Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Tillståndet i unionen 2018: EU en starkare aktör i världen – EU-kommissionen föreslår effektivare beslutsfattande inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Bryssel den 12 september 2018

.

banner

Den 12 september 2018 vid sitt tal om tillståndet i unionen, sa kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker:  Vi måste förbättra vår förmåga att tala med en röst när det gäller vår utrikespolitik. Därför föreslår kommissionen idag att övergå till omröstning med kvalificerad majoritet när det gäller vissa områden av våra yttre förbindelser. Inte på alla områden men på särskilda områden som mänskliga rättigheter och civila uppdrag. Detta är möjligt på grundval av de nuvarande fördragen, och jag tror att det är dags att utnyttja övergångsklausulen som gör det möjligt att övergå till kvalificerad majoritet – den hittills outnyttjade möjligheten i Lissabonfördraget.”

Idag har EU-kommissionen föreslagit hur EU:s förmåga att spela en större och effektivare roll på den globala scenen ska förbättras. Framför allt anser Jean-Claude Juncker att medlemsländerna använder de nuvarande EU-reglerna för att gå från enhällighet till kvalificerade majoritet när man röstar om vissa frågor som gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta skulle göra det möjligt för EU att bli en starkare aktör i världen, med bättre förmåga att påverka globala skeenden och ta ansvar internationellt.

Kommissionen har identifierat tre områden där detta kan göras för att EU bättre ska kunna främja sina värden globalt, försvara sina intressen och fatta snabba beslut. Syftet är att snabbt kunna reagera på brott mot de mänskliga rättigheterna, att tillämpa effektivare sanktioner och att hantera civilsäkerhets- och försvarsuppdrag.

Möjligheterna i fördragen

EU-länder har genom en rad ändringar i fördragen gått mot allt fler beslut fattade med kvalificerad majoritet. De nuvarande fördragsbestämmelserna lämnar utrymme för mer flexibilitet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, men detta används i liten utsträckning. Det gäller artiklarna 31.2 och 31.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Denna stora potential har hittills inte utnyttjats. I dagens komplexa, sammanvävda och omstridda värld är det dags att använda de här möjligheterna att ge EU makt att skydda sina medborgare, arbeta för gemensamma intressen och skapa säkerhet i och utanför närområdet.

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har stärkts avsevärt de senaste åren, men det finns fortfarande en rad situationer då enhälligheten står i vägen för ett effektivt beslutsfattande och hindrar EU från att agera snabbt och kraftfullt. EU-kommissionen har därför ringat in konkreta områden där EU:s möjligheter att agera skulle kunna förbättras betydligt. EU-kommissionen beskriver i det meddelande som presenteras idag på vilka områden rådet skulle kunna använda möjligheterna i de nuvarande fördragen och använda kvalificerad majoritet i större utsträckning, och samtidigt behålla samförståndskulturen i EU. Ett effektivare beslutsfattande inom utrikespolitiken är särskilt viktigt inför eventuella framtida utvidgningar av EU.

EU-kommissionen hoppas att EU-ländernas ledare, vid toppmötet i Sibiu den 9 maj 2019 kan enas om att i större utsträckning använda kvalificerad majoritet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken genom att använda sig av artikel 31.3 i EU-fördraget, den s.k. övergångsklausulen, enligt vilken Europeiska rådet enhälligt får tillåta att rådet beslutar med kvalificerad majoritet i vissa utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Det handlar om följande:

  1. Ståndpunkter om människorättsliga frågor i internationella forum.
  2. Beslut om sanktioner.
  3. Beslut om civila utrikes- och säkerhetspolitiska uppdrag.

Omröstning med kvalificerad majoritet stärker EU och bidrar till samförstånd

På andra områden där kvalificerad majoritet är regel – särskilt EU:s handelspolitik – visar erfarenheten att kvalificerad majoritet inte bara stärker EU som global aktör utan också leder till mer verkningsfulla beslut. Möjligheten till omröstning med kvalificerad majoritet är en kraftfull katalysator för att få EU-länderna att nå verklig samsyn och enighet. Samsyn innebär också större ansvarstagande för fattade beslut.

I fördraget finns det skräddarsydda klausuler som skyddar medlemsländernas viktigaste intressen och befogenheter inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken: beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser utesluts från omröstning med kvalificerad majoritet (artikel 31.4 i EU-fördraget). Dessutom finns det enligt artikel 31.2 i EU-fördraget en ”nödbroms” som innebär att ett medlemsland kan ”av skäl av vital betydelse som rör nationell politik” invända mot att beslut fattas med kvalificerad majoritet.

