Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Liberalisering av viseringsbestämmelserna: Kommissionen rapporterar om hur länderna på västra Balkan och länderna i det östliga partnerskapet uppfyller kraven för liberalisering av viseringsbestämmelserna

Bryssel den 19 december 2018

*

EU-kommissionen lägger idag fram sin rapport om hur riktmärkena för liberalisering av viseringsbestämmelserna uppfylls av länderna på västra Balkan (Albanien, Bosnien och Hercegovina, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien) och av länderna i det östliga partnerskapet (Georgien, Moldavien och Ukraina). Rapporten visar att de berörda länderna fortfarande uppfyller kraven för liberalisering av viseringsbestämmelserna men att det krävs riktade och i vissa fall omedelbara insatser på en rad områden för att se till att denna situation består.

Dimitris Avramopoulos, kommissionsledamot med ansvar för migration, inrikes frågor och medborgarskap, säger: – Det viseringsfria resandet med länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet är ett stort framsteg som gynnar båda sidor, men som också medför ansvar och skyldigheter. Det är mycket positivt att alla de berörda länderna fortsätter fullgöra de skyldigheter som faller på dem. Samtidigt behöver man både trappa upp och påskynda insatserna för att motverka irreguljär migration och även korruption och organiserad brottslighet.

Viseringsfritt resande medför alltså betydande fördelar för EU och dess partnerländer genom att stärka de sociala, kulturella och ekonomiska banden, men också ett ansvar för att slå vakt om de framsteg som gjorts i dialogerna om viseringsliberalisering och för att se till att migrations- och säkerhetsfrågor hanteras på ett tillfredsställande sätt. Genom dagens rapport följer kommissionen upp sina rekommendationer från december 2017 och stämmer av de berörda ländernas insatser under det senaste året.

Ytterligare insatser krävs för att motverka irreguljär migration

Alla de åtta länderna har fortsatt vidta åtgärder mot irreguljär migration, men mer behöver göras för att se till att resultaten blir varaktiga:

  • Den irreguljära migrationen från Ukraina, Serbien och Bosnien och Hercegovina till EU är fortfarande hög, och det ökande antalet ogrundade asylansökningar i EU från medborgare i Moldavien och Georgien är en källa till oro.
  • Efter attAlbanien införde effektiva åtgärder för att komma till rätta med irreguljär migration minskade antalet asylansökningar med 32 % under första halvåret 2018. Detta arbete behöver nu fullföljas och vidareutvecklas.
  • Det krävs ytterligare arbete för att uppnå en fullständig anpassning till EU:s viseringspolitik. Serbien har upphävt den viseringsfria statusen för Iran, men vissa problem kvarstår med andra länder där invånarna har rätt till viseringsfri inresa till Serbien.
  • Samarbetet om återtagande och återvändande fungerar smidigt med alla de berörda länderna. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar bl.a. i fråga om återtagande av tredjelandsmedborgare, och detta gäller särskilt Serbien.

Närmare samarbete mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och länderna på västra Balkan kommer att förbättra förutsättningarna för att hantera irreguljär migration. Det första statusavtalet undertecknades med Albanien. Serbien och före detta jugoslaviska republiken Makedonien har paraferat sina avtal, och även med Montenegro och Bosnien och Hercegovina håller proceduren på att fullbordas.

Effektivare bekämpning av organiserad brottslighet och korruption

Även om åtgärder redan har vidtagits behöver samtliga åtta länder skärpa kampen mot organiserad brottslighet. Omedelbara insatser mot korruption krävs särskilt i Moldavien och Ukraina:

  • Organiserade brottsnätverk från alla de åtta länderna ägnar sig åt olika typer av brottslighet i EU, bland annat handel med olagliga varor, egendomsbrott, penningtvätt, människohandel, droger, smuggling av migranter och it-brottslighet.
  • Moldavien har vidtagit vissa åtgärder mot penningtvätt, vilket bekräftades i den första rapporten från december 2017, men måste också vidta omedelbara åtgärder i kampen mot korruption.
  • För att tidigare reformer ska kunna genomföras fullt ut och få varaktiga effekter och för att kunna omsätta de återstående rekommendationerna från december 2017 i praktiken behöver även Ukraina öka sina insatser mot korruption.

Nästa steg

Kommissionen fortsätter att följa hur kraven för liberaliserade viseringsbestämmelser uppfylls, och kommer att rapportera till Europaparlamentet och rådet minst en gång om året.

Bakgrund

Bakgrunden till den rapport som läggs fram idag är den skyldighet som åläggs EU-kommissionen inom det förstärkta system för upphävande av viseringar som antogs i mars 2017. Enligt denna skyldighet måste EU-kommissionen övervaka hur kraven för viseringsliberalisering uppfylls av tredjeländer och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet minst en gång om året. Dagens rapport är den andra inom ramen för den nya upphävandemekanismen för viseringar. Den första rapporten lades fram i december 2017.

De länder som omfattas av bedömningen av hur riktmärkena för viseringsliberalisering uppfylls är de som med framgång har slutfört dialoger om viseringsliberalisering enligt relevanta handlingsplaner och färdplaner, det vill säga länderna på västra Balkan och länderna i det östliga partnerskapet. Rapporten är inriktad på de områden där det krävs ytterligare arbete för att uppnå varaktiga framsteg.

Medborgare i Montenegro, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kan resa till EU utan visum sedan december 2009. För medborgare i Albanien och Bosnien och Hercegovina blev detta möjligt i slutet av 2010. För Moldavien infördes viseringsfritt resande i april 2014, för Georgien i mars 2017 och för Ukraina i juni 2017.

Läs mer

Rapport om uppfyllandet av kraven för viseringsfrihet: Frågor och svar

Första rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar

Kommissionens arbetsdokument som åtföljer den första rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar

IP/18/6819

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar