Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Europeiska planeringsterminens höstpaket – hållbar tillväxt för alla

Bryssel den 21 november 2018

Kommissionen lägger fast EU:s ekonomiska och sociala prioriteringar för 2019, yttrar sig om medlemsländernas utkast till budgetplaner och bekräftar att det för Italiens del föreligger en särskilt allvarlig överträdelse av kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. För första gången är Grekland integrerad i europeiska planeringsterminen.

2019 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken och socialpolitiken inleds under en period med fortsatt men avmattad tillväxt i en mer osäker omvärld. Mycket har uppnåtts sedan 2014 men mer måste göras för att stödja en hållbar tillväxt för alla, skapa fler jobb och förbättra motståndskraften i EU-ländernas ekonomier. På EU-nivå krävs det därför beslut som ytterligare stärker den ekonomiska och monetära unionen. På nationell nivå finns det ett trängande behov av att utnyttja den aktuella tillväxten för att bygga upp finansiella buffertar och minska skuldsättningen. Investeringar och strukturreformer måste i ännu högre grad inriktas på att stärka produktivitets- och tillväxtpotentialen. På så sätt skapar man förutsättningar för en hållbar makroekonomisk stabilitet och upprätthåller EU:s konkurrenskraft på lång sikt. Det i sin tur banar väg för fler och bättre jobb, större social rättvisa och högre levnadsstandard för alla i EU.

Dagens paket bygger på EU:s ekonomiska höstprognos 2018 och prioriteringarna i kommissionsordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2018.

– EU befinner sig i en högkonjunktur, men ökade risker visar att de goda tiderna inte kommer att vara för evigt, säger Valdis Dombrovskis, kommissionens vice ordförande med ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen. EU-länderna behöver inrikta sina investeringar bättre och ta nya tag i sitt reformarbete för att stärka de grundläggande tillväxtfaktorerna och öka produktiviteten. När det gäller finanspolitiken är det dags att minska den offentliga skuldnivån och bygga upp buffertar i de offentliga finanserna igen, så att vi får det handlingsutrymme som vi behöver när nästa lågkonjunktur slår till. Nu är det också hög tid att göra framsteg med att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen.

– De senaste årens ekonomiska återhämtning har varit särskilt sysselsättningsintensiv och arbetslösheten ligger på en rekordlåg nivå, kommenterar Marianne Thyssen, kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden.Samtidigt har allt fler människor fått ett jobb. Arbetskraftsdeltagandet ligger på en rekordhög nivå och är nu högre än i USA. Nu finns förutsättningarna för att investera mer i samhället och i människor, så att återhämtningen permanentas och gynnar alla, även framtida generationer.

– EU:s ekonomi fortsätter att växa snabbt. Dagens policyråd från kommissionen handlar om att se till att ekonomin förblir stark och blir mer motståndskraftig, eftersom vi inte kan ta något för givet i en internationell miljö som präglas av ökad osäkerhet, tillägger Pierre Moscovici, kommissionär med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen. Ett euroområde med hållbart välstånd behöver inte bara sunda offentliga finanser utan också en konkurrenskraftig ekonomi och ett samhälle för alla.

Det osedvanligt gynnsamma läget i världsekonomin under förra året och de låga räntorna har bidragit till att stärka tillväxten, öka sysselsättningen, minska skuldsättningen och öka investeringsvolymerna i EU och euroområdet. Alla medlemsländer väntas få fortsatt tillväxt, om än i långsammare takt, tack vare en hög inhemsk konsumtion och investeringsnivå. Om inga allvarliga störningar uppstår beräknas EU kunna upprätthålla en ekonomisk tillväxt över den potentiella nivån, med fortsatt ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. Euroländernas offentliga finanser har blivit avsevärt mycket bättre och det samlade offentliga underskottet i euroområdet ligger nu under 1 %. Skuldsättningen är dock fortsatt hög i flera länder. Nu när ekonomin fortsätter att växa är det dags att bygga upp de buffertar i de offentliga finanserna som behövs för att klara av nästa lågkonjunktur och mildra de potentiella effekterna på arbetsmarknaden och de sociala förhållandena.

Den årliga tillväxtöversikten 2019

I den årliga tillväxtöversikten med de allmänna ekonomiska och sociala prioriteringarna för kommande år uppmanas EU och medlemsländerna att vidta samordnade och beslutsamma politiska åtgärder för att sörja för en hållbar tillväxt för alla. På nationell nivå bör insatserna inriktas på investeringar av hög kvalitet och reformer som bidrar till produktivitetsökningar, inkludering och en förstärkt institutionell kapacitet, samtidigt som man fortsätter att värna den makroekonomiska stabiliteten och sunda offentliga finanser. På EU-nivå är prioriteringarna att fördjupa den inre marknaden, fullborda EMU och göra framsteg med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Rapporten om förvarningsmekanismen 2019

I rapporten om förvarningsmekanismen, som är en förebyggande undersökning för att upptäcka makroekonomiska obalanser, fastställs att 13 medlemsländer ska bli föremål för fördjupad granskning 2019. Syftet med granskningarna är att se om länderna verkligen har makroekonomiska obalanser. För de medlemsländer som redan i den föregående omgången av förfarandet vid makroekonomiska obalanser konstaterades ha makroekonomiska obalanser görs automatiskt en fördjupad granskning den här gången också. Det gäller Bulgarien, Cypern, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige och Tyskland. Även Grekland och Rumänien kommer att genomgå en fördjupad granskning.

Utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten 2019

Sysselsättningsrapporten, som analyserar sysselsättningen och den sociala situationen i EU, pekar på fortsatt jobbskapande, sjunkande arbetslöshet och förbättrade sociala förhållanden i hela EU. Rapporten innehåller också resultaten från den sociala resultattavlan som analyserar hur väl EU-länderna följer principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Under det andra kvartalet 2018 förvärvsarbetade 239 miljoner människor i EU – det högsta antalet som har uppmätts hittills. Omkring 12 miljoner jobb har skapats sedan den nuvarande kommissionen tillträdde. Andelen människor som riskerar fattigdom eller social utestängning var 2017 mycket lägre än föregående år i och med att fem miljoner människor har tagit sig ur fattigdom och social utestängning. Det totala antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning är nu lägre än före krisen.

Den ekonomiska återhämtningen har dock ännu inte nått alla. Sysselsättningen bland äldre arbetstagare har ökat avsevärt de senaste tio åren men för unga och lågutbildade och för personer med migrantbakgrund är det fortfarande svårt att hitta jobb i flera medlemsländer. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden fortsätter att öka snabbt, men utvecklingen har ännu inte lett till någon nämnvärd minskning av löne- och pensionsklyftorna mellan kvinnor och män.

Hushållsinkomsterna ökar men ligger i några medlemsländer kvar under nivåerna före krisen. Reallöneökningen tog fart 2018 men är fortfarande lägre än produktivitetsökningen och också lägre än vad som skulle vara rimligt med tanke på arbetsmarknadens och ekonomins positiva utveckling. Mer allmänt är ojämlikhet och fattigdom fortfarande orosmoment.

Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

I rekommendationen för euroområdet fastställs konkreta åtgärder som är viktiga för att euroområdet ska fungera bättre. Rekommendationen har stramats upp och har nu en starkare inriktning på de viktigaste utmaningarna. Kommissionen efterlyser insatser som stöder hållbar tillväxt för alla och som stärker motståndskraft, ombalansering och konvergens i euroområdet. Enligt rekommendationen bör man prioritera reformer som ökar produktiviteten och tillväxtpotentialen, fördjupar den inre marknaden, förbättrar företagsklimatet, främjar investeringar och förbättrar arbetsmarknaden.

Kommissionen rekommenderar att man förbättrar de offentliga finansernas kvalitet och sammansättning och bygger upp de finansiella buffertarna igen för att skapa mer handlingsutrymme vid nästa lågkonjunktur. Medlemsländer med ett bytesbalansunderskott bör höja produktiviteten och minska utlandsskulden. Medlemsländer med ett bytesbalansöverskott bör förbättra förutsättningarna för investeringar och löneökningar.

Kommissionen rekommenderar att man sänker skatten på arbete och satsar mer på utbildningssystem, kompetenshöjning, sociala trygghetssystem och aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är effektiva och ändamålsenliga. Det här ligger i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Kommissionen efterlyser också snabba framsteg med att fullborda den ekonomiska och monetära unionen i enlighet med kommissionens förslag, inte minst när det gäller reformstödsprogrammet och den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen enligt förslaget till den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

I rekommendationen efterlyser man också fortsatt arbete med bankunionen genom att sjösätta den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden och inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem. Man bör också sträva efter finansiell integration genom att stärka det europeiska systemet för reglering och tillsyn. Man bör fortsätta med arbetet att minska andelen nödlidande lån och förhindra att de ackumuleras igen i framtiden. För att fullborda bankunionen är det viktigt att man i slutet av 2018 antar bankpaketet från november 2016. En mer integrerad finansiell sektor – en fullbordad bankunion och en verklig kapitalmarknadsunion – kommer att stärka eurons internationella roll och få den att bättre stämma överens med euroområdets betydelse i världen.

Yttranden om euroländernas utkast till budgetplaner

Kommissionen har också yttrat sig om huruvida euroländernas utkast till budgetplaner för 2019 stämmer överens med stabilitets- och tillväxtpakten.

Stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del

Efter en granskning av den omarbetade budgetplan som lades fram den 13 november bekräftar kommissionen att det för Italiens del föreligger en särskilt allvarlig överträdelse av den rekommendation som rådet riktade till Italien den 13 juli 2018. Kommission hade redan den 23 oktober 2018 antagit ett yttrande och där fastställt att Italiens ursprungliga budgetplan från den 16 oktober 2018 innebär en särskilt allvarlig överträdelse.

För tio medlemsländer – Cypern, Finland, Grekland, Irland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Tyskland och Österrike – konstateras att budgetplanerna uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav för 2019.

För tre medlemsländer – Estland, Lettland och Slovakien – konstateras att budgetplanerna överlag uppfyller kraven. Dessa länders planer kan komma att innebära vissa avvikelser från respektive lands medelfristiga budgetmål eller anpassningen till det.

För fyra medlemsländer – Belgien, Frankrike, Portugal och Slovenien – innebär budgetplanerna en risk för att paktens krav inte uppfylls under 2019. Dessa länders planer kan komma att leda till en betydande avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet.

Stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del (förfarande vid alltför stora underskott)

Spaniens samlade underskott väntas sjunka under 3 % nästa år och landet är på väg att lämna förfarandet vid alltför stora underskott. Det betyder att Spanien kan komma att omfattas av paktens förebyggande del från och med nästa år. Men i år konstaterar kommissionen att Spaniens budgetplan riskerar att inte uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten för 2019. Bedömningen bygger på höstprognosen 2018, som visar att landet inte har anpassat sig tillräckligt till det medelfristiga budgetmålet och att man inte kommer att uppnå skuldminskningsmålet enligt övergångsreglerna under 2019.

Åtgärder enligt stabilitets- och tillväxtpakten

Kommissionen har också vidtagit flera åtgärder enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

Kommissionen har på nytt granskat Italien, som vid första påseendet inte verkade uppfylla skuldkriteriet.

Italiens statsskuld uppgick 2017 till 131,2 % av BNP, motsvarande 37 000 euro per invånare, och överstiger därmed fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Den nya granskningen blev nödvändig eftersom Italiens budgetplan för 2019 innebär en väsentlig ändring av de relevanta faktorer som kommissionen analyserade i maj i år. I den nya rapporten enligt artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt analyseras alla relevanta faktorer, bland annat i) det faktum att de makroekonomiska förhållandena, trots de nyligen intensifierade nedåtriskerna, inte kan påstås förklara Italiens stora brister när det gäller att uppfylla skuldminskningsmålet, med tanke på en nominell BNP-tillväxt på över 2 % sedan 2016, ii) det faktum att regeringens planer pekar på tydliga avsteg från de tidigare tillväxtfrämjande strukturreformerna, bland annat när det gäller pensionsreformerna, och framför allt iii) den identifierade risken för en betydande avvikelse från den rekommenderade strukturella anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet under 2018 och den särskilt allvarliga överträdelsen under 2019 av den rekommendation som rådet riktade till Italien den 13 juli 2018, baserat på både regeringens planer och kommissionens höstprognos 2018. Sammantaget ger analysen vid handen att skuldkriteriet, såsom det definieras i fördraget och förordning (EG) nr 1467/1997, inte kan anses vara uppfyllt, och att det därför är berättigat att inleda det skuldbaserade förfarandet vid alltför stora underskott.

För Ungerns del konstaterar kommissionen att rådets rekommendationer från juni 2018 inte har medfört några effektiva åtgärder och föreslår att rådet riktar en reviderad rekommendation till Ungern om att landet ska korrigera den betydande avvikelsen från anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet. I juni 2018 rekommenderade rådet Ungern att uppnå en årlig strukturell anpassning på 1 % av BNP enligt förfarandet för betydande avvikelser. Mot bakgrund av utvecklingen sedan dess och frånvaron av effektiva åtgärder från Ungerns sida för att korrigera sin betydande avvikelse, föreslår kommissionen nu en reviderad rekommendation om en årlig strukturell anpassning på minst 1 % av BNP under 2019. Mellan 2016 och 2018 ökade Ungerns offentliga underskott från -1,6 % till -2,4 % och förväntas ligga kvar strax över -2 % de kommande två åren.

För Rumäniens del konstaterar kommissionen att rådets rekommendationer från juni inte har medfört några effektiva åtgärder och föreslår att rådet riktar en reviderad rekommendation till Rumänien om att landet ska korrigera den betydande avvikelsen från anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet. I juni 2018 rekommenderade rådet Rumänien att uppnå en årlig strukturell anpassning på 0,8 % av BNP under både 2018 och 2019 enligt förfarandet för betydande avvikelser. Mot bakgrund av utvecklingen sedan dess och frånvaron av effektiva åtgärder från Rumäniens sida för att korrigera sin betydande avvikelse, föreslår kommissionen nu en reviderad rekommendation om en årlig strukturell anpassning på minst 1 % av BNP under 2019. Mellan 2015 och 2016 ökade Rumäniens offentliga underskott från -0,5 % till -2,9 % och förväntas nå -3,3 % år 2018, -3,4 % år 2019 och -4,7 % år 2020: det högsta underskottet i EU.

Rapport om det utökade övervakningsuppdraget för Grekland

Kommissionen har antagit en första rapport om Grekland för att redogöra för det utökade övervakningsuppdrag som infördes efter att den europeiska stabilititetsmekanismens stabilitetsprogram hade avslutats den 20 augusti 2018. Kommissionen kommer fram till att Greklands utkast till budgetplan för 2019 säkerställer ett primärt överskott på 3,5 % av BNP. Kommissionen konstaterar att framstegen med reformerna på andra områden är blandade. Myndigheterna kommer att behöva skynda på reformarbetet för att uppfylla sina mål. På sitt möte den 22 juni 2018 enades Eurogruppen om ett paket med kraftfulla skuldminskningsåtgärder beroende på landets politik. Beslut om en aktivering av åtgärderna fattas under förutsättning att kommissionen gör en positiv bedömning i sin andra rapport om det utökade övervakningsuppdraget. Rapporten kommer att publiceras i början av nästa år.

Vad blir nästa steg?

Kommissionen uppmanar rådet att diskutera och godkänna den vägledning som togs upp i dag. Kommissionen ser fram emot en givande debatt med Europaparlamentet om EU:s och euroområdets politiska prioriteringar och hoppas också på fler utbyten med arbetsmarknadens parter och aktörer på alla nivåer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

LÄS MER

Fördjupning om den europeiska planeringsterminens höstpaket

Den årliga tillväxtöversikten 2019

Rapport om förvarningsmekanismen 2019

Rekommendationer för euroområdet 2019

Utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten 2019

Meddelande om utkasten till budgetplaner för 2019 i euroområdet

Utkast till budgetplaner för 2019

Rapport om Italien enligt artikel 126.3

Rapport om det utökade övervakningsuppdraget för Grekland

Ekonomisk höstprognos 2018

Kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis på Twitter: @VDombrovskis

Kommissionär Pierre Moscovici på Twitter: @pierremoscovici

EU-kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans på Twitter: @ecfin

IP/18/6462

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar