Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Talet om tillståndet i unionen 2018: Kommissionen presenterar effektivare finansieringsstruktur för investeringar utanför EU

Bryssel den 12 september 2018

EU-kommissionen föreslår åtgärder för att skapa en effektivare styrningsmodell och öka samarbetet mellan multilaterala och nationella biståndsaktörer.

 

banner

 

I sitt årliga tal om tillståndet i unionen den 12 september 2018 föreslog kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en ny allians mellan Afrika och EU för hållbara investeringar och sysselsättning, så att investeringarna kan riktas in där de gör störst nytta: dvs. på kompetensutveckling och skapande av sysselsättning. För att klara detta behövs en effektivare styrningsmodell och ökat samarbete mellan multilaterala och nationella biståndsaktörer i Europa. Därför presenterar kommissionen i dag flera sätt att hantera utmaningar och ta tillvara möjligheter när det gäller investeringar i Afrika, EU:s grannskapsområde och resten av världen. Det kan till exempel handla om att uppmana multilaterala och nationella biståndsaktörer att föreslå gemensamma initiativ och att förstärka EU:s finansieringsstruktur för att nå målen med det nyligen föreslagna instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete.

– Europeiska unionen har en imponerande meritlista när det gäller att stödja investeringar utanför EU, säger ordförande Jean-Claude Juncker. Men vi kan uppnå så mycket mer om vi arbetar effektivare och närmare varandra. Vi behöver inga nya institutioner eller grupper av vise män för att nå våra mål – det vi behöver är kloka beslut som kan fattas snabbt med våra nuvarande strukturer och partner. Kommissionen är beredd att göra sitt i detta sammanhang genom att säkerställa en bra styrning. Vi har ingen tid att förlora med tanke på de många utmaningar och möjligheter som finns när det gäller investeringar i Afrika, EU:s grannskapsområde och resten av världen.

– Vi måste stärka den finansiella styrkan i EU:s yttre åtgärder, säger vice ordförande Jyrki Katainen som ansvarar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Principen är enkel. På samma innovativa sätt som i investeringsplanen för Europa mångdubblar vi tillgängliga medel genom att slå ihop anslag från EU-budgeten med medel från Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EU-ländernas utvecklingsbanker och den privata sektorn. Det gör att vi kan satsa mer på program som främjar tillväxt, sysselsättning och utveckling och som angriper grundorsakerna till migration i våra grannländer, Afrika och resten av världen.

Att främja offentliga och privata investeringar i Afrika, grannländer och andra partnerländer runt om i världen är nödvändigt för att uppnå hållbar utveckling, skapa stabilitet och hantera globala utmaningar i en ekonomiskt och politiskt bräcklig kontext, säger Neven Mimica, kommissionär med ansvar för internationellt samarbete och utveckling. Kommissionen vill med sitt nyligen föreslagna instrument för grannskap, utveckling och internationellt samarbete lägga ribban högt på detta område. Jag är övertygad om att den struktur som vi i dag föreslår på kort sikt är det bästa och mest effektiva sättet att förverkliga våra ambitiösa förslag.

Undvika överlappningar genom ökat samarbete

Kommissionen har konstaterat att det är möjligt att utöka samarbetet mellan Europeiska investeringsbanken (EIB) – ”EU-banken” – Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och nationella och regionala biståndsaktörer för att ta tillvara deras erfarenhet och expertis utan att minska mångfalden på marknaden. Ett lyckat exempel på samordning som redan finns är investeringsramen för Västra Balkan, där EIB och EBRD deltar tillsammans med kommissionen, Europarådets utvecklingsbank och flera bilaterala biståndsgivare. Den här modellen kan även tillämpas på andra områden. Man ska använda redan befintliga strukturer i stället för att skapa nya och fokus bör ligga på synergieffekter och effektivare samarbete. Det kan till exempel ske utifrån de olika finansieringsinstitutionernas regionala och tematiska specialisering eller genom gemensamma initiativ.

Ökad effektivitet genom en starkare finansieringsstruktur

För att EU ska nå sina utrikespolitiska mål och använda skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt är kommissionen beredd att svara för en starkare politisk styrning och övervakning när det gäller beslut om utnyttjandet av EU:s budgetgaranti för investeringar utanför EU, men utan att ta på sig uppdraget som utvecklingsbank. Kommissionen föreslår dessutom en större samordning på förhand, så att man kan tala med en röst i de internationella finansieringsinstitutionernas styrelseorgan och lättare uppnå EU:s biståndsmål. Detta kan på sikt leda till att alla EU-länder får en gemensam röst i EBRD:s styrelse.

EU bör i nästa fleråriga budgetram slutligen inrätta en plattform för investeringar utanför EU som kan samla alla EU-program och instrument för investeringar utanför unionen på ett och samma ställe. Medan kommissionen och EU-länderna skulle slå fast sektoriella och geografiska prioriteringar skulle oberoende experter göra riskbedömningar av program och projektportföljer. EIB – som är EU:s investeringspartner – och andra utvecklingsbanker skulle inom sina respektive specialområden få direkt tillgång till EU-garantier för att maximera mervärdet ute på fältet. Kommissionen skulle kontrollera att projektplaneringen och den allmänna förvaltningen av EU-garantierna överensstämmer med policyn, men inte genomföra några banktransaktioner.

Vad händer nu?

I oktober 2018 kommer kommissionen att samla alla relevanta aktörer – EU-länder, institutioner för biståndsfinansiering och andra intressenter – för att så snabbt som möjligt omsätta de åtgärder som presenteras i dag i praktiken. Detta påverkar inte de pågående förhandlingarna om kommissionens förslag från juni 2018 om ett framtida instrument för grannskap, utveckling och internationellt samarbete, som ska få ett anslag på 89,2 miljarder euro från EU-budgeten. Genom att arbeta på tre fronter – geografiskt, tematiskt och med snabba insatser – ska instrumentet hantera globala utmaningar som mänskliga rättigheter, jämställdhet, klimatförändringar, migration och konfliktförebyggande. I förslaget behandlas de lämpligaste ekonomiska verktygen för olika sammanhang, bl.a. bidrag, finansieringsinstrument och garantier eller en kombination av dessa. Det integrerar modellen från den yttre investeringsplanen och utökar Europeiska fonden för hållbar utveckling. Det ger dessutom en ny garanti för yttre åtgärder upp till 60 miljarder euro i anslag. Förhandlingar om detta förslag pågår för närvarande mellan Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet.

Bakgrund

För att hantera utmaningarna i en alltmer komplex omvärld i form av konflikter, migration, klimatförändringar och demografiska förändringar måste utvecklingsbiståndet finansieras med både offentliga och privata medel. EU måste anpassa sina nuvarande modeller för att maximera effekterna i utvecklingsländerna.

Den europeiska yttre investeringsplanen lanserades 2016 för att främja investeringar i partnerländerna i Afrika och det europeiska grannskapsområdet. Syftet är att uppnå FN:s mål om hållbar utveckling och mobilisera och dra maximal nytta av hållbara offentliga och privata investeringar för att främja ekonomisk och social utveckling och skapa nya jobb. Dess finansieringsarm – Europeiska fonden för hållbar utveckling – utgår från erfarenheterna av Junckerplanens framgångsrika europeiska fond för strategiska investeringar (Efsi) genom att använda en EU-budgetgaranti på 4,1 miljarder euro för att locka privata investerare till projekt som ligger i framkant i fråga om innovation och innebär högre risk. Med en garanti på 75 miljoner euro kan ett gemensamt investeringsprogram inom ramen för den yttre investeringsplanen generera 800 000 jobb.

Den yttre investeringsplanen har redan lett till konkreta resultat. Den 10 juli 2018 gav EU grönt ljus för ett programpaket med finansiella garantier värt omkring 800 miljoner euro. Paketet kommer att leda till offentliga och privata investeringar på omkring 8–9 miljarder euro i Afrika och EU:s grannländer. Målet är att investeringarna år 2020 ska uppgå till 44 miljarder euro, men kommissionen har framhållit att med matchande bidrag från EU-länder och andra källor skulle de kunna fördubblas till 88 miljarder euro.

Kommissionen föreslår att anslagen för yttre åtgärder i EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027 ska höjas till 123 miljarder euro och att strukturen ska förenklas betydligt och bli mycket mer flexibel och effektiv när det gäller att hantera dagens globala utmaningar.

Läs mer

Faktablad: Talet om tillståndet i unionen 2018: en effektivare finansieringsstruktur för investeringar utanför EU – vanliga frågor

Meddelande om en effektivare finansieringsstruktur för investeringar utanför Europeiska unionen

Meddelande om en allians mellan Afrika och EU för hållbara investeringar och arbetstillfällen

Webbplats för den yttre investeringsplanen

Pressmeddelande den 11 juli 2018: The EU's External Investment Plan: first projects in Africa and the Neighbourhood

Pressmeddelande den 14 juni 2018: EU:s nästa långtidsbudget: EU tar på sig rollen som stark global aktör

Ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2018

IP/18/5703

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar