MEMO/08/740

Bryssel den 26 november 2008

På väg mot återhämtning – sammanhållningspaketet. Frågor och svar om sammanhållningspolitikens bidrag till den ekonomiska återhämtningsplanen för EU

Vilken roll spelar sammanhållningspolitiken i samband med återhämtningsplanen?

• Mer än en tredjedel av EU:s budget går till sammanhållningspolitiken: 347 miljarder euro kommer att investeras i omkring två miljoner samfinansierade projekt inom EU:s regioner och medlemsstater under 2007–2013. Dessa investeringar utgör en säker finansieringskälla i realekonomin för långsiktiga utmaningar. De är inriktade på att skapa varaktig sysselsättning och hållbar tillväxt, genom att stödja prioriteringar från Lissabonstrategin, t.ex. moderna infrastrukturnät, tillgång till bredband, stöd till småföretag, innovation, miljö, mänskliga resurser och utbildning.
• Sammanhållningspolitikens bidrag till kommissionens återhämtningspaket består av både lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder. Huvudsyftet är att snabba på utbetalningarna till medlemsstaterna och att underlätta tillgången till strukturfonderna, vilket kommer att påskynda genomförandet av projekt och öka förtroendet och dynamiken i ekonomin inom EU.

Hur mycket har redan betalats ut till medlemsstaterna i förskott?

Under 2007–2008 mottog alla medlemsstater 5 % av de sammanlagda strukturfondsanslagen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF). Vad gäller Sammanhållningsfonden mottog Grekland, Portugal och Spanien förskott som uppgick till 2 % under 2007 och 3 % under 2008. De nya medlemsstaterna (EU-12) mottog 2,5 % under 2007 och 4 % under 2008.

I återhämtningsplanen föreslås ytterligare förskott under 2009. Vad innebär detta?

Kommissionen föreslår en ändring av de allmänna förordningarna om Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden för att kunna göra ytterligare förskottsutbetalningar, enligt följande:

• För strukturfonderna kommer EU-12 att få ytterligare 2 % under 2009, motsvarande 2,3 miljarder euro (utöver de 2 % som redan planerats) och EU-15 2,5 %, motsvarande ca 3,8 miljarder euro. Programmen inom EU:s gränsöverskridande samarbete kommer också att få ta emot ytterligare 2 % i förskott under 2009, motsvarande ca 155 miljoner euro.
• För Sammanhållningsfonden blir det inga ändringar. Grekland, Portugal och Spanien kommer att få förskott på 2,5 % under 2009 och EU-12 får 4 %.

Sammanlagt, för de 27 medlemsstaterna, kommer dessa åtgärder att bidra med 6,25 miljarder euro extra inom den finansieringsram som fastställts för varje medlemsstat.

När kommer de nya förskotten att betalas ut?

Under 2009 kommer förskotten att betalas ut så snart den ändrade förordningen har antagits. Det kan normalt ske inom 30 dagar efter det att förordningen antagits.

Hur fungerar systemet för utbetalning av sammanhållningsmedel i praktiken?

Utbetalningar från kommissionen sker i tre steg:

• Förfinansiering (förskott)
• mellanliggande betalningar, och
• slutbetalning.

I kommissionens beslut om de operativa programmen anslås ett belopp för förfinansiering för perioden 2007–2013. Det betalas ut i delbetalningar, enligt ovanstående tabeller. De mellanliggande betalningar görs sedan medlemsstaterna lämnat in handlingar till kommissionen som visar vilka utgifter de haft.

Hur kan medlemsstaterna ha råd med belopp motsvarande EU:s sammanhållningsmedel när de redan befinner sig i ett trängt läge?

Syftet med förskotten är att bidra med kontanter i det inledande skedet av en programperiod, för att underlätta utbetalningar till stödmottagarna. Medlemsstaterna måste respektera de miniminivåer för nationell samfinansiering som fastställs i förordningarna (mellan 15 och 50 % beroende på program), men systemet är flexibelt. När det gäller enskilda projekt inom ett program kan medlemsstaterna låta andelen EU-bidrag respektive nationella bidrag variera. T.ex. kan viss verksamhet finansieras helt av strukturfonderna under 2009, om detta kompenseras med nationellt finansierad verksamhet mot slutet av programperioden.

Vilka andra förändringar i lagstiftningen kan komma att ske?

Kommissionen har föreslaget fler ändringar i lagstiftning, för att påskynda det praktiska genomförandet. Syftet är särskilt följande:

• Att påskynda genomförandet av större projekt, genom att godta betalningsansökningar innan kommissionen formellt har godkänt ett projekt.
• Att förenkla reglerna om stödberättigande för att möjliggöra återbetalning med schablonbelopp för vissa allmänna kostnader (t.ex. delad städning och säkerhetstjänster i företagsparker). För detta krävs en ändring av artikel 56 i den allmänna förordningen om strukturfonderna.
• Att förenkla handläggningen av förskott som betalas ut i form av statligt stöd. I praktiken innebär detta att förskott i form av statligt stöd kan utgöra 100 % av stödet, på vissa villkor.

Alla ändringar i lagstiftningen måste godkännas av rådet innan de kan genomföras.

Vad kan medlemsstaterna få för stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra finansiella institutioner för att kunna fortsätta att stödja nya projekt?

Europeiska kommissionen, EIB, EBRD (Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling) samt Kreditanstalt für Wiederaufbau Bank har startat Jaspers (Joint Assistance in Supporting Projects in European Regions), ett gemensamt initiativ för att stödja medlemsstaterna och regionerna när de förbereder större projekt (dvs. projekt för över 25 miljoner euro när det gäller miljö och över 50 miljoner euro på andra områden). Kommissionen vill tillsammans med sina samarbetspartner utöka möjligheterna betydligt att använda Jaspers, genom att från 2009 utöka den personal som sysslar med tekniskt stöd med 25 %. Resultatet skulle bli att mer än 70 experter, jämfört med 58 experter nu, kommer att kunna bistå medlemsstaterna med de tekniska förberedelserna av större projekt, så att de kan genomföras snabbare.

Vill kommissionen att medlemsstaterna omprioriterar investeringar på sammanhållningsområdet på grund av det instabila ekonomiska läget?

Europeiska kommissionen uppmanar medlemsstaterna att undersöka hur de kan ändra prioriteringar och mål för att påskynda utbetalningar på de områden som har störst tillväxtmöjligheter. Detta skulle kunna innebära att man inriktar sig mer på ett effektivare energiutnyttjande, bl.a. i bostäder, och på att stödja små och medelstora företag som är den största drivkraften för tillväxt i EU:s ekonomi. Kommissionen kommer därför att i nära samarbete med Europeiska investeringsfonden (EIF) och andra partner arbeta för att påskynda och bygga ut befintliga bestämmelser om finansieringstekniska produkter för små och medelstora företag inom initiativet Jeremie (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises). Dessutom kommer kommissionen att tillsammans med EIF, EIB och alla medlemsstaterna att i början av nästa år lansera två särskilda nätverksplattformar för utbyte av information, vägledning och bästa praxis.

Kommissionen föreslår också att tillsammans med medlemsstaterna förenkla målen för och innehållet i programmen för att påskynda genomförandet.

[ Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED ]