Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Grattis på 20-årsdagen, euron!

Bryssel den 31 december 2018

Europas gemensamma valuta, euron, fyller 20 år den 1 januari 2019. Exakt 20 år tidigare, den 1 januari 1999, lanserade elva EU-länder den gemensamma valutan euron och införde en delad monetär politik under Europeiska centralbanken.

Detta historiska ögonblick var en milstolpe på en resa som drevs av ambitionen att trygga stabilitet och välstånd i Europa. I dag är euron fortfarande ung, men redan valuta för 340 miljoner européer i 19 medlemsländer. Euron har medfört påtagliga fördelar för hushållen, företagen och de offentliga förvaltningarna i euroområdet. Den har resulterat i stabila priser, lägre transaktionskostnader, skyddade besparingar, ökad öppenhet och mer konkurrenskraftiga marknader. Tack vare euron har även handeln ökat. Omkring 60 länder runtom i världen kopplar sina valutor till euron på ett eller annat sätt, men vi kan göra mer för att låta euron ta plats på den internationella scenen – och det gör vi också. Andra EU-länder förväntas ansluta sig till euroområdet när de har uppfyllt kriterierna för det.

Ordförandena för de fem EU-institutioner och EU-organ som mest direkt bär ansvaret för euron, dvs. Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska centralbanken och Eurogruppen, kommenterar den gemensamma valutans första tjugo år och framtid i samband med denna årsdag.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker: ”Som en av de få personer som undertecknade Maastrichtfördraget och fortfarande är politiskt aktiv minns jag de hårda och viktiga förhandlingarna om inrättandet av den ekonomiska och monetära unionen. Mer än något annat kommer jag ihåg förvissningen om att vi höll på att inleda ett nytt kapitel i vår gemensamma historia, ett kapitel som skulle prägla Europas roll i världen och européernas framtid. Tjugo år senare är jag övertygad om att detta var min viktigaste underskrift någonsin. Euron har blivit en symbol för enhet, suveränitet och stabilitet. Den har gett våra invånare välstånd och skydd och vi måste se till att den fortsätter att göra det. Därför arbetar vi hårt för att fullborda den ekonomiska och monetära unionen och stärka eurons internationella roll ytterligare.”

Europaparlamentets ordförande Antonio Tajani: ”Euron är populärare i dag än någonsin: tre av fyra anser att den är bra för ekonomin. För att var och en faktiskt ska kunna dra nytta av den sysselsättning, tillväxt och solidaritet som den gemensamma valutan ska ge måste vi fullborda den ekonomiska och monetära unionen genom en verklig finansiell, finanspolitisk och politisk union. Detta kommer också att ge EU bättre möjligheter att skydda sina invånare från potentiella framtida kriser.”

Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet:”Skapandet av euron för tjugo år sedan var likt befrielsen av Central- och Östeuropa och Tysklands återförening ett avgörande ögonblick i Europas historia. Vår gemensamma valuta har sedan dess utvecklats till ett slående uttryck för Europeiska unionen som en politisk och ekonomisk makt i världen. Trots kriserna har euron visat sig vara motståndskraftig, och de åtta medlemmar som anslöt sig senare till de ursprungliga elva har dragit nytta av detta. Allt eftersom världen förändras kommer vi att fortsätta att förnya och förbättra vår ekonomiska och monetära union.”

Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi: ”Euron var en logisk och nödvändig följd av den inre marknaden. Den gör det lättare fatt resa, handla och göra affärer inom euroområdet och resten av världen. Efter 20 år finns det nu en generation som aldrig har haft någon annan valuta i sitt land. Under den tiden har Europeiska centralbanken uppfyllt sitt främsta uppdrag, dvs. att sörja för prisstabilitet. Men vi bidrar också till välbefinnandet för befolkningen i euroområdet genom att utveckla säkrare innovativa sedlar och trygga betalningssystem, övervaka banker för att garantera att de är bärkraftiga och kontrollera den finansiella stabiliteten i euroområdet.”

Eurogruppens ordförande Mário Centeno: ”Den gemensamma valutan är en av de främsta europeiska framgångssagorna. Ingen kan betvivla eurons betydelse och inverkan under de första tjugo åren. Men dess framtid håller ännu på att utmejslas, och det ger oss ett historiskt ansvar. Euron och det nära ekonomiska samarbete den medför har utvecklats vartefter och tagit sig över hinder på vägen. Den har kommit långt sedan starten och genomgått viktiga förändringar i efterdyningarna av krisen för att vi ska kunna lämna de hårda åren bakom oss. Men arbetet är ännu inte klart, utan kräver fortsatta reforminsatser i både medvind och motvind. Det råder inga tvivel om vår politiska vilja att stärka den ekonomiska och monetära unionen. Vi måste vara beredda på vadhelst framtiden för med sig – det är vi skyldiga våra medborgare.”

Bakgrund

Lanseringen av euron var kulmen på en lång process som inleddes långt tidigare. Den globala monetära turbulensen under 1970- och 80-talen hade blottställt enskilda europeiska länder och tydliggjorde behovet av europeiska lösningar. I och med den inre marknaden tedde det sig också lättare att arbeta och handla om alla i Europa använde samma valuta. Efter tiotals år av tidiga diskussioner om hur en ekonomisk och monetär union skulle kunna se ut inrättades den s.k. Delorskommittén 1988. Under ledning av kommissionens dåvarande ordförande Jacques Delors utredde den specifika steg som gradvis skulle leda till en gemensam valuta. Den överenskommelse som de politiska ledarna sedermera undertecknade i Maastricht 1992 blev startskottet för den gemensamma valutan. Överenskommelsen byggde på Delorskommitténs rapport och de efterföljande förhandlingarna. Tack vare detta blev undertecknandet av Maastrichtfördraget ett symboliskt ögonblick i övergången till euron. År 1994 inledde Europeiska monetära institutet (EMI) sitt förberedande arbete i Frankfurt för att Europeiska centralbanken (ECB) skulle kunna ta ansvaret för penningpolitiken i euroområdet. ECB inledde sin verksamhet den 1 juni 1998.

Den 1 januari 1999 lanserades euron, som då blev officiell valuta i elva medlemsstater, medan Europeiska centralbanken och eurosystemet fick ansvar för penningpolitiken. I tre år syntes den på kontoutdrag tillsammans med de nationella valutorna innan eurosedlarna och euromynten togs i bruk i tolv länder, som därmed deltog i den största valutaövergången någonsin i historien. Från början deltog Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Grekland gick med 2001. Sedan dess har ytterligare sju medlemsländer infört euron (Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien och Slovenien).

Den näst mest använda valutan i världen

Euron har nått långt, från de första diskussionerna i slutet av 1960-talet till att vara 340 miljoner européers valuta och användas av ytterligare 175 miljoner personer i resten av världen. Den är världens näst viktigaste valuta, då 60 länder använder euron eller har knutit sin egen valuta till den. Den är en säker värdebevarare för internationella centralbanker, används för utfärdande av skuldebrev i hela världen och accepteras också allmänt för internationella betalningar.

Tio år efter finanskrisen som skakade världen har den europeiska ekonomiska och monetära unionen stärkts betydligt, men mer arbete återstår. Med utgångspunkt i den vision som presenterades i de fem ordförandenas rapport i juni 2015 och i diskussionsunderlagen om en fördjupad ekonomisk och monetär union och framtiden för EU:s finanser under våren 2017 har EU-kommissionen fastställt en färdplan för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen. I december enades EU:s ledare också om att verka för att stärka eurons internationella roll.

En gemensam valuta till förmån för alla européer

Allmänhetens stöd för euron har hela tiden varit stort i EU, framför allt i de länder där den används som valuta. En majoritet (74 %) av personer som utfrågats i euroområdet uppger att de anser att euron är bra för EU. Det är samma andel som den rekordhöga procenten i fjol och bekräftar att allmänhetens stöd för euron fortsätter att vara större än någonsin sedan enkäterna inleddes 2002. I undersökningen uppgav också 64 % att de anser att euron är bra för det egna landet. Enligt 36 % av de svarande är euron en av de främsta symbolerna för Europeiska unionen, näst efter ”frihet”. Euron har medfört synliga och ytterst praktiska fördelar för hushållen, företagen och de offentliga förvaltningarna i euroområdet. Den har resulterat i stabila priser, lägre transaktionskostnader, ökad öppenhet och mer konkurrenskraftiga marknader. Tack vare euron har även handeln ökat. Den gemensamma valutan gör det dessutom lättare att resa och bo utomlands och håller besparingarna skyddade.

Läs mer

Eurons historia och fördelar

Vad gör EU för att stärka euron?

Faktablad: EU-kommissionen lägger fram olika sätt att ytterligare stärka eurons internationella roll

Faktablad: uppdatering om fördjupningen av EMU inför eurotoppmötet den 14 december 2018

Flash Eurobarometer: Stödet för euron fortfarande rekordstort

Den framtida utvidgningen av euroområdet

Berättelsen om euron och Europeiska centralbanken

Film och fotografier från arkivet om #EUROat20 och eurons historia

Hur röstar jag i valet till Europaparlamentet?

IP/18/6811

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar