Navigation path

Left navigation

Additional tools

Finansiella tjänster: kommissionen föreslår en handlingsram

European Commission - IP/98/941   28/10/1998

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL

IP/98/941

Bryssel, 28 oktober 1998

Finansiella tjänster: kommissionen föreslår en handlingsram

Europeiska kommissionen beskriver i ett nyligen antaget meddelande en rad åtgärder för att garantera att den finansiella tjänstesektorn i EU uppnår sin fulla potential, i synnerhet med införandet av euron. Åtgärderna i meddelandet "Finansiella tjänster: Att skapa en handlingsram" är främst inriktade på att säkerställa djupa och likvida europeiska kapitalmarknader, som fungerar bättre både för emittenter och investerare. De syftar också till att avlägsna de återstående hindren för gränsöverskridande icke-institutionella finansiella tjänster, vilket kommer att ge konsumenterna fler valmöjligheter samtidigt som deras förtroende bevaras och ett starkt konsumentskydd upprätthålls. Kommissionen konstaterar att EU:s lagstiftning om finansiella tjänster måste tillämpas effektivt, men några genomgripande förändringar av lagstiftningen är inte nödvändiga. Det behövs emellertid nya, mer flexibla metoder för att anpassa reglerna till nya marknadsvillkor. På vissa områden behövs också ny lagstiftning. Detta gäller bland annat pensionsfonder och konsumenternas möjligheter att få gottgörelse. Handlingsramen begärdes av Europeiska rådet i Cardiff i juni 1998 och den kommer att läggas fram för finansministrarna i Ekofinrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet i Wien. Meddelandet bygger på ett omfattande samråd med användare, tjänsteleverantörer och tillsynsmyndigheter inom den finansiella tjänstesektorn.

"I detta meddelande erkänns de finansiella tjänsternas avgörande betydelse för EU:s ekonomi", sade Mario Monti, kommissionsledamot med ansvar för finansiella tjänster. "EU:s finansiella tjänstesektor står redan för omkring 6 % av EU:s BNP och erbjuder centrala finansiella produkter både till näringslivet (framför allt investeringskapital) och till enskilda konsumenter (hypotekslån, pensioner, försäkringar). Syftet med detta meddelande är att komplettera införandet av euron genom att skapa de rätta förutsättningarna för sektorn att nå sin fulla potential när det gäller ytterligare utveckling och skapande av arbetstillfällen, både direkt inom den finansiella tjänstesektorn (som redan idag står för 2,45 % av sysselsättningen i EU) och i näringslivet som helhet (genom att kapitalet kanaliseras på ett effektivt sätt)."

Kommissionen konstaterar att EU:s grundläggande tillsynslagstiftning i stort sett är tillfredsställande, men att det måste bli möjligt att lagstifta på ett mer rationellt, flexibelt och snabbare sätt. Detta är nödvändigt för att tillsynsreglerna snabbt skall kunna anpassas till nya marknadsvillkor. I meddelandet uppmanas därför EU:s ministerråd och Europaparlamentet att försöka finna nya, praktiska metoder för att ändra tillsynsreglerna.

I meddelandet betonas också betydelsen av att de nuvarande reglerna verkligen tillämpas. Medlemsstaterna måste förbättra genomförandet av reglerna, kommissionen måste utöva en strängare tillsyn och tolkningen av EU:s lagstiftning måste förtydligas och bli mer enhetlig. Problemet med skilda tolkningar av lagstiftningen kan minskas dels genom att medlemsstaternas tillsynsmyndigheter samarbetar för att främja bästa tillsynspraxis, till exempel inom ramen för organ som European Stock Exchange Commissioners (FESCO), dels genom tolkningsmeddelanden från kommissionen.

