Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Digital agenda för Europa: vad kan den göra för mig?

Commission Européenne - MEMO/10/199   19/05/2010

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

MEMO/10/199

Bryssel den19 maj 2010

Digital agenda för Europa: vad kan den göra för mig?

(se också IP/10/581 och MEMO/10/200)

Europeiska kommissionen har nyligen lagt fram en ambitiös digital agenda för Europa med sju prioriterade åtgärdsområden: en digital inre marknad, bättre interoperabilitet, stärkt tillit och säkerhet för Internet, mycket snabbare tillgång till Internet, större investeringar i forskning och utveckling, bättre digital kompetens och digital integration och tillämpning av informations- och kommunikationsteknik för att klara samhällsutmaningar såsom klimatförändringar och åldrande befolkning. För de prioriterade åtgärdsområdena anges omkring 100 uppföljningsåtgärder, av vilka 31 är tänkta som lagstiftning. Den digitala agendan är det första initiativet av sju huvudinitiativ inom ramen för Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla (se IP/10/225). Generellt ligger den digitala agendans fokus på det tjugoförsta århundradets teknik och onlinetjänster som ska hjälpa Europa att stärka sysselsättningen, främja ekonomiskt välstånd och förbättra vardagen för EU-medborgare och näringsliv på många olika sätt. I det följande ges ett antal praktiska exempel som närmare beskriver hur åtgärderna för att genomföra den digitala agendan kan gynna personer och företag.

Konsumenter: en pulserande inre marknad och höghastighetstillgång till Internet

Den digitala världen måste finnas nära till hands för alla! Ändå visar dagens verklighet att alltför många i Europa ligger efter när det gäller Internet – den digitala inre marknaden har inte utvecklats tillräckligt, många är rädda för att ta sig online och alla har inte ens tillgång till snabbt Internet.

Konsumenterna kan fortfarande inte fullt ut utnyttja de konkurrenskraftiga priser och det stora urval som ska finnas på en europeisk digital inre marknad. Att handla över Internet fungerar ofta enklare med företag i USA än med företag i ett annat EU-land. Ett exempel – 60 % av försöken att handla online från ett annat EU-land försvåras av att kreditkortet inte godtas för att det kommer från ”fel” land. Konsumenterna kan köpa cd-skivor var som helst i Europa, men kan oftast inte ladda ner musik lagligt från ett annat EU-land, eftersom rättigheterna är licensierade per land. Den här fragmenteringen gör att antalet lagliga nedladdningar av musik är fyra gånger högre i USA än EU. Vi har också det faktum att bara 12 procent av nätanvändarna i EU känner sig helt trygga när de gör transaktioner online.

När det gäller telekommunikationer vill konsumenterna fortfarande inte, trots att EU genomfört åtgärder rörande roaming, använda mobiltelefonen utomlands för att det kostar mera än hemma, i synnerhet för dataroaming.

Syftet med den europeiska digitala agendan är att åtgärda de här problemen så att medborgarna kan få alla fördelar som ett digitalt samhälle kan erbjuda.

Agendan ska exempelvis leda till mycket snabba Internetförbindelser så att medborgarna kan handla, skapa, lära, umgås och växelverka online samtidigt som den ekonomiska tillväxten gynnas. Ett av målen är att alla europeiska medborgare senast 2020 ska ha Internet med minst 30 Mbps och att hälften av alla europeiska hushåll ska ha minst 100 Mbps.

Den digitala agendan ska också uppmuntra till samordnad radiospektrumpolitik inom EU så att området för innovativa trådlösa bredbandstjänster kan växa. Agendan ska leda till klara regler för nya investeringar i öppna och konkurrenskraftiga nya generationens nät. Den ska också hjälpa myndigheterna att bygga ut ny bredbandsinfrastruktur i områden där geografin eller bristande kundunderlag gör det svårt för marknaden eller privata investeringar att på egen hand erbjuda snabbt Internet (t.ex. på landsbygden).

Syftet är att den digitala agendan ska leda till att det var som helst i Europa finns tillgång till lagligt onlineinnehåll, genom enklare förfaranden för klarering, förvaltning och gränsöverskridande licenser för upphovsrätt. Agendan ska också främja storskalig digitalisering av de omfattande samlingarna i nationella bibliotek, arkiv och museer och ge tillgång till dem genom Europeana (www.europeana.eu), portalen för Europas digitala bibliotek (se MEMO/10/166).

