Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

MEMO/04/30

Bryssel den 10 februari 2004

Vanliga frågor: budget och budgetplan

1/ EU:s budget

    Var kommer pengarna ifrån?

Sedan budgetreformen 1970 har Europeiska gemenskapen använt sina egna medel till att finansiera sina utgifter. Det finns fyra olika typer av medel som Europeiska gemenskapen har rätt att förfoga över utan ytterligare beslut av de nationella myndigheterna. År 2004 kommer 73,4 % av EU-budgetens inkomster från BNI-grundade medel, 1,3 % från jordbrukstullar, 10,4 % från övriga tullar och 14,1 % från momsmedel.

De egna medlen fastställs genom rådsbeslut, det senaste från den 29 september 2000:

http://ec.europa.eu/budget/pdf/financing/decisionrp_09_2000/jol253sv.pdf

Beslutet fattas enhälligt och skall ratificeras av de nationella parlamenten innan det träder i kraft. Mer information om systemet med egna medel:

http://ec.europa.eu/budget/financing/index_en.htm

    Vad används pengarna till?

Närmare 80 % av 2004 års budget går till jordbruksstöd som beviljas genom EUGFJ:s garantisektion (Europeiska garantifonden för utveckling av jordbruket) och strukturåtgärder (struktur- och sammanhållningsutgifter). Dessa båda poster står för 44 % respektive 34 % av budgeten. Övriga utgiftsområden är externa åtgärder med 6,9 %, inre politik med 7 % och administrativa utgifter med 6 %.

    Vem beslutar om den årliga budgeten?

Rådet och Europaparlamentet är EU-budgetens budgetmyndighet. Kommissionen lägger förslag, rådet och parlamentet genomför två budgetbehandlingar vardera. Rådet fäller avgörandet i fråga om vissa typer av utgifter, främst dem som gäller jordbruk, och parlamentet i fråga om övriga. Budgetförfarandet inleds i maj med kommissionens förslag till budget och avslutas vanligen i december med parlamentets antagande av den.

    Vad menas med "nettobidrag"?

"Nettobidrag" är varken en teknisk eller juridisk term. Eftersom Europeiska gemenskapen förfogar över sina egna medel förekommer i strikt mening inga bidrag från medlemsstaterna. Men i praktiken kan de belopp som kommer från en medlemsstat beräknas och jämföras med de belopp som medlemsstaten tar emot inom ramen för olika gemenskapsprogram.

Dessa uppgifter offentliggörs årligen i rapporten om årliga utgifter som analyserats av EU:s medlemsstater. report on annual expenditure broken down by Member State of the EU:

http://ec.europa.eu/budget/agenda2000/reports_en.htm

Detta är emellertid en rent teknisk beräkning som inte beaktar andra fördelar med ett medlemskap i Europeiska gemenskapen, såsom ekonomisk integration eller geopolitisk stabilitet.

    Vem använder pengarna?

I enlighet med budgetförordningen är kommissionen ansvarig för genomförandet av budgeten och skall kontrolleras av revisionsrätten och Europaparlamentet. Enligt artikel 274 i EG-fördraget "skall kommissionen genomföra budgeten under eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen enligt […] principerna om sund ekonomisk förvaltning."

Även om det är direkt förvaltning som är regeln, är kommissionen i praktiken starkt beroende av medlemsstaterna för genomförandet av vissa åtgärder, särskilt i fråga om jordbruks- och strukturutgifter. Därefter kontrollerar kommissionen i samarbete med medlemsstaterna att projekten genomförs som avsett och att pengarna används väl.

    Var ligger taket för EU:s budget?

Taket för egna medel, alltså medlemsstaternas maximala bidrag ligger på 1,24 % av EU:s BNI. Taket i budgetplanen kan ligga något under taket för att lämna ett visst utrymme åt oförutsedda utgifter. Den årliga budgetnivån ligger vanligen under båda dessa tak.

    Vad är ett åtagandebemyndigande?

Åtagandebemyndiganden är de belopp som godkänns för program eller projekt som kan påbörjas ett givet år. De innebär ett åtagande från EU:s sida visavi en stödmottagare.

    Vad är ett betalningsmyndigande?

Betalningsbemyndiganden är reda pengar från medlemsstaterna som kan spenderas ett givet år. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden skiljer sig åt på så sätt att åtagandet för fleråriga program och projekt vanligen görs samma år som de beslutas och genomförs gradvis med hjälp av delutbetalningar under de år då programmet eller projektet pågår. I allmänhet är betalningsbemyndiganden mindre än åtagandebemyndiganden, eftersom EU:s budget växer och vissa projekt aldrig förverkligas.

2/ Budgetplanerna

    Vad är budgetplanen?

Budgetplanen är en flerårig finansplan som sätter gränserna för Europeiska unionens utgifter. Den är tvingande i den meningen att dess tak inte får överskridas i det årliga budgetförfarandet. Den godkänns av Europaparlamentet, rådet och kommissionen och där föreskrivs, beroende på det tak för egna medel som gäller för EU, maximala belopp med hjälp av en utgiftsram inom vilken den årliga budgeten skall utarbetas under den berörda perioden.

Där översätts de prioriteringar som fastslagits för unionens politik till finansiella termer och utgör samtidigt ett instrument för budgetdisciplin och -planering. Dessutom sätts där gränserna för finansieringen av EU:s budget.

    Vad är syftet med budgetplanen?

Huvudsyftet är budgetdisciplin, dvs. att säkerställa en kontrollerad utveckling av budgetutgifterna. Andra syften är förutsägbarhet i EU:s utgifter på medellång sikt, bättre samarbete mellan institutionerna under det årliga budgetförfarandet.

Jämvikten mellan politikområden och institutioner i gemenskapens budgetarbete förföll gradvis under åttiotalet. Denna period präglades av ökade spänningar. Det blev svårare och svårare att få det årliga budgetförfarandet att fungera ordentligt och de anslagna medlen stämde allt sämre överens med gemenskapens behov. Dessa återkommande budgetkonflikter tvingade gemenskapen att komma överens om en metod för att förbättra budgetförfarandet samtidigt som budgetdisciplinen fortsatt skulle kunna upprätthållas.

    Vad är antagandeförfarandet?

Nuvarande budgetplan utgör en integrerad del av det interinstitutionella avtalet1 mellan kommissionen, Europaparlamentet och rådet. I budgetplanen fastställs maximibeloppet och sammansättningen av gemenskapens planerade utgifter.

Europeiska rådet (EU-medlemsstaternas stats- och regeringschefer) beslutar enhälligt om budgeten på grundval av kommissionens förslag. Europaparlamentet måste lämna sitt samtycke. Parlamentet lämnar sitt samtycke när en text godkänts av en majoritet av ledamöterna (minst 315 röster). Det kan godta eller förkasta, men inte ändra en text.

    Tidtabell för antagandet

Kommissionens meddelande den 10 februari 2004 är ett första steg.

Svar väntas från rådet i juni och från parlamentet efter utvidgningen, då det nya Europaparlamentet sammanträder. Kommissionen kommer att lämna ett formellt förslag före sommarsemestern. Kommissionen hoppas på ett beslut i Europeiska rådet första halvan av 2005.

    Skälet till den valda tidpunkten

Senast visade sig den valda tidpunkten ligga för sent. När Agenda 2000 antogs våren 1999 kom detta för nära inpå ikraftträdandet den 1 januari 2000, vilket framgick av att programplaneringen av strukturfonderna inte var klar, varför förseningar var vanliga de första åren.

Det kan inte uteslutas att antagandet av budgetplanen inom ett EU med 25 medlemsstater blir mer komplicerat än med 15 medlemsstater.

    Är det möjligt att ändra budgetplanen efter antagandet, exempelvis om anslagen visar sig vara otillräckliga?

I den årliga tekniska justeringen beaktas BNI och inflationsutvecklingen. På stränga villkor och efter förslag av kommissionen är det möjligt att genomföra en s.k. översyn som skall godkännas av rådet och parlamentet. Detta inträffar emellertid mycket sällan.

    Vad är budgetplanens rättsliga ram?

Uppgifterna i budgetplanen utarbetas genom ett interinstitutionellt avtal, dvs. ett gemensamt beslut som fattas av kommissionen, rådet och parlamentet. De nämns inte i de nuvarande fördragen.

    Vad föreslog konventet i fråga om budgetplanerna?

Konventet om Europas framtid föreslog i sitt utkast till konstitution att budgetplanen skall skrivas in i den konstitutionen under det nya namnet "flerårig budgetram". Detta är ett erkännande av budgetplanens effektivitet och ett tecken på att den bör permanentas. Enligt utkastet till konstitution skall budgetplanen kunna fungera som en lag stiftad av rådet med en giltighetstid på fem år. Enligt utkastet skall den första budgetplanen efter antagandet av fördraget godkännas genom ett enhälligt beslut av rådet.

    Nästa budgetplans giltighetstid

Nästa budgetplan kommer att börja gälla i januari 2007. Tidigare har giltighetstiden varit fem eller sju år. Kommissionen föreslår en övergång till fem år för att den skall ligga mer i linje med kommissionens och Europaparlamentets mandatperioder, även om det krävs att nästa budgetplan också omfattar en sjuårsperiod för att man skall komma in i denna rytm.

    När upprättades den första budgetplanen?

År 1988 upprättades en femårig plan.

De tre senaste tjänade som stöd till enhetsakten (19881992, "Delors I"), genomförandet av Maastrichtfördraget (19931999, "Delors II") och EU-utvidgningen (20002006, "Agenda 2000"). Vart och ett av dessa "paket" omfattade fem ("Delors I") till sju år ("Delors II" och "Agenda 2000"). Nuvarande budgetplan löper till 2006.

    Agenda 2000

I juli 1997 lade kommissionen fram sitt meddelande "Agenda 2000. En förstärkt och utvidgad union" som gällde reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, framtiden för social- och sammanhållningspolitiken, inrättandet av en anslutningsstrategi, konsekvenserna av utvidgningen samt finansieringen av gemenskapen.

Tillsammans med utkast till förslag om lagstiftning avseende reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, nya riktlinjer för strukturåtgärder och anslutningsstöd föreslog kommissionen i mars 1998 en ny budgetplan för perioden 20002006 och en rapport om genomförande och förnyelse av det interinstitutionella avtalet av den 29 oktober 1993. I oktober 1998 kompletterade kommissionen Agenda 2000 med en rapport om hur systemet för egna medel fungerar.

Vid Europeiska rådets möte i Berlin den 24 och 25 mars 1999 beslutades vilka de huvudsakliga inslagen i paketet Agenda 2000 skulle vara. Efter en avslutande förhandlingsrunda antog Europaparlamentet den 6 maj 1999 det nya interinstitutionella avtalet som omfattar budgetplanen 20002006.

Europeiska unionens budgetplan:

http://ec.europa.eu/budget/financialfrwk/index_en.htm#why

    Var finns den nu gällande budgetplanen?

Den nuvarande budgetplanen för 20002006 upprättades inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 och offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT C 172, 18.6.1999). Den finns på följande adress:

http://ec.europa.eu/budget/pdf/financialfrwk/aii1999/aiisv.pdf

    Vad är en rubrik?

En rubrik är en del i budgetplanen. I budgetplanen delas de större kategorierna bland gemenskapens utgifter in i rubriker, så att nuvarande rubrik 1 exempelvis omfattar jordbruksutgifter, rubrik 2 strukturutgifter osv. Var och en av rubrikerna innehåller ett maximibelopp i åtagandebemyndiganden för varje år. Syftet är att välja ut ett centralt mål för respektive unionsåtgärd den berörda perioden. Sedan 1988 har gemenskapens budgetar systematiskt ställts upp efter budgetplanens rubriker så att man lättare kan se hur mycket resurser som har tilldelats för att uppnå vissa mål.

Kommissionen föreslår en ny rubrikstruktur för perioden efter 2006. Klassificeringen av gemenskapsutgifterna enligt denna nya struktur grundar sig på politikens inriktning. Fördelningen av de totala utgifterna mellan de olika rubrikerna skall därför återspegla de stora politiska frågor som gäller för perioden.

    Vad är ett tak?

Ett tak är det maximala belopp som totalt förs in under en specifik rubrik ett visst år.

Budgetplanen skiljer sig från den vägledande budgetplaneringen på så sätt att taken är bindande för parterna till det interinstitutionella avtalet. Men den kan inte betraktas som någon flerårig budget, eftersom det årliga budgetförfarandet fortfarande måste fullföljas för att avgöra den faktiska utgiftsnivån under gällande tak och i synnerhet för att fördela anslagen mellan de olika budgetposterna.

Av "Tabellen över budgetplanen" framgår också det totala beloppet för betalningsbemyndigandena, sett som ett absolut belopp i miljoner euro och en procentandel av gemenskapens bruttonationalinkomst (BNI) samt beräknat på en prognos för gemenskapens BNI-tillväxt. Detta skapar en koppling till taket för egna medel som också är fastlagt som en procentandel av gemenskapens BNI i beslutet om egna medel. Detta tak för egna medel är f.n. fastlagt till 1,24 % av EU:s BNI.

    Används alla pengar som godkänns i budgetplanen?

    Data för tidigare år visar att gemenskapens faktiska årliga budgetar alltid har legat klart under taket.

Åtagandebemyndiganden som tidigare frigjorts

'

1988

Delors I

1994

Delors II

1995

(EU 15)

2000

Agenda 2000

2001200220032004 (EU 25)
Budgetplanen

%

45 30373 48680 94393 79297 189100 672102 145115 434
% av BNP (BNI från 2002)1,12 %1,27 %1,26 %1,13 %1,13 %1,13 %1,10 %1,08 %
Den antagna budgeten i miljoner euro45 30371 78979 84393 32397 00099 43599 686111 300

1  Interinstitutionellt avtal av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet, EGT C 172, 18.6.1999.

Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website