 

Bakgrund

Inom följande politikområden kommer man att fortsätta att genomgående fatta beslut enhälligt: beskattning, social trygghet eller socialt skydd, anslutning av nya länder, operativt polissamarbete och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Dock finns det i fördragen möjligheter till mer flexibla beslutsformer.

Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) öppnar för möjligheten att tumma på dagens allmänna regel om enhälliga beslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och i stället välja omröstning med kvalificerad majoritet. Artikel 31.2 i EU-fördraget tillåter redan att ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet i vissa fall. I artikel 31.3 i EU-fördraget finns vidare en särskild övergångsklausul som tillåter att Europeiska rådet utökar det område inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken där beslut får fattas med kvalificerad majoritet, om EU-länderna enhälligt enas om det. Båda dessa fördragsbestämmelser visar att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan bli mer effektiv, aktuell och trovärdig om man gradvis frångår enhälliga beslut, åtminstone på vissa valda områden.

Behovet av ett starkare EU är nu större än någonsin, något som slogs fast i Romförklaringen 2017, som antogs 60 år efter Romfördraget. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker föreslog i sitt tal om tillståndet i unionen 2017 att man ska titta på ”vilka utrikespolitiska beslut som kan flyttas över från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet”, vilket bidrar till att göra EU till en mer effektiv global aktör. Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron vill också söka nya vägar för att få fram ett snabbare och mer effektivt beslutsfattande och undersöka möjligheterna till majoritetsbeslut inom EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolitik inom ramen för en bredare diskussion om majoritetsbeslut för EU:s politik (Mesebergförklaringen från juni 2018: Renewing Europe's promises of security and prosperity).

 

Läs mer

FAKTABLAD: Omröstning med kvalificerad majoritet: Ett verktyg för att göra EU:s utrikes- och säkerhetspolitik mer effektiv

Meddelande från kommissionen a more efficient decision-making for EU Common Foreign and Security Policy

Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2018

 

BILAGA: Artikel 31 i EU-fördraget.

1. Beslut enligt detta kapitel [KAPITEL 2 -– SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN] ska fattas av Europeiska rådet och rådet med enhällighet, om inte annat föreskrivs i detta kapitel. Antagandet av lagstiftningsakter ska undantas.

En rådsmedlem som avstår från att rösta får motivera sitt avstående genom att avge en formell förklaring enligt detta stycke. Om så sker ska rådsmedlemmen inte vara skyldig att tillämpa beslutet men ska godta att beslutet är förpliktande för unionen. Den berörda medlemsstaten ska i en anda av ömsesidig solidaritet avhålla sig från varje handling som skulle kunna strida mot eller hindra en unionshandling på grundval av det beslutet, och de andra medlemsstaterna ska respektera dess ståndpunkt. Om de rådsmedlemmar som på detta sätt motiverar sitt avstående företräder minst en tredjedel av medlemsstaterna, som samtidigt omfattar minst en tredjedel av unionens befolkning, ska beslutet inte antas.

2. Rådet ska med avvikelse från bestämmelserna i punkt 1 besluta med kvalificerad majoritet

– när det antar ett beslut som fastställer unionens åtgärder eller ståndpunkter på grundval av ett beslut av Europeiska rådet om unionens strategiska intressen och mål enligt artikel 22.1,

– när det antar ett beslut som fastställer unionens åtgärder eller ståndpunkter på ett förslag från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik som har lagts fram på särskild begäran av Europeiska rådet på dess eget eller den höga representantens initiativ,

– när det antar ett beslut om genomförande av ett beslut som fastställer unionens åtgärder eller ståndpunkter,

– när det utser en särskild representant i enlighet med artikel 33.

Om en rådsmedlem förklarar att denne av skäl av vital betydelse som rör nationell politik och som denne redogör för avser att motsätta sig antagandet av ett beslut som ska fattas med kvalificerad majoritet, ska omröstning inte ske. Den höga representanten ska i nära samråd med den berörda medlemsstaten söka en lösning som denna kan godta. Om detta inte lyckas, får rådet med kvalificerad majoritet begära att frågan ska hänskjutas till Europeiska rådet för ett enhälligt beslut.

3. Europeiska rådet får med enhällighet anta ett beslut om att rådet ska besluta med kvalificerad majoritet i andra fall än de som avses i punkt 2.

4. Punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas på beslut som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser.

5. I procedurfrågor ska rådet fatta beslut med en majoritet av sina medlemmar.

IP/18/5683

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar