Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

MEMO/10/200

Bryssel den19 maj 2010

Digital agenda för Europa: nyckelinitiativen

(se också IP/10/581 och MEMO/10/199)

Varför en digital agenda för Europa?

Europa behöver en ny åtgärdsplan för optimerad användning av informations- och kommunikationstekniker (IKT) för att påskynda den ekonomiska återhämtningen och lägga grunden för en hållbar digital framtid. Enligt den nya åtgärdsplanen ska de aktuella hindren elimineras så att man kan maximera potentialen hos IKT, med långtidsinvesteringar för att minimera framtida problem.

30 procent av Europas befolkning har aldrig använt Internet. Det sker fyra gånger så många nedladdningar av musik i USA som i EU, där det råder brist på lagligt utbud och marknaderna är fragmenterade. Europa ligger också efter sina branschpartners, USA och Japan, när det gäller investeringar i IKT-forskning och ultrasnabba nät. Endast 1 procent av européerna har tillgång till fiberbaserade höghastighetsnät, jämfört med 12 procent av japanerna och 15 procent av sydkoreanerna. EU satsar endast 40 procent av USA:s nivå på IKT-relaterad forskning och utveckling.

Europa måste lösa dessa problem för att kunna skapa en positiv cykel där IKT stimulerar EU-ekonomin. Om attraktiva tjänster görs tillgängliga i en gränslös onlinemiljö stimulerar detta efterfrågan efter snabbare Internet. Om det finns en efterfrågan skapas nya möjligheter att investera i snabbare nät. När det finns snabbare nät med omfattande användning öppnas vägen för nya innovativa tjänster.

Den digitala agendan visar var Europa måste satsa för att få denna positiva cykel i rörelse.

Vad är syftet med den digitala agendan?

Den digitala agendan innehåller följande sju prioriterade åtgärdsområden:

  • Skapa en digital inre marknad.

  • Förbättra ramförutsättningarna för interoperabilitet mellan IKT-produkter och -tjänster.

  • Främja tillit och säkerhet.

  • Garantera tillgången till mycket snabbare Internetförbindelser.

  • Uppmuntra investeringar i forskning och utveckling.

  • Förbättra digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration.

  • Tillämpa IKT som lösning på samhällsproblem såsom klimatförändringar, stigande hälsovårdskostnader och åldrande befolkning.

Vilka nyckelåtgärder föreslår Europeiska kommissionen?

Digital inre marknad

Det är dags för en ny inre marknad att åstadkomma den digitala tidsålderns fördelar.

Europa är fortfarande ett lapptäcke av nationella onlinemarknader och medborgarna kan inte utnyttja fördelarna med en digital inre marknad. Kommersiellt och kulturellt innehåll och tjänster måste kunna flyta över gränserna. Det är därför nödvändigt att undanröja hinder i lagstiftning, tillhandahålla elektroniska betalningar, elektroniska fakturor och tvistlösningssystem och bygga upp kundernas förtroende. Mer kan och måste göras inom ramen för det nuvarande regelverket för att uppnå en inre marknad för telekommunikationssektorn.

Enligt den digitala agendan behövs t.ex. följande:

  • Stimulans för nedladdning av musik som affärsverksamhet (EU ligger i dag så lågt som 25 procent av nivån i USA) genom förenklad klarering, förvaltning och licensiering av upphovsrätter. Kommissionen ska bland annat fram till slutet av 2010 lägga fram förslag till ett ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning för att förbättra styrelseformer, insyn och europatäckande licensiering för förvaltning av (online-)upphovsrätter. Situationen bedöms på nytt år 2012, efter en grönbok som kommer senare detta år.

  • Fastställa datum för övergång till en inre marknad för onlinebetalningar. För närvarande görs endast 8 procent av onlineköpen från ett annat land, och 60 procent av gränsöverskridande Internetbeställningar misslyckas av tekniska eller juridiska skäl såsom att utländska kreditkort inte godtas.

  • Främja privat och offentlig e-handel genom att modernisera reglerna för e-signatur år 2011 så att säker e-autentisering fungerar på ett interoperabelt sätt och erkänns över gränserna.

  • Stärka medborgarnas rättigheter och förbättra deras förtroende genom att uppdatera den rättsliga ramen för skydd av uppgifter i EU fram till slutet av 2010.