Institutionella marknader

Det behövs ett sammanhållet handlingsprogram för att avlägsna de återstående juridiska, administrativa och skattemässiga hindren för gränsöverskridande emissioner och investeringsrelaterad verksamhet för att komplettera den marknadsdrivna modernisering av EU:s institutionella marknader som den gemensamma valutan ger upphov till. Kommissionen har för avsikt

  • att föreslå förbättringar i direktiven om prospekt för erbjudande till allmänheten och prospekt för notering av värdepapper vid fondbörs, så att oförenliga nationella krav avlägsnas och ömsesidigt godtagande möjliggörs,
  • att undersöka om lagstiftning kan hjälpa specialiserade riskkapitalfonder att skaffa kapital på alleuropeisk grund för att finansiera små, nystartade företag,
  • att lägga fram ett förslag till direktiv om investeringsbegränsningar för tilläggspensionsfonder (se IP/98/447),
  • att granska om redovisningsdirektivens alternativ för företagsredovisning är förenliga med behovet av ytterligare harmonisering av redovisningen,
  • att arbeta för att EU:s redovisningsramar också i fortsättningen skall stämma överens med internationella redovisningsnormer utarbetade av International Accounting Standards Committee (IASC), och
  •  att avgöra på vilket sätt investeringstjänstedirektivet lämpligen kan förbättras (genom lagstiftning eller på annat sätt), framför allt i fråga om problem som har sin grund i nationella uppföranderegler för företag.

    Rådet och Europaparlamentet uppmanas att göra framsteg i arbetet med att anta förslagen om förfaranden vid uppköpserbjudanden (se IP/97/1022), en europeisk bolagsordning och fondföretag (se IP/98/673).

    Icke-institutionella finansmarknader

    Det har skett stora framsteg i fullbordandet av en inre marknad för finansiella tjänster, men gränsöverskridande försäljning av traditionella finansiella produkter till enskilda konsumenter omfattas ännu inte av dessa framsteg. Det finns dessutom fortfarande stora prisskillnader mellan medlemsstaterna (t.ex. är de fasta provisionerna för privata värdepapperstransaktioner 17 gånger högre i den dyraste medlemsstaten än i den billigaste). Det behövs praktiska lösningar för att förena målet att verka för fullständigt integrerade finansmarknader med målet att garantera ett starkt konsumentskydd. Kommissionen kommer framför allt

  • att stödja en klar och gemensam uppfattning om skillnaden mellan professionella och icke-professionella användare av finansiella tjänster, och försöka se till att ytterligare krav från värdlandets sida endast kan avse tjänster som tillhandahålls till privatpersoner (i motsats till professionella aktörer),
  • att identifiera och katalogisera skillnader mellan medlemsstaternas bestämmelser för det "allmännas bästa" för att förbättra genomsynligheten och göra det möjligt att kontrollera att värdlandets regler står i proportion till det mål som uppgivits,
  • att lägga fram förslag om ett lämpligt system för gottgörelse till konsumenterna och för hantering av klagomål från den finansiella tjänstesektorns kunder,
  • att följa upp de åtgärder som beskrivs i kommissionens meddelande om att stärka konsumenternas förtroende för finansiella tjänster (se IP/97/566), och
  • att undersöka om det behövs nya förslag för att se till att försäkringsmäklare uppfyller stränga skyddskrav.

    Rådet och Europaparlamentet bör snarast möjligt anta förslagen om e-pengar (se IP/98/727) och distansförsäljning av finansiella tjänster (se IP/98/891) och uppmanas att fullt ut samarbeta med kommissionen så att det föreslagna gradvisa tillvägagångssättet kan tillämpas.

    Samarbete mellan tillsynsmyndigheter

    Kommissionen anser att ett organiserat samarbete mellan nationella tillsynsorgan i stället för att införa nya ordningar på EU-nivå kan vara tillräckligt för att garantera finansiell stabilitet. Idag arbetar myndigheterna emellertid bara från fall till fall och samarbetet behöver därför stärkas. Det är framför allt de nuvarande ordningarna för tillsyn av värdepappersmarknaderna som inte förmår hålla jämna steg med den ökade takten i marknadsintegrationen. Kommissionen kommer därför

  • att bidra till utarbetandet av en "stadga" för tillsynsmyndigheterna, i vilken myndigheternas ansvarsområden fastställs och mekanismer för samordning på EU-nivå av olika tillsynsorgan införs,
  • på nytt tillsammans med medlemsstaterna och parallellt med Baselkommittén om banktillsyn se över EU:s kapitalkrav för banker (kapitaltäckningsgrad och egna medel) så att de motsvarar dagens krav, och
  • undersöka vilka tillsynsproblem finansiella konglomerat kan ge upphov till.

