sådant sätt att det inte äventyrar den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt. Rådet kan rekommendera åtgärder som bör vidtas (särskilt inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten), vilket också gäller de sociala trygghetssystemen om problemen uppstår där.

Vad är syftet med grönboken?

Syftet med grönboken är att begära in synpunkter från alla berörda parter i EU, mot bakgrund av det faktum att befolkningen blir allt äldre och de ytterligare problem som följer av den finansiella och ekonomiska krisen. Huvudfrågan är huruvida och i så fall på vilket sätt EU:s regler på pensionsområdet bör anpassas så att de på bästa sätt kan hjälpa medlemsstaterna att uppnå sina fastställda mål om tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensioner för sina medborgare.

Vilka är de viktigaste frågor som tas upp till diskussion?

Under det allmänna målet att uppnå tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU finns tre huvudteman:

  • För det första, hur kan man på EU-nivå på bästa sätt stödja medlemsstaternas strävan att uppnå en balans mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär, med hänsyn till de strukturella förändringarna i samhället och på arbetsmarknaden och till ökningen av den förväntade livslängden? Detta har en nära koppling till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

  • För det andra, hur kan vi undanröja de hinder för den fria rörligheten för såväl arbetstagare som kapital som beror på pensionssystemen, inklusive de kompletterande pensionssystemen?

  • För det tredje, hur kan vi åstadkomma trygga pensioner nu och i framtiden? Grönboken tar upp frågan om hur vi kan minska risker och svängningar för såväl arbetstagare som pensionärer. Vi vill se till att de fonderade pensionssystemen är trygga och att de kan uppnå rätt balans mellan effektivitet och trygghet.

Vill kommissionen införa ny lagstiftning?

Eftersom detta är en grönbok läggs inga definitiva lagförslag fram i detta skede. Det klargörs också i grönboken att det när allt kommer omkring är medlemsstaterna som ansvarar för många aspekter av pensionssystemen. Men på områden där EU har befogenhet att lagstifta är vi också beredda att göra detta (särskilt att ändra gällande lagstiftning), om vi efter att ha övervägt synpunkterna i samrådet anser att detta är lämpligt.

Rekommenderar kommissionen en höjning av pensionsåldern?

Nej. Det är medlemsstaterna som ansvarar för att fastställa eller höja pensionsåldern. Grönboken innehåller inga definitiva rekommendationer eller synpunkter på någon särskild medlemsstats pensionssystem. Det är medlemsstaternas regeringar som utformar pensionssystemen, och de har organiserats på många olika sätt i EU-länderna.

Kommissionen framhåller att människorna i EU numera lever längre, vilket är ett stort framsteg. Men om människor som lever längre inte också stannar kvar längre i arbetslivet eller börjar spara till sin pension i ett tidigare skede under sin förvärvskarriär kan detta antingen leda till otillräckliga pensioner eller till en ohållbar ökning av pensionsutgifterna. Det är därför som kommissionen nu, liksom tidigare inom ramen för den öppna samordningsmetoden, uppmanar medlemsstaterna att överväga hur man kan åstadkomma en långsiktigt hållbar balans mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär, vilket kan innebära att människor måste arbeta både mer och längre.

Försöker kommissionen tvinga människor att teckna privata pensionsförsäkringar?

Nej. Detta är något som medlemsstaterna beslutar om. Kommissionen förespråkar inte någon särskild typ av pensionssystem, men framhåller dock att privata och fonderade pensionssystem spelar en allt viktigare roll för EU-medborgarnas pensionsinkomster i många medlemsstater. Kommissionens avsikt är därför att hjälpa och stödja medlemsstaterna så att de utformar trygga system som i tillräcklig utsträckning mildrar riskerna och svängningarna för att det allmänna målet om tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensionssystem ska kunna uppnås.

Finns det inte en motsättning mellan senare pensionering och åtgärder mot ungdomsarbetslösheten?

En arbetsmarknad är inget nollsummespel där antalet arbetstillfällen är konstant och där nya arbetstillfällen dyker upp först när någon går i pension. I så fall skulle länder med en hög pensionsålder och många äldre arbetstagare också ha problem att få in ungdomar på arbetsmarknaden.

Så är uppenbarligen inte fallet. Faktum är att de länder som har en högre förvärvsfrekvens bland äldre också har en högre förvärvsfrekvens bland ungdomar. Omvänt har länder med en lägre förvärvsfrekvens bland äldre också ofta svårare att skapa arbetstillfällen för ungdomar.

Ungdomsarbetslösheten är inget problem som orsakas av att äldre arbetstagare stannar kvar "för länge" på ett arbete som annars skulle ha kunnat ges till någon yngre. Ungdomsarbetslösheten är oftare en följd av en allmän konjunkturnedgång eller brister i utbildningssystemen och arbetsmarknadsinstitutionerna.

Ungdomsarbetslösheten kan inte lösas genom att fler äldre arbetstagare väljer att pensionera sig, eftersom detta ytterligare skulle öka bördan att finansiera pensionsförmånerna för den yngre och förvärvsarbetande befolkningen. För att förbättra sysselsättningsläget för ungdomar krävs snarare många olika åtgärder. Det kan t.ex. handla om att bättre matcha ungdomars kompetens med kraven på arbetsmarknaden, att etablera effektivare aktiveringsstrategier eller undanröja institutionella hinder för att anställa ungdomar.

Europeiska kommissionens strävan är att arbeta i nära samarbete med medlemsstaterna för att införa praktiskt möjliga lösningar som säkerställer ungdomars fulla deltagande i arbetslivet.

Kommer kommissionen att föreslå att det införs ett garantisystem för pensionsförmåner?

Denna fråga ingår också i samrådet. Sådana system måste noga övervägas i samband med översynen av solvensreglerna för pensionsfonderna och EU:s regler för skydd av arbetstagarnas rättigheter när en arbetsgivare blir insolvent. Dessutom bör man se till att bibehålla samstämmigheten med de trygghetssystem som ses över eller föreslås på andra finansiella marknader, särskilt när det gäller bankinsättningar, investeringsprodukter och försäkringsavtal.

Hur har krisen påverkat pensionssystemen i EU?

Den finansiella och ekonomiska krisen har i hög grad förvärrat grundproblemet med den åldrande befolkningen. Krisen har visat att de olika systemen är beroende av varandra och att det finns brister i utformningen av vissa system, vilket har fungerat som en väckarklocka för alla pensionssystem. Högre arbetslöshet, lägre tillväxt, större statsskulder och svängningar på finansmarknaderna har gjort det svårare för samtliga system att uppfylla pensionsutfästelserna.

Detta och grundproblemet med den åldrande befolkningen innebär att reformer av pensionssystemen inte längre kan skjutas upp.

Hur påverkar pensionerna arbetstagarnas rörlighet i EU?

På dagens arbetsmarknader måste människor enkelt kunna byta jobb utan negativa ekonomiska konsekvenser. Arbetsgivarna måste kunna anställa rätt person med rätt kompetens. Människor lever allt längre och måste därför ha möjlighet att arbeta, bygga upp och bibehålla sina pensionsrättigheter, och inte gå miste om sina rättigheter när de byter jobb. Det är därför vi måste undanröja de hinder för den fria rörligheten som pensionsreglerna orsakar.

Hur genomförs samrådet?

Det här är ett offentligt samråd där synpunkter begärs från alla som är intresserade av vad EU kan göra för att bidra till att garantera tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner nu och i framtiden. Synpunkter kan t.ex. lämnas av enskilda medborgare, arbetsmarknadens parter, regeringar, organ för marknadstillsyn, icke-statliga organisationer, organisationer som företräder äldre, näringslivsorganisationer och särskilt pensionsfonder och försäkringsföretag.

I grönboken efterlyser kommissionen synpunkter på huruvida och på vilket sätt EU:s regler på pensionsområdet bör ändras, med beaktande av det faktum att det är medlemsstaterna som har det huvudsakliga ansvaret för utformningen av sina pensionssystem.

Samrådet kommer att pågå under perioden 7 juli–15 november 2010, vilket innebär att man har fyra månader på sig att fundera över de frågor som ställs och att lämna synpunkter. Alla kan lämna sina synpunkter med hjälp av formuläret på följande webbadress: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=839&furtherNews=yes

Svar på frågorna i samrådet kan också skickas per post till följande adress:

Europeiska kommissionen

Green Paper on Pensions consultation

Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter – enhet E4

1040 Brussel/Bruxelles

Belgien

Vad blir nästa steg?

Efter avslutat samråd sammanställer kommissionen alla svar och offentliggör en sammanfattning. Alla svar kommer också att publiceras på Internet som ett led i vårt åtagande för ökad öppenhet, men man kan också begära att synpunkterna ska vara anonyma.

Det ännu för tidigt att säga vad som blir nästa steg, eftersom det naturligtvis kommer att bero på resultatet av samrådet. En möjlighet är att en vitbok kan offentliggöras eller att separata initiativ tas i frågor där visst arbete redan inleddes före grönboken.

Några slutsatser bör dock inte dras förrän resultatet av samrådet om grönboken föreligger och även andra sätt att följa upp synpunkterna kan övervägas.

Mer information

IP/10/905

Grönbok och samråd på Internet:

http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=839&furtherNews=yes


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website