Övriga åtgärder är att förenkla elektronisk betalning och fakturering över hela Europa för att främja handeln över gränserna.

För att medborgarna ska känna sig tryggare online kommer den digitala agendan att förstärka EU-reglerna om skydd av personuppgifter, förbättra eYou-vägledningen (http://ec.europa.eu/information_society/eyouguide/index_en.htm) som beskriver rättigheterna online så att den blir mera praktisk och användarvänlig, och föreslå att man skapar ett EU-täckande system för e-handelstransaktioner.

Syftet är också att stärka förtroendet för Internet bl.a. genom bättre samordnad europeisk respons på cyberattacker, identitetsstöld och skräppost.

Efter en undersökning om vad det kostar att inte ha en inre marknad för telekommunikationer ska kommissionen vidta ytterligare åtgärder t.ex. för att skillnaden mellan priserna för roaming och nationella mobiltelefoni ska närma sig noll senast 2015.

Arbetstagare – rätta färdigheter för den digitala tidsåldern

Dagens Europa har en ökande brist på IKT-färdigheter. 150 miljoner européer – kring 30 procent – har aldrig använt Internet och de europeiska systemen för utbildning och fortbildning håller inte jämna steg när det gäller de IKT-färdigheter som krävs på dagens digitala arbetsmarknad. Den digitala agendan syftar till att alla EU-medborgare ska ha större och förbättrade digitala färdigheter oavsett ålder, plats och ekonomisk situation, så att alla fullt ut kan delta i det digitala samhället och den digitala arbetsmarknaden.

Det finns också en enorm outnyttjad potential hos de miljontals ungdomar och kvinnor i alla åldrar som är vana IKT-användare och kunde vara intresserade av arbete inom IKT- eller teknikområdet. De här starka färdigheterna och resurserna måste tas tillvara så att de kan bidra till den europeiska tillväxten och konkurrenskraften. Den digitala agendan har som syfte att alla medborgare, i synnerhet ungdomar, görs medvetna om vilken potential IKT har för alla typer av yrken. EU kommer att föreslå medlemsstaterna att digital kompetens och digitala färdigheter införs som ett prioriterat område för Europeiska socialfonden.

Den digitala agendan kommer också att leda till ett system för klassificering och erkännande av kompetens för personer som har IKT-färdigheter och arbetar inom området, så att företag som behöver särskilda IKT-färdigheter kan orientera sig rätt bland utbudet.

Patienter och läkare – användning av IKT för hållbar hälsovård

Investering i digitala tekniker inom hälsovården (e-hälsovård) kan ge avsevärt bredare och bättre vård för patienterna och underlätta läkarnas arbete i Europa. Det finns t.ex. nya telemedicintjänster som läkarrådgivning online och portabla apparater för hälsouppföljning av personer med kroniska sjukdomar och funktionshinder, och med det följer en rörelsefrihet som patienter inte har kunnat uppleva tidigare.

På praktisk nivå kan e-hälsovård minimera risken för feldiagnoser och bidra till att hälsoproblem upptäcks tidigare. Teleövervakning i hjärtpatienters hem kan förbättra överlevnaden med 15 procent, minska sjukhusdagarna med 26 procent och sänka vårdkostnaderna med 10 procent – centrala aspekter i dagens hårda ekonomiska klimat. Med e-recept kan feldosering av mediciner minskas med 15 procent, och e-hälsovård kommer att spela en avgörande roll för att upprätthålla en kostnadseffektiv och allmänt tillgänglig hälsovård för den åldrande befolkningen i Europa.

Enligt den digitala agendan ska européerna senast 2015 ha till säker tillgång till hälsojournaler online, inte bara i hemlandet utan också under resor var som helst i EU. Detta underlättar läkarnas arbete och patienterna får bästa möjliga hjälp när de behöver en läkare hemma eller i ett annat EU-land.

Tillverkningsindustrin – möjligheter som följer av en interoperabel digital ekonomi

IKT-området bidrar starkt till en allmän ökning av produktiviteten i den europeiska ekonomin som helhet (hälften av den europeiska produktivitetsökningen under de senaste 15 åren bygger på informations- och kommunikationstekniker – se IP/10/571 – och trenden kommer sannolikt att förstärkas).

Idealiskt sett samarbetar och kommuniceras digitala tjänster och digital utrustning på bästa möjliga sätt. I dagens läge fungerar det tyvärr inte så. En betydande del av utrustningen och programgränssnitten fungerar inte optimalt tillsammans, och därför har vi fragmenterade marknader och brist på konkurrens. Det finns också standardiseringsförfaranden som inte alla gånger håller samma takt som den tekniska utvecklingen. Därför kan teknikerna inte alltid användas på ett integrerat sätt och vissa onlinetjänster, bland dem tjänster för allmänheten, förutsätter fortfarande bestämda program eller bestämd utrustning, vilket i sin tur medför risk för fastlåsning och högre priser. Hinder av den här typen står också i vägen för innovativa produkter och tjänster från tillverkningsindustrin och kan hindra den ekonomiska tillväxt och sysselsättning som så väl skulle behövas.

Den digitala agendan vill ta itu med dessa problem och planerar en översyn av EU:s standardiseringspolitik senast 2010 där man i synnerhet beaktar behoven av en europeisk IKT-standardisering för att hålla takten med de snabbt rörliga teknikmarknaderna. Vidare kommer kommissionen att ge ut vägledningar om reglerna för standardisering, offentlig upphandling av IKT-lösningar och interoperabilitet.

IKT-området – forskning och innovation för den digitala ekonomin

Ett särskilt syfte med den digitala agendan är att ta itu med det stora problemet med underinvestering och fragmentering av Europas IKT-forskning. Europas IKT-satsningar på forskning och utveckling (FoU) når bara upp till 40 procent av motsvarande satsningar i USA. Detta är en strategisk svaghet eftersom IKT är den viktigaste tekniken för att genomföra möjligheterna i dagens ekonomi.

Den digitala agendans syfte är att det ska ske flera privata investeringar genom strategisk användning av förkommersiell upphandling och offentlig-privata partnerskap. I det sammanhanget ska man utnyttja EU:s regionalfonder och andra fonder för forskning och utveckling och hålla fast vid de årliga ökningarna av EU:s IKT-FoU-budget enligt de europeiska forskningsramprogrammen, åtminstone fram till 2013.

IKT-området lider också av en betydande brist på högkvalificerad arbetskraft med tanke på dagens och framtidens efterfrågan. Enligt den europeiska digitala agendan behöver IKT-utbildningen stimuleras och åtgärder vidtas för att öka intresset för IKT som ett led i karriären. Ett större utbud av bättre utbildade IKT-kunniga är förutsättningen för en sund tillväxt av detta område.

Den digitala agendan kommer också att leda till ett system för klassificering och erkännande av kompetens för personer som har IKT-färdigheter och arbetar inom området, så att företag som behöver särskilda IKT-kunskaper kan orientera sig bland utbudet.

Små och medelstora företag – e-förvaltningen kan förenkla deras verksamhet

Den digitala agendan har som syfte att minska byråkratin och eliminera de hinder som gör att 99 procent av de europeiska företagen inte till fullo utnyttja den digitala inre marknadens möjligheter. Ett av de övergripande målen är att 33 procent av de här företagen fram till 2015 gör inköp eller försäljning online.

När det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) har slutförts ska det framför allt bli enklare för små och medelstora företag att göra betalningar och fakturering elektroniskt över de nationella gränserna, med säkra och effektiva betalningsmetoder.

Genom den digitala agendans åtagande att förbättra e-förvaltningens funktion är det meningen att dessa företag använder mindre tid till administrativa förfaranden samtidigt som de får nya affärsmöjligheter. När EU-lagstiftningen om e-upphandling, fungerande e-identifiering och e-autentisering till fullo börjar gälla för gränsöverskridande tjänster uppstår många nya möjligheter till affärer över gränserna. Senast 2011 ska EU-länderna avtala om en gemensam förteckning över grundläggande gränsöverskridande offentliga tjänster (t.ex. elektroniska certifikat som behövs för avtalsparter i upphandlingsprocesser) med vars hjälp företagare kan starta och bedriva verksamhet var som helst i EU. Tanken är att de här tjänsterna ska vara fullt tillgängliga online senast 2015.

Konstnärer, författare, musiker

Internet är en unik plattform för distribution av kulturellt innehåll och ger författare, kompositörer och artister möjligheter att nå ut till en större publik. Europa måste satsa hårt på att skapa, producera och distribuera digitalt innehåll. För det behövs en fullt fungerande europeisk digital inre marknad och bättre skydd av författarnas och andra upphovsmakares intäkter.

Den inre onlinemarknaden för innehåll är i dagens läge fragmenterad på vissa områden där rättigheterna förvaltas nationellt. För att ha en europatäckande onlineaffär för musik och video krävs individuella förhandlingar med olika rättighetsförvaltande organ i alla 27 medlemsstaterna. Det medför att europeiska konsumenter kan köpa cd-skivor i varenda affär medan det oftast inte går att köpa musik från lagliga onlineplattformar var som helst i EU, eftersom rättigheterna omfattas av nationella licenser.

Upphovsmakarnas intäkter håller på att minska eftersom bristen på lagliga vägar hindrar de europeiska medborgarnas tillgång till skapat och kulturellt innehåll. Det är en paradox att det piratkopierade innehållet rör sig mycket friare i Europa än vad det lagliga gör. Det behövs en balanserad lösning och upphovsindustrin måste stimuleras att erbjuda mer innehåll online i utbyte mot bättre rättsligt skydd. Enligt den digitala agendan ska problemen lösas genom att stimulera gränsöverskridande och europatäckande licensiering i den digitala miljön. För det planeras bl.a. ett nytt ramdirektiv senast 2011 om kollektiv rättighetsförvaltning, ett förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän, fortsatta diskussioner med aktörerna om verk som inte längre finns i tryck och översyn av EU-reglerna om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Behovet av ytterligare åtgärder bedöms år 2012 efter en grönbok om möjligheterna och utmaningarna med onlinedistribution av audiovisuella verk och annat kreativt innehåll.

Miljön – IKT som verktyg för att minska vårt avtryck i miljön

Europas globala ledarskap när det gäller att bekämpa klimatförändringarna har banat väg för en ambitiös energi- och klimatförändringspolitik och åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent fram till 2020. Här måste IKT-verktygens fulla potential frigöras för att hjälpa medborgare och företag att minska sitt eget kolavtryck så att EU kan uppfylla till sina globala åtaganden.

IKT-övervakningslösningar med smarta nät och mätare som analyserar energiförbrukningen kan ge effektivare energibesparingar hemma och på arbetsplatsen. Belysningen står för nästan 20 procent av världens elförbrukning. Den kan skäras ned med omkring 70 procent med hjälp av effektiva IKT-baserade ljusförvaltningssystem. Enligt den digitala agendan ska belysningens energiförbrukning minskas med 20 procent fram till 2020 jämfört med nivån år 2010.

Likaså ska offentliga myndigheter, IKT-sektorn och sektorer med stora utsläpp gemensamt satsa på att ta fram storskaliga IKT-baserade lösningar så att energisparmålen kan nås.

Forskare – ökad och sammanslagen IKT-forskning

De otillräckliga satsningarna på IKT-relaterad forskning och utveckling i Europa utgör ett hot mot de europeiska tillverknings- och tjänstesektorerna (främst bilar, hemelektronik, hälso- och sjukvård). Investeringsproblemet beror främst på svaga FoU-satsningar (mindre än 5,5 miljarder per år), för mycket byråkrati och marknadens fragmentering.

I den digitala agendan åtar sig kommissionen att öka de privata investeringarna genom strategisk användning av förkommersiell upphandling. Kommissionen kommer också att stödja sex IKT-baserade offentlig-privata partnerskap under det sjunde ramprogrammet för forskning, med en total EU-finansiering på 1 miljard euro och stöd för privata insatser på cirka 2 miljarder euro. Likaså ska de årliga ökningarna av IKT-FoU-budgeten upprätthållas, åtminstone till 2013. Medlemsstaterna uppmanas att fram till 2020 fördubbla den årliga avsättningen av offentliga medel för IKT-FoU till 11 miljarder euro.

Den digitala agendan innehåller också åtgärder för att minska onödigt pappersarbete så att unga forskare och små och medelstora företag kan få snabbare och enklare tillgång till EU:s IKT-forskningsfinansiering med början från 2011. Samtidigt ska man stärka samordningen och sammanläggningen av resurser mellan medlemsstaterna.

Barn och föräldrar: säkrare tillvaro online

Ungdomar och barn är just nu den grupp som använder Internet mest. Av alla ungdomar mellan 16 och 24 år använder 73 procent regelbundet avancerade tjänster för att skapa och dela onlineinnehåll, vilket är två gånger genomsnittet i EU (35 procent). 66 procent av alla européer under 24 år använder Internet varje dag, jämfört med EU-genomsnittet på 43 procent. Ungdomarna känner sig oftast totalt hemma online men är ändå utsatta för vissa hot.

Den digitala agendan ska hjälpa föräldrar och barn att känna sig säkra online. EU-länder uppmanas bl.a. att genom programmet för ett säkrare Internet inrätta hjälplinjer för rapportering av stötande innehåll och ordna undervisning om onlinesäkerhet i skolor. Leverantörerna av ungdomarnas favorittjänster (t.ex. sociala nätverk och mobiltelefonoperatörer) ska uppmanas till ytterligare självreglering senast 2013 när det gäller onlinesäkerhet för barn.

Slutligen innehåller den digitala agendan förslag om en stärkning av samarbetet på europeisk och internationell nivå (såsom rapporteringsplattformar online på nationell nivå och EU-nivå) för att bekämpa cyberbrottslighet och andra former av cyberattacker, identitetsstöld och skräppost.

Nya möjligheter för äldre och funktionshindrade personer

I ett åldrande samhälle är särskilt e-hälsovård ett nyckelområde för innovationer som kan förbättra tillvaron för funktionshindrade och äldre personer.

Tack vare EU-finansiering har t.ex. tekniker för IT-stöd i boendet bidragit till att införa IKT så att det digitala samhället kan ge möjlighet till ett självständigare och värdigare liv för personer med ålderssvaghet, kroniska sjukdomar eller funktionshinder.

Programmet för tekniker för IT-stöd i boendet ska främja innovation och IKT t.ex. för att förebygga fall (som berör mer än en tredjedel av alla över 65 i EU) och stöd till de mer än 7 miljoner EU-medborgare som lider av demens, minnesförlust, koncentrationssvårigheter eller oförmåga att lösa små problem. Enligt den digitala agendan ska antalet äldre med självständigt boende ha fördubblats fram till 2015.

150 miljoner européer – cirka 30 procent – har aldrig använt Internet. Gruppen består till stor del av personer mellan 65 och 74 år. Tillgång och användbarhet är problem också för personer med funktionshinder. Om vi överbryggar denna digitala klyfta kan personer i utsatta sociala grupper ges möjlighet till jämlikt deltagande i det digitala samhället (inklusive tjänster som berör dem direkt – e-lärande, e-förvaltning och e-hälsovård) samtidigt som deras anställningsbarhet och livskvalitet förbättras.

Personer på landsbygden och i avlägset belägna områden – sammankoppling av samhällen

Enligt den digitala agendan ska alla ha tillgång till Internet via bredband senast 2013, även personer som bor i isolerade områden. Problemet är att ny bredbandsinfrastruktur är dyr att bygga ut och kundunderlaget är litet, vilket avskräcker telekommunikationsföretagen.

EU kommer därför att samarbeta med medlemsstaterna för att stärka såväl regionala som övriga finansieringsprogram och styra dem bättre när det gäller att ge stöd till investeringar och anta åtgärder som sänker investeringskostnaderna. I den digitala agendan föreslås också att en del av den digitala utdelningen – de radiofrekvenser som frigörs vid övergången från analoga till digitala sändningar – ska användas för trådlösa bredbandstekniker. Det här är särskilt viktigt eftersom trådlöst bredband (markbundet och via satellit) inte bara öppnar upp för nya spännande tjänster utan också är en förutsättning för snabbt Internet för alla, även i avlägsna områden och på landsbygden.

För att främja nya bredbandsnät kommer Europeiska kommissionen att senare detta år föreslå ett ambitiöst europeiskt spektrumprogram som ska effektivisera radiosprektrumförvaltningen och maximera fördelarna för konsumenterna och näringslivet.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site