    Rådet och Europaparlamentet bör anta förslagen till direktiv om likvidation inom bank- och försäkringssektorn.

    Beskattning

    Fördelarna med öppna och konkurrenskraftiga finansmarknader kan upphävas genom skadlig skattekonkurrens i samband med finansiell verksamhet. Det skattepaket som EU:s finansministrar enades om den 1 december 1997 visar en ny vilja att överväga lösningar på EU-nivå för att avlägsna de mest akuta skattemässiga snedvridningarna av den inre marknaden. Dessa snedvridningar gäller fördelning av sparkapital och skadlig skattekonkurrens mellan olika finanscentra. Denna nya politiska realism måste omvandlas till konkreta politiska åtgärder på de områden där skadlig skattekonkurrens har särskilt negativa följder. Det måste också göras framsteg i arbetet med centrala finansiella produkter, till exempel livförsäkringar och pensionsfonder, där beskattningen hindrar marknadsföring över nationsgränserna. Kommissionen kommer framför allt att lägga fram förslag för att avlägsna de skattemässiga hindren för gränsöverskridande medlemskap i pensionsfonder.

    En välfungerande inre marknad för finansiella tjänster i Europa kan inte skapas utan en integrerad infrastruktur. Problemen med systemrisker har åtgärdats genom direktivet om slutgiltig avveckling, men också en rad andra rättsliga och administrativa frågor måste behandlas. Lämpliga mekanismer för att bekämpa bedrägerier (se IP/98/590) och penningtvätt (se IP/98/654) är också av avgörande betydelse.

    Det är avgörande betydelse att fördragets regler om konkurrens och statligt stöd tillämpas strikt, så att de finansiella aktörerna kan garanteras likvärdiga konkurrensvillkor. Det kommer att krävas ökade insatser, eftersom konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn sannolikt kommer att hårdna efter införandet av euron.

    EU är inte isolerat från den oro som idag råder på de internationella finansmarknaderna. Kommissionen och medlemsstaterna måste aktivt arbeta för införandet av grundläggande internationella tillsynskrav och för att i största möjliga utsträckning sprida bästa tillsynspraxis. EU kan hjälpa till att genomföra dessa mål i kandidatländerna i Central- och Östeuropa.

    Policygrupp

    Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att aktivt delta i debatten. För att upprätthålla den politiska förändringsviljan föreslår kommissionen att företrädare för finansministrarna träffas i en policygrupp för finansiella tjänster ledd av kommissionsledamot Monti. Gruppen skall föreslå vilka av åtgärderna i meddelandet som skall prioriteras. Kommissionen anser att antagandet av förslagen till direktiv om likvidation bör ingå bland dessa åtgärder. Gruppen skall också fungera som rådgivare åt kommissionen beträffande uppfyllandet av andra funktionella förutsättningar för en välfungerande inre marknad för finansiella tjänster. Framför allt skall gruppen fungera som en samlingspunkt för gemensam övervakning av genomförande och tillämpning av lagstiftning om finansiella tjänster. Kommissionen skall regelbundet rapportera till Ekofinrådet om framsteg i handlingsprogrammet och annan verksamhet som övervakas av gruppen.

    Kommissionen kommer också att inrätta en samrådsmekanism på hög nivå för att se till att både marknadsaktörer och användare av finansiella tjänster fullt ut kan bidra till utformningen av politiken på detta område.


  • Side Bar

    My account

    Manage your searches and email notifications


    Help us improve our website