Med tanke på konsumentskyddet i cyberrymden ska Europeiska kommissionen också ge ut en digital uppförandekod som sammanfattar medborgarnas rättigheter i onlinevärlden på ett entydigt och lättillgängligt sätt. I dagens läge känner konsumenter oftast inte till sina digitala rättigheter, i synnerhet eftersom informationen är uppsplittrad i olika slags komplexa rättsliga dokument.

Den digitala agendan omfattar också åtgärder för att konsumenterna ska känna förtroende för att onlineköp kan ske på rimliga villkor. Kommissionen kommer att föra vidare tanken om onlineförtroendemärkning för EU som omfattar webbplatser för detaljhandel och kommer att lägga fram förslag till ett EU-system för lösning av onlinetvister som ska omfatta e-handelstransaktioner så att konsumenterna vet vart de kan vända sig om något går fel.

Interoperabilitet och standarder

Vi behöver effektiv interoperabilitet mellan IT-produkter och -tjänster för att bygga upp ett gediget digitalt samhälle.

Internet är det bästa exemplet på den tekniska interoperabilitetens styrka. Tack vare den öppna arkitekturen har miljarder användare runtom i världen interoperabel utrustning och interoperabla tillämpningar. För att alla frukter av IKT-utvecklingen i Europa ska kunna skördas måste interoperabiliteten bli ännu bättre mellan utrustning, tillämpningar, centrallager för databaser, tjänster och nät.

Ramförutsättningarna för interoperabilitet kan förbättras på flera olika sätt. En viktig faktor är att man tar fram och använder väl fungerande IKT-standarder, i synnerhet inom offentlig upphandling och lagstiftning.

Enligt den digitala agendan behövs t.ex. följande:

  • Förslag till rättsliga åtgärder för att uppdatera reglerna om genomförande av IKT-standarder så att det går att införa standarder som utvecklats av vissa IKT-forum och -konsortier.

    Kommissionens åtgärder kommer också att omfatta situationer där standarder inte är till någon hjälp eftersom betydande marknadsaktörer inte understöder dem. Vidare vill man få bättre samordning mellan offentliga förvaltningar genom en ny europeisk strategi och en europeisk ram för interoperabilitet, så att interoperabilitet uppnås mellan e-förvaltning och övriga offentliga tjänster i hela Europa.

Tillit och säkerhet

EU-medborgarna kommer inte att ta till sig teknik som de inte litar på – den digitala tidsåldern står varken för ”storebror” eller ”ett digitalt vilda västern”.

Européerna kommer inte att använda de allt mer sofistikerade tjänsterna online om de inte upplever att både föräldrar och barn kan ha fullt förtroende för nätet. Här ligger fokus på cyberbrottslighet, som omfattar allt från övergrepp mot barn till identitetsstöld och cyberattacker, och de svarsmekanismer som kan tas fram.

Samtidigt ger alla nya databaser och tekniker upphov till nya problem som måste lösas. Rätten till personlig integritet och skyddet av personuppgifter är grundläggande rättigheter i EU och måste fungera både online och offline.

Internet har nu blivit en så viktig informationsinfrastruktur för både privatpersoner och hela den europeiska ekonomin att våra IT-system och IT-nät måste göras motståndskraftiga och säkra med tanke på alla typer av nya hot.

Enligt den digitala agendan behövs t.ex. följande:

  • Ett europeiskt system för snabb respons på cyberattacker, och inom det ett nät av incidenthanteringsorganisationer (Computer Emergency Response Teams, CERT), och förslag år 2010 om en stärkt roll för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA).

  • Förslag 2010 till strängare lagar för bekämpning av cyberattacker mot informationssystem och förslag 2013 om tillhörande bestämmelser om jurisdiktion i cyberrymden på europeisk och internationell nivå.

Europeiska kommissionen kommer också att ge stöd till hjälplinjer där barn och föräldrar kan rapportera olagligt innehåll online och samarbeta med EU-länderna rörande skolundervisning om onlinesäkerhet.

Enligt EU:s uppdaterade telekombestämmelser är operatörer och tjänsteleverantörer skyldiga att anmäla brott mot säkerheten för personuppgifter (se MEMO/09/568). Den pågående översynen av EU:s allmänna ram för dataskydd omfattar också möjligheterna att utvidga skyldigheten att anmäla brott mot datasäkerheten.

Snabb och ultrasnabb Internettillgång

Vi behöver ett mycket snabbt Internet så att ekonomin tar ordentlig fart, så att det uppstår arbetstillfällen och välstånd och så att medborgarna kan nå det innehåll och de tjänster de vill ha.

Europa behöver ett utbrett, snabbt och ultrasnabbt Internet till konkurrenskraftigt pris. EU siktar på att alla européer ska ha grundläggande bredband senast 2013 och att européerna senast 2020 i) till 100 procent har tillgång till betydligt snabbare Internet på minst 30 Mbps och ii) till 50 procent eller mer har Internet på minst 100 Mbps.

Detta är en ambitiös tanke som kräver att det finns en heltäckande politik baserad på en teknikmix och fokus på två parallella mål: dels att garantera bredband för alla (med en kombination av fasta och trådlösa nät) med hastigheter som gradvis ökar till minst 30 Mbps, dels att nästa generations accessnät byggs ut och används i större delen av EU med ultrasnabbt Internet på minst 100 Mbps.

Enligt den digitala agendan behövs t.ex. följande:

  • Åtgärder för att alla européer senast 2020 har mycket snabbare Internet, enligt vad som anges i EU:s mål. Europeiska kommissionen ska 2010 ge ut ett meddelande om bredband och en gemensam ram för åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå, inklusive granskning av möjligheterna att locka investeringskapital genom kreditförstärkning (med uppbackning av EIB- och EU-medel), ett ambitiöst europeiskt spektrumprogram och en rekommendation om att främja investeringar i konkurrenskraftiga nästa generations accessnät.

Forskning och innovation

Europa måste investera mer i forskning och utveckling och se till att de bästa idéerna också når marknaden.

IKT utgör en betydande del av det totala mervärdet i starka europeiska branscher som bilar (25 procent), hemelektronik (41 procent) eller hälso- och sjukvård och läkemedel (33 procent), och de låga investeringarna i IKT-forskning och -utveckling utgör ett hot för de europeiska tillverknings- och tjänstesektorerna.

Investeringsproblemet beror för det första på svaga och splittrade offentliga FoU-satsningar. Den offentliga sektorn i EU satsar mindre än 5,5 miljarder euro per år på IKT-forskning och -utveckling, vilket är betydligt lägre än nivån i konkurrerande ekonomier. För det andra är marknaderna fragmenterade och finansieringsmetoderna för forskning uppsplittrade, och detta begränsar tillväxt och utveckling av innovativa IKT-företag, särskilt små och medelstora företag. För det tredje införs IKT-baserade innovationer långsamt i Europa. Samhällsförändringar såsom en åldrande befolkning eller miljökris är i regel starka drivkrafter för innovation, men Europa utnyttjar inte upphandling av innovation och FoU i tillräcklig utsträckning för att förbättra de offentliga tjänsternas kvalitet och resultat.

Enligt den digitala agendan behövs t.ex. följande:

  • Stöd till ökade privata investeringar genom förkommersiell upphandling och offentlig-privata partnerskap. Här är det tänkt att man ska utnyttja strukturfonderna för forskning och innovation och fortsätta öka IKT-FoU-budgeten med 20 procent årligen under åtminstone hela sjunde ramprogrammets löptid.

Kommissionen ska också ta fram lösningar där små och medelstora företag och unga forskare ”enkelt och snabbt” kan få tillgång till EU-finansiering för IKT-forskning. Likaså vill kommissionen att EU-medlemsstaterna fördubblar de totala årliga utgifterna för IKT-FoU från 5,5 miljarder euro till 11 miljarder euro (inbegripet EU-program) och på ett sätt som ger motsvarande ökning av de privata satsningarna från 35 miljarder euro till 70 miljarder euro.

Digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration

Den digitala tidsåldern bör handla om egenmakt och frigörelse, och då får en persons bakgrund eller färdigheter inte stå i vägen.

I takt med att det har blivit allt vanligare att sköta ärenden online, från jobbansökningar till skatteinbetalningar och biljettbokningar, har Internet blivit en självklar del av vardagslivet för många européer. Över hälften av dem (250 miljoner) är online varje dag, men 150 miljoner – omkring 30 procent – har aldrig använt Internet. Vanliga argument är att det inte behövs eller att det är för dyrt. Den här gruppen består främst av personer mellan 65 och 74, lågavlönade, arbetslösa och lågutbildade.

Underskottet av IKT-kunniga i Europa bara ökar och kan leda till att så många som 700 000 IT-jobb inte kan fyllas med kompetent yrkesfolk år 2015.

Sådana brister leder till att många medborgare inte kan integreras i det digitala samhället och den digitala ekonomin, och bromsar upp den positiva inverkan som IKT kan ha på produktivitetstillväxten.

Enligt den digitala agendan behövs t.ex. följande:

  • Överbryggning av den digitala färdighetsklyftan genom starkare samordning mellan IKT-färdighetsinitiativ på medlemsstatsnivå. Bl.a. föreslås att digital kompetens och digitala färdigheter ska bli ett av Europeiska socialfondens prioriterade områden.

  • Främjande av balansen mellan tillgång och efterfrågan för IKT-färdigheter på arbetsmarknaden genom att fram till 2012 ta fram ett system för klassificering av IKT-färdigheter så att företag som behöver specifik IKT-kompetens enkelt kan göra jämförelser.

Kommissionen ska också 2012, efter en granskning av alternativ, lägga fram förslag om att webbplatser som tillhandahåller offentliga tjänster senast 2015 ska vara tillgängliga för alla medborgare, även äldre och funktionshindrade personer.

Vinster för samhället som möjliggörs av IKT

Smart användning av teknik och utnyttjande av information hjälper oss att klara samhällsutmaningar som klimatförändringar och en åldrande befolkning.

Att använda och tillämpa IKT är en kritisk faktor för att Europa i framtiden ska klara av utmaningar som stöd till ett åldrande samhälle, klimatförändringar, lägre energiförbrukning, ökad transporteffektivitet och mobilitet, egenmakt åt patienter och integrering av personer med funktionshinder.

Enligt den digitala agendan behövs t.ex. följande:

  • Se till att IKT-sektorn går i täten när det gäller rapportering av egna utsläpp av växthusgaser, genom att senast 2011 anta en gemensam metod som öppnar en väg som andra energiintensiva sektorer kan följa.

  • Inleda storskaliga pilotåtgärder som ger européerna säker onlinetillgång till sina patientuppgifter så att de var som helst i Europa också kan ge läkare tillgång till sina patientjournaler.

  • Öka säkerheten och förbättra sjukvården, t.ex. vid akutfall utanför hemlandet, genom att definiera en minimiuppsättning hälsouppgifter som ska ingå i patientjournaler som kan nås elektroniskt i hela EU.

  • Förbättra onlinetillgången till det europeiska kulturarvet genom förslag till en hållbar modell för finansiering av EU:s allmänna digitala bibliotek Europeana och digitalisering av Europas kulturella verk.

  • Se till att e-förvaltning bildar en del av de europeiska medborgarnas och företagens vardag genom att upprätta en förteckning över vanliga gränsöverskridande tjänster med vars hjälp företag och medborgare kan fungera oberoende, eller bo var som helst i EU, och inrätta system för ömsesidigt erkännande av elektroniska identiteter.

Dessa och många andra åtgärder gör den digitala agendan till en ambitiös åtgärdsplan för de kommande åren.

När kommer den digitala agendan att omsättas i praktiken?

I dagens tillkännagivande beskrivs ett åtgärdspaket som kommer att genomföras eller föreslås under de närmaste 2–3 åren, med uppföljningsåtgärder fram till 2015. Därefter kommer initiativet att utvecklas och ses över under de följande 10 åren i egenskap av ett flaggskepp för Europa 2020-strategin och i syfte att nå målen för 2020.

Kommer Europeiska kommissionen att genomföra den digitala agendan själv? Hur kan berörda aktörer delta?

Europeiska kommissionen kommer att genomföra detta ambitiösa program genom nära samarbete med Europaparlamentet (regelbunden dialog) och medlemsstaterna (en grupp högnivåföreträdare) och alla berörda aktörer på alla nivåer i alla medlemsstater. Kommissionen kommer att anordna åtgärdsorienterade aktörsplattformar såväl som ett årligt digitalt forum för bedömning av framstegen och nya utmaningar.

Bilaga 1: Nyckelåtgärder

Måldatum

En pulserande digital inre marknad

Nyckelåtgärd 1: Förenkla förfarandena för klarering, förvaltning och gränsöverskridande licenser genom följande:

• Förbättra styrelseformerna, öppenheten och de europatäckande licenserna för förvaltning av (online-)upphovsrätter genom ett förslag till ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning.

2010

• Inrätta en rättslig ram som underlättar digitaliseringen och spridningen av kulturella verk i Europa genom ett förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän, och inleda en dialog med aktörerna med sikte på ytterligare åtgärder avseende verk som inte längre finns i tryck, kompletterat med databaser för upphovsrättsinformation.

2010

• Se över direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, framför allt dess tillämpningsområde och principerna för avgifter för tillgång och användning.

2012

Nyckelåtgärd 2: Se till att det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) slutförs, eventuellt genom bindande rättsliga åtgärder som fastställer ett slutdatum för övergången samt införa en interoperabel europeisk ram för e-fakturor genom ett meddelande om e-fakturor och inrätta ett forum för aktörerna.

2010

Nyckelåtgärd 3: Föreslå ändring av direktivet om e-signaturer för att skapa en rättslig ram för gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra e-autentiseringssystem.

2011

Nyckelåtgärd 4: Se över EU:s regelverk för dataskydd med sikte på att öka privatpersoners förtroende och stärka deras rättigheter.

2010

Interoperabilitet och standarder

Nyckelåtgärd 5: Som ett led i översynen av EU:s standardiseringspolitik föreslå lagstiftningsåtgärder om IKT-interoperabilitet i syfte att reformera bestämmelserna om genomförande av IKT-standarder i Europa så att vissa standarder från IKT-forum och konsortier kan användas.

2010

Tillit och säkerhet

Nyckelåtgärd 6: Åtgärder för en stärkt politik för nät- och informationssäkerhet på hög nivå, t.ex. lagstiftningsinitiativ om en modernisering av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) och andra åtgärder för snabbare insatser vid cyberattacker, inklusive en incidenthanteringsorganisation för EU-institutionerna.

2010

Nyckelåtgärd 7: Åtgärder, inklusive lagstiftningsinitiativ, senast 2010 för bekämpning av cyberattacker mot informationssystem och bestämmelser om jurisdiktion i cyberrymden på europeisk och internationell nivå senast 2013.

2010 2013

Snabb och ultrasnabb Internettillgång

Nyckelåtgärd 8: Anta ett bredbandsmeddelande om en gemensam ram för åtgärder i EU och medlemsstaterna för att uppnå bredbandsmålen enligt Europa 2020, inklusive följande:

2010

• Stärka och rationalisera finansieringen av höghastighetsbredband genom EU-instrument (t.ex. Eruf, landsbygdsutvecklingsprogrammet, EJFLU, TEN, programmet för konkurrenskraft och innovation) senast 2014, och undersöka hur man kan locka kapital till bredbandsinvesteringar genom kreditförstärkning (med uppbackning av EIB- och EU-medel).

2014

• Föreslå ett ambitiöst europeiskt spektrumprogram under 2010 som ska antas av Europaparlamentet och rådet och som kommer att skapa en samordnad och strategisk spektrumpolitik på EU-nivå för effektivare radiospektrumförvaltning och maximala fördelar för konsumenterna och näringslivet.

2010

• En rekommendation 2010 om att främja investeringar i konkurrenskraftiga accessnät av nästa generation genom tydliga och effektiva lagstiftningsåtgärder.

2010

Forskning och innovation

Nyckelåtgärd 9: Främja ökade privata investeringar genom en strategisk användning av förkommersiell upphandling och offentlig-privata partnerskap, genom att utnyttja strukturfonderna för forskning och innovation och konstant öka IKT-FoU-budgeten med 20 procent årligen under åtminstone hela sjunde ramprogrammets löptid.

_

Förbättra digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration

Nyckelåtgärd 10: Föreslå digital kompetens och digitala färdigheter som en prioritering för förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020).

_

Nyckelåtgärd 11: Utveckla verktyg för att klassificera och erkänna IKT-färdigheter i anslutning till den europeiska referensramen för kvalifikationer och Europass samt utarbeta en europeisk ram för IKT-professionalism för att öka kompetensen och rörligheten för IKT-yrkesverksamma i hela Europa.

2012

Vinster för samhället som möjliggörs av IKT

Nyckelåtgärd 12: Utvärdera om IKT-sektorn har klarat tidsgränsen för antagande av gemensamma mätmetoder för sektorns egen energiprestanda och utsläpp av växthusgaser och vid behov föreslå lagstiftningsåtgärder.

2011

Nyckelåtgärd 13: Genomföra pilotåtgärder för att se till att alla i Europa har säker onlinetillgång till sina patientuppgifter senast 2015, och fram till 2020 se till att telemedicintjänster införs på bred front.

2015– 2020

Nyckelåtgärd 14: Föreslå en rekommendation där man fastställer en gemensam minimiuppsättning patientuppgifter för interoperabla patientjournaler som ska kunna nås eller utbytas elektroniskt i alla medlemsstater.

2012

Nyckelåtgärd 15: Föreslå en hållbar modell för finansiering av EU:s offentliga digitala bibliotek Europeana och digitalisering av dess innehåll.

2012

Nyckelåtgärd 16: Lägga fram ett förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ömsesidigt erkännande av e-legitimation och e-autentisering i hela EU baserat på autentiseringstjänster online i alla medlemsstater (dessa kan välja vilka officiella ID-handlingar som är bäst lämpade för detta, och de kan vara utfärdade av både den offentliga och den privata sektorn).

2012

Bilaga 2: De viktigaste prestandamålen

Dessa indikatorer härrör i huvudsak från den ram för prestandajämförelser (benchmarking) för 2011–20151 som godkändes av EU:s medlemsstater i november 2009.

1. Bredbandsmål

Basbredband för alla senast 2013: basbredbandstäckning för 100 procent av EU-medborgarna. (Utgångsläge: i december 2008 låg DSL-täckningen på 93 procent (av den totala EU-befolkningen).

Snabbt bredband senast 2020: bredband på minst 30 Mbps för 100 procent av EU-medborgarna. (Utgångsläge: i januari 2010 hade 23 procent av bredbandsabonnemangen minst 10 Mbps.)

Ultrasnabbt bredband senast 2020: 50 procent av hushållen i EU bör ha bredbandsabonnemang med minst 100 Mbps. (Inga uppgifter om utgångsläget.)

2. Den digitala inre marknaden

Främjande av e-handel: senast 2015 bör 50 procent av befolkningen handla online. (Utgångsläge: 2009 beställde 37 procent av personerna i ålderskategorin 16–74 år varor eller tjänster på Internet under de senaste tolv månaderna.)

Gränsöverskridande e-handel: senast 2015 bör 20 procent av befolkningen handla över gränserna online. (Utgångsläge: 2009 beställde 8 procent av personerna i ålderskategorin 16–74 år varor eller tjänster från säljare i andra EU-länder via Internet under de senaste tolv månaderna.)

E-handel för företag: senast 2015 bör 33 procent av de små och medelstora företagen köpa och sälja online. (Utgångsläge: 2008 sålde och köpte 24 procent respektive 12 procent av företagen online till ett värde av 1 procent eller mer av sin omsättning/sammanlagda köp.)

En inre marknad för telekomtjänster: fram till 2015 bör skillnaden mellan roamingpriserna och priserna för nationella samtal närma sig noll. (Utgångsläge: 2009 låg det genomsnittliga roamingpriset per minut på 0,38 cent (per utgående samtal) och det genomsnittliga priset per minut för samtal inom EU på 0,13 cent (inbegripet roaming).

3. Digital integration

Regelbunden användning av Internet bör ha ökat från 60 procent till 75 procent senast 2015 och från 41 procent till 60 procent för missgynnade personer. (Utgångstalen avser 2009).

Andelen personer som aldrig har använt Internet bör halveras fram till 2015 (till 15 %). (Utgångsläge: 2009 hade 30 procent av personerna i ålderskategorin 16–74 aldrig använt Internet).

4. Offentliga tjänster

E-förvaltning senast 2015: 50 procent av medborgarna utnyttjar e-förvaltningstjänster och mer än hälften av dem för att skicka in ifyllda blanketter. (Utgångsläge: 2009 hade 38 procent av personerna i ålderskategorin 16–74 utnyttjat e-förvaltningstjänster under de senaste tolv månaderna och 47 procent av dem hade använt e-förvaltningstjänster för att skicka in ifyllda blanketter.)

Gränsöverskridande offentliga tjänster: senast 2015 bör alla de viktigaste gränsöverskridande offentliga tjänster som förtecknas i den lista som medlemsstaterna ska enas om senast 2011 finnas tillgängliga online (inga uppgifter om utgångsläget.)

5. Forskning och innovation

Mer forskning och utveckling inom informations- och kommunikationstekniken: de offentliga investeringarna bör dubblas till 11 miljarder euro. (Utgångsläge: De statliga anslagen eller utgifterna för forskning och utveckling (ICT GBAORD) låg 2007 på 5,7 miljarder euro i nominellt värde.)

6. En koldioxidsnål ekonomi

Främja lågenergibelysning: senast 2020 bör den totala energiförbrukningen för belysning ha minskat med minst 20 procent. (Inga uppgifter om utgångsläget.)

1 :

För mer information se Benchmarking framework 2011-2015. Det handlar om en konceptuell ram för insamling av statistik om informationssamhället och en förteckning över grundläggande indikatorer för prestandajämförelser.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site