Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Grekland börjar på ett nytt kapitel sedan programmet för stabilitetsstöd avslutats

Bryssel den 20 augusti 2018

Grekland har framgångsrikt avslutat ett treårigt program för stabilitetsstöd inom Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och har därmed säkrat sin plats i hjärtat av euroområdet och Europeiska unionen.

Att programmet avslutats framgångsrikt vittnar om de uppoffringar som det grekiska folket gjort, landets beslutsamma reformvilja och solidariteten hos landets EU-partner.

I samband med detta gjorde kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker följande uttalande: –Att programmet för stabilitetsstöd avslutas är en viktig händelse för Grekland och EU. Medan de europeiska partnerna har visat solidaritet, har det grekiska folket mött varje utmaning med sitt karakteristiska mod och sin beslutsamhet. Jag har alltid kämpat för att Grekland ska vara kvar i hjärtat av Europa. När det grekiska folket inlederett nytt kapitel i sin historia kommer de alltid att i mig hitta en partner, allierad och vän.

Pierre Moscovici, kommissionär med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen sade följande: Avslutandet av programmet för stabilitetsstöd är goda nyheter för både Grekland och euroområdet. För Grekland och dess folk är det början på ett nytt kapitel efter åtta särskilt svårt år. För euroområdet innebär det ett symboliskt slut på en existentiell kris. De omfattande reformer som Grekland har genomfört har lagt grunden för en hållbar återhämtning: detta måste stödjas och underhållas så att det grekiska folket kan skörda frukterna av sina insatser och uppoffringar. EU kommer fortsatt att stå på Greklands sida.

Grekland har fått sammanlagt 61,9 miljarder euro i lån under stabilitetsstödprogrammet på grund av att de genomfört ett omfattande reformpaket som saknar motstycke. Programmet för stabilitetsstöd har haft en samordnad strategi för att ta itu med långvariga och djupt rotade strukturella problem som bidragit till Greklands ekonomiska kris.

Grekland har vidtagit åtgärder för att säkerställa den finanspolitiska hållbarheten, vilket har inneburit att saldot i de offentliga finanserna gått från ett stort underskott till ett överskott 2017 – något som förväntas fortsätta. Dessa reformåtgärder och konsolideringsansträngningar kommer att få kumulativa effekter över tid, och således få en positiv inverkan på den finanspolitiska hållbarheten långt efter det att programmet avslutats.

Finanssektorn är nu i en mycket starkare ställning till följd av framgångsrika rekapitaliseringar, en översyn av bankernas styrning och arbetet med att genomföra en strategi för färre nödlidande lån, vilket måste upprätthållas.

Den offentliga förvaltningen har effektiviserats och gjorts ändamålsenligare, bland annat genom nya regler för utnämning, bedömning och rörlighet bland anställda inom den offentliga sektorn, en ny oberoende myndighet för offentliga inkomster samt åtgärder för att effektivisera rättsväsendet.

Slutligen har viktiga strukturella åtgärder vidtagits för att förbättra Greklands företagsklimat och konkurrenskraft i syfte att göra Grekland attraktivt för investeringar, och för att göra det möjligt för företagen i landet att växa och skapa innovation och sysselsättning. Åtgärder har även vidtagits för att skapa hållbara och allmänna system för pensioner, hälso- och sjukvård samt socialförsäkringar, t.ex. ett system för garanterad minimiinkomst.

Sammantaget utgör dessa omvälvande reformer grunden för en hållbar återhämtning och är de grundläggande förutsättningarna för hållbar tillväxt, nya jobb och sunda offentliga finanser under de kommande åren.

De förbättrade ekonomiska indikatorerna visar att även om visst arbete återstår så har insatserna redan gett konkreta resultat i form av bättre ordning i statsfinanserna, minskad arbetslöshet och en återgång till tillväxt. Den ekonomiska tillväxten har återhämtat sig från -5,5 % år 2010 till 1,4 % år 2017 och förväntas ligga kvar runt 2 % under 2018 och 2019. Balansen i statsfinanserna gick från ett kraftigt underskott på 15,1 % år 2009 till ett överskott på 0,8 % år 2017 (vilket i förhållande till programmet motsvarar ett primärt överskott på 4,2 %). Även om arbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög visar nya uppgifter från Greklands statistikmyndighet att den sjönk till 19,5 % i maj 2018, och då för första gången sedan september 2011 kom under 20 %.

Avslutandet av programmet markerar slutet av ett kapitel och början på ett annat för Grekland. Landet måste dock fortsatt fokusera på att hantera de sociala och ekonomiska konsekvenserna som är en följd av krisåren. Detta kommer att kräva att de grekiska myndigheterna behåller sitt eget ansvar för reformerna och ser till att de verkligen genomförs, i enlighet med sina åtaganden vid Eurogruppens möte den 22 juni 2018. Detta är avgörande för att förankra marknadens förtroende och stärka Greklands ekonomiska återhämtning, särskilt under den första tiden efter programperiodens slut.

Grekland kommer att integreras helt i den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken för att säkerställa att landet och dess invånare får skörda frukterna av de ansträngningar som har gjorts de senaste åren. Efter programperioden kommer slutförandet och det fortsatta arbetet och genomförandet av de reformer som beslutats inom ramen för programmet även att övervakas genom en förstärkt övervakningsram.

Kommissionens stödtjänst för strukturreformer kommer att fortsätta att på begäran hjälpa de grekiska myndigheterna att utforma och genomföra tillväxtfrämjande reformer.

 

Bakgrund

Grekland har fått ekonomiskt bistånd från sina EU-partner sedan 2010. De grekiska myndigheterna begärde den 8 juli 2015 ett nytt stabilitetsstödprogram från ESM. Europeiska kommissionen undertecknade på ESM:s vägnar ett samförståndsavtal om ett treårigt program för stabilitetsstöd den 20 augusti 2015.

Den 23 juni 2018 bekräftade Eurogruppen att alla tidigare åtgärder under den fjärde och slutliga översynen av stabilitetsstödprogrammet hade avslutats. Eurogruppen nådde också en överenskommelse om ett paket med kraftfulla skuldminskningsåtgärder, utöver de kortsiktiga åtgärder som redan införts, för att säkerställa att Greklands skuldsättning är långsiktigt hållbar. Den 6 augusti 2018 godkände ESM en slutlig utbetalning på 15 miljarder euro i finansiellt stöd.

Sammanlagt har Grekland fått 288,7 miljarder euro i lån sedan 2010. Detta omfattar 256,6 miljarder euro från europeiska partner och 32,1 miljarder euro från Internationella valutafonden (IMF).

Parallellt med stabilitetsstödprogrammet lanserade kommissionen en plan för en nystart för sysselsättning och tillväxt i Grekland i juli 2015, för att hjälpa Grekland att maximera användandet av EU-medel för att stabilisera ekonomin och främja sysselsättning, tillväxt och investeringar. Till följd av de exceptionella åtgärder som vidtagits enligt planen är Grekland nu ett av de länder som tar emot mest EU-medel. Under perioden 2014–2020 har Grekland redan tagit emot nästan 16 miljarder euro från en stor pool med EU-medel. Detta motsvarar över 9 % av Greklands BNP 2017.

Grekland är också den främsta mottagaren av medel från Junckerplanen och dess europeiska fond för strategiska investeringar (Efsi) i förhållande till BNP. Efsi kommer nu att bidra med över 10 miljarder euro i investeringar och stödja mer än 20 000 små och medelstora företag i Grekland.

Mer information

Faktablad – Ett nytt kapitel för Grekland

Eurogruppens uttalande av den 22 juni 2018

Broschyr: A new start for jobs and growth in Greece – Three years on

Ytterligare bakgrundsinformation om EU:s ekonomiska stöd till Grekland

Pressmeddelande: Kommissionen stöttar normalisering i Grekland genom övervakning efter ESM-programmets slut

IP/18/5002

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar