Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

EU:s budget: 16 miljarder euro till rymdprogrammet för att stärka EU:s ledarskap efter 2020

Bryssel den 6 juni 2018

Till EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027 föreslår kommissionen att 16 miljarder euro ska gå till att upprätthålla och stärka EU:s ledande ställning på rymdområdet.

Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit oundgängliga i vardagen i EU och spelar en avgörande roll för EU:s strategiska intressen. Tack vare stora investeringar är EU ledande i rymden och den europeiska rymdindustrin är en av världens mest konkurrenskraftiga. Det finns dock många nya utmaningar och aktörer i hela världen. EU:s nya rymdprogram ska satsa mer på rymdverksamhet och anpassning till nya behov och ny teknik, och samtidigt stärka EU:s oberoende tillgång till rymden.

– EU:s investeringar i rymden har redan gett resultat i världsklass, och det tjänar både företag och enskilda i EU på. Mer än 10 % av BNP i EU är redan nu beroende av rymdtjänster, och EU:s omfattande investeringar har lett till framsteg som inget EU-land kunnat nå på egen hand. Men vi behöver göra mer. Rymddata kan hjälpa vårt näringsliv att leda loppet inom sakernas internet och själkörande bilar, och hjälpa oss att mäta växthusgasutsläpp bättre så att vi kan bekämpa klimatförändringar effektivare än någonsin, säger EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič.

– Rymden är viktig för EU. Den europeiska rymdverksamhetens värde för samhället, ekonomin och säkerheten är enormt. Vägen framåt är tydlig: vi bevarar och uppgraderar den befintliga infrastrukturen för Galileo och Copernicus, vi ökar användningen av rymddata, vi främjar en ”ny rymd” i EU av innovativa företag och vi stärker européernas säkerhet. I dag omsätter vi våra ambitioner och visioner i ett påtagligt program så att EU kan bevara sin ledning i rymden och blir bättre rustat att hantera de djupgående förändringarna i rymdsektorn, säger näringskommissionär Elżbieta Bieńkowska.

Kommissionens förslag samlar all befintlig och ny rymdverksamhet i ett enda program. Det nya rymdprogrammet upprätthåller dagens infrastruktur och tjänster och har ett antal nyheter:

  • En stark och innovativ rymdindustri Det nya rymdprogrammet förbättrar tillgången till riskfinansiering för nystartade rymdföretag. Samtidigt ska kommissionen undersöka möjligheterna att inrätta ett särskilt egetkapitalinstrument genom InvestEU-programmet. Det nya rymdprogrammet ska skapa innovationspartnerskap för att utveckla och köpa in innovativa produkter och tjänster, underlätta tillgång till provnings- och bearbetningsanläggningar för uppstartsföretag och främja certifiering och standardisering. Programmet ska genomföras i samarbete med Horisont Europa, så att rymdrelaterade forsknings- och innovationsåtgärder fungerar tillsammans.

  • Upprätthålla EU:s oberoende, tillförlitliga och kostnadseffektiva tillgång till rymden EU:s strategiska oberoende är särskilt viktigt när det gäller kritisk infrastruktur, teknik, säkerhet och försvar. Eftersom EU är den största institutionella kunden ska kommissionen samla efterfrågan på uppskjutningstjänster, investera och stödja användningen av innovativ teknik som återanvändbara bärraketer och bidra till anpassningar av markinfrastrukturen.

  • Enhetlig och förenklad styrning EU ser till att de ökade anslagen kompletteras med ett effektivt beslutsfattande, så att all EU:s rymdverksamhet tas i drift i tid och inom budgeten. Kommissionen fortsätter att svara för förvaltningen av det övergripande programmet. Den mellanstatliga Europeiska rymdorganisationen (ESA) har unik expertis och förblir en viktig partner i det tekniska och praktiska genomförandet av EU:s rymdprogram. Europeiska byrån för