Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Tillståndet i unionen 2018 – EU-kommissionen lägger fram de förslag som återstår för att nå en kompromiss på migrations- och gränsförvaltningsområdet

Strasbourg den 12 september 2018

EU-kommissionen lägger fram de förslag som återstår för att nå en kompromiss på migrations- och gränsförvaltningsområdet.

banner

– Vi kan inte fortsätta att tjafsa för att hitta tillfälliga lösningar varje gång det kommer ett nytt fartyg, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen den 12 september 2018. Temporär solidaritet duger inte. Vi behöver bestående solidaritet, från och med idag och för all framtid.

I sitt tal om tillståndet i unionen 2018 lade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker fram tre nya och ambitiösa förslag för att säkerställa full solidaritet inom EU när det gäller migration och bättre skydd av EU:s yttre gränser. De nya initiativen presenteras en vecka före det informella mötet i Salzburg och utgör ett konkret bidrag till EU-ledarnas förväntade samtal om migration. De är avsedda att underlätta en övergripande kompromiss om den pågående reformen av EU:s asylsystem. Dagens förslag höjer ribban för den europeiska gräns- och kustbevakningen och EU:s asylbyrå. De innebär förstärkningar på båda dessa områden, så att EU:s medlemsländer kan vara säkra på att alltid kunna få fullständigt operativt stöd från EU. EU-kommissionen lägger i dag också fram förslag om effektivare återvändandeförfaranden, uppdaterade EU-regler om återvändande och om nästa steg för laglig migration, som en viktig del av en balanserad invandringspolitik.

– Genom den europeiska gräns- och kustbevakningens nya operativa enheter med 10 000 EU-anställda och förstärkningen av EU:s asylbyrå kommer EU-solidaritet att säkerställas på ett effektivt sätt på plats, där det behövs, och när det behövs, säger EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans. Vi ger EU-länderna de verktyg de behöver för att komma överens om en övergripande reform av EU:s asylsystem och uppnå rätt balans mellan solidaritet och ansvar. Det är nu hög tid att de lever upp till detta åtagande. 

– Vi vill idag erbjuda stärkt europeiskt samarbete där det behövs genom att ge största möjliga EU-stöd till att hantera gränser och migration, säger Dimitris Avramopoulos, EU-kommissionär med ansvar för migration. Från och med nu kommer den europeiska gräns- och kustbevakningen och EU:s framtida asylbyrå att löpande kunna säkerställa EU-solidaritet på plats, i alla situationer, samtidigt som EU-ländernas befogenheter respekteras. Vi lägger också fram striktare regler för återvändande för att åstadkomma ett effektivare och enhetligare system i hela EU. Vidare uppmanar vi EU:s medlemsländer att visa upp trovärdiga och ambitiösa resultat när det gäller lagliga vägar till Europa, både av humanitära och politiska skäl.

Man har redan gjort enorma framsteg i det övergripande arbetet med att reformera EU:s gemensamma asylsystem. De senaste två årens hårda arbete har lett till att fem av EU-kommissionens sju förslag snart är slutbehandlade. Förhoppningen är att de nya element som läggs fram idag ska kunna bidra till att uppnå en samlad kompromiss om alla förslagen. Dagens förslag från EU-kommissionen är ett svar på uppmaningen från ledarna vid Europeiska rådet i juni 2018 och banar väg för snabba framsteg inom alla asylreformer.

En fullt utrustad europeisk gräns- och kustbevakning

Mot bakgrund av det arbete som har pågått i två år föreslår EU-kommissionen att den europeiska gräns- och kustbevakningen ska förstärkas ytterligare och ges en ambitionsnivå som motsvarar de gemensamma utmaningar som Europa står inför i hanteringen av migration och gränser. Även om den europeiska gräns- och kustbevakningen får större befogenheter, har den fortfarande till uppgift att stödja EU:s medlemsländer och tar inte över deras ansvar för förvaltningen av de yttre gränserna och återvändande. Dagens förslag i korthet:

  • En fast styrka med 10 000 operativa gränsbevakare senast 2020. För att säkerställa tillgång till förutsägbara och tillräckliga resurser kommer byrån att ha sin egen personal och utrustning, t.ex. fartyg, flygplan och fordon.
  • Verkställande befogenheter: Under ledning och kontroll av det EU-land som de är utstationerade i kommer personalen i EU:s fasta gräns- och kustbevakningsstyrka att kunna utföra arbetsuppgifter som kräver verkställande befogenheter, t.ex. göra identitetskontroller, tillåta eller neka inresa vid de yttre gränserna och hejda personer vid gränsen. På så sätt säkerställs det att de är fullt operativa.
  • Ökat stöd för återvändare: Förutom att organisera och finansiera gemensamma insatser för återvändare kommer asylbyrån nu även att kunna bistå vid återvändandeförfaranden i EU-länderna, t.ex. genom att identifiera personer som kommer från länder utanför EU och som vistas olagligt, skaffa fram resedokument och förbereda beslut om återvändande till de nationella myndigheterna som förblir ansvariga för att fatta besluten om återvändande.
  • Stärkt samarbete med länder utanför EU: Efter förhandsgodkännande av det berörda landet kommer byrån att kunna inleda gemensamma insatser och placera ut personal utanför EU, utöver länderna i EU:s grannskapsområde.
  • Ökade ekonomiska resurser: Den föreslagna uppgraderingen av den europeiska gräns- och kustbevakningen kommer att kosta 1,3 miljarder euro under perioden 2019–2020. För EU:s nästa budgetperiod 2021–2027 kommer totalt 11,3 miljarder euro att föreslås.

En stärkt asylbyrå

Genom dagens förslag får EU:s framtida asylbyrå de nödvändiga befogenheterna, verktygen och ekonomiska resurserna för att snabbt och heltäckande kunna bistå EU-länderna under hela asylförfarandet. Dagens förslag i korthet:

  • Fullt operativt stöd vid asylförfaranden: Byråns asylstödenheter kommer att erbjuda alla typer av stödtjänster, bland annat genom att ta hand om asylförfarandets alla administrativa steg.
  • Gemensamma EU-enheter för migrationshantering kommer att bistå EU-länderna vid behov och på begäran, även vid hotspots och kontrollerade anläggningar. Enheterna kommer att samordnas av EU-kommissionen och bestå av experter från europeiska gräns- och kustbevakningen, EU:s asylbyrå och Europol. Under ledning av värdlandet kommer de att kunna utföra alla uppgifter som krävs för att ta emot nyanlända, skilja på personer som behöver skydd och de som inte gör det, och genomföra asyl- och återvändandeförfaranden.
  • Ökade ekonomiska resurser: För att finansiera byråns utökade uppgifter föreslår kommissionen en budget på 321 miljoner euro för perioden 2019–2020 och 1,25 miljarder euro för 2021–2027.

En starkare och effektivare europeisk återvändandepolitik

En målinriktad översyn av återvändandedirektivet kommer att leda till att förfarandena för återvändare snabbas upp, att avvikande och irreguljära sekundära förflyttningar förebyggs bättre och att antalet faktiska återvändare ökar, samtidigt som de grundläggande rättigheterna respekteras fullt ut.

  • Ett nytt gränsförfarande Personer vars asylansökningar har avslagits vid gränserna kommer att slussas direkt mot ett förenklat återvändandeförfarande, utan tidsfrist för frivillig avresa och med kortare tidsfrist för överklaganden. På så sätt kommer återvändandebeslut att kunna antas snabbt och ges fullständig uppföljning vid gränsen och vid kontrollerade anläggningar.
  • Tydliga förfaranden och regler för att förhindra missbruk: För att undvika förseningar måste beslut om återvändande utfärdas omedelbart efter eller samtidigt med ett beslut om att avsluta en laglig vistelse. För asylsökande som fått avslag kommer gemensamma tidsfrister på högst fem dagar att gälla för att överklaga återvändandebeslutet. Dessutom kommer samarbetsskyldighet att införas för personer som är föremål för ett återvändandeförfarande, bland annat när det gäller att kontrollera identitet och erhålla resehandlingar.
  • Effektiva frivilliga återvändanden: För att uppmuntra frivilligt återvändande och förbättra det ekonomiska och praktiska stödet måste EU-länderna inrätta program för frivilligt återvändande. Samtidigt kommer de att kunna förkorta tidsfristen för frivilligt återvändande, till exempel för att förhindra att en person avviker.
  • Tydliga regler om förvar: Genom gemensamma kriterier för att fastställa risken för avvikande – som är en av de viktigaste faktorerna för att motivera förvar – kommer användningen av förvar under återvändandeförfaranden att förbättras, med full respekt för de grundläggande rättigheterna. För att bättre återspegla den tid som faktiskt behövs för ett återvändande, och under förutsättning att villkoren för att använda sig av frihetsberövande uppfylls, bör EU-länderna möjliggöra en inledande tid för förvar på minst tre månader. Hädanefter kommer de även att kunna hålla personer i förvar som omfattas av ett beslut om återvändande och som utgör ett hot mot allmän ordning eller nationell säkerhet.

Säkra och lagliga vägar till Europa

Att utveckla ordnade lagliga vägar för personer i behov av skydd och att skapa attraktiva kanaler för behovsbaserad arbetskraftsmigration är nödvändigt för en balanserad och fullständig migrationspolitik. Kommissionen har redan lagt fram flera initiativ och förslag för en stärkt politik för säker och laglig migration som nu bör genomföras snabbt av EU-länderna:

  • EU:s nya blåkort: Rådet bör enas om det nya blåkortssystem som EU-kommissionen föreslog redan 2016 för att locka högkvalificerad arbetskraft till EU och förbättra ekonomins konkurrenskraft.
  • Vidarebosättning: EU:s medlemsländer måste leva upp till sina åtaganden om vidarebosättning för 50 000 personer i behov av internationellt skydd till oktober 2019. För att säkerställa fullständigt samordnade insatser på lång sikt bör en överenskommelse nås om EU-kommissionens förslag från 2016 om en unionsram för vidarebosättning.
  • Stärkt samarbete med länder utanför EU bland annat genom att starta pilotprojekt om laglig migration med viktiga afrikanska länder i slutet av 2018 som kan bidra till att förbättra samarbetet kring migrationshantering överlag.

Bakgrund

Gränsförvaltning och migration har varit en politisk prioritering ända sedan början av EU-kommissionens mandatperiod, från ordförande Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer från juli 2014 fram till hans senaste tal om tillståndet i unionen den 12 september 2018.

Stora framsteg har gjorts inom ramen för 2015 års europeiska migrationsagenda som har gett EU verktyg för att hantera migrationen bättre på medellång och lång sikt, när det gäller irreguljär migration, gränser, asyl och laglig migration.

Idag slutför EU-kommissionen sitt arbete inom migrationsagendan med tre nya förslag för ett gemensamt europeiskt system för att hantera migration i en anda av solidaritet och ansvar, och som uppföljning på Europeiska rådets slutsatser från juni.

Läs mer

Webbplats om tillståndet i unionen 2018

En fullt utrustad europeisk gräns- och kustbevakning – frågor och svar

En förstärkt asylbyrå – frågor och svar

Stärkta EU-regler om återvändande – frågor och svar

Alla faktablad, rättsakter och andra relevanta dokument som anges nedan finns tillgängliga här

Faktablad
En förstärkt och fullt utrustad europeisk gräns- och kustbevakning
Förstärkning till Europeiska unionens asylbyrå
Starkare och effektivare europeisk återvändandepolitik
Säkra och lagliga vägar till Europa

Rättsakter
Förordning: Europeiska gräns- och kustbevakningen
 – Bilagor
 – Rapport om det europeiska gränsövervakningssystemet

Förordning: EU:s asylbyrå (ändrat förslag)
Direktiv: Gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (omarbetning)
 – Bilagor
Meddelande: Säkra och lagliga vägar till Europa

 

*Uppdaterat den 12.09.2018 kl. 10.31.

IP/18/5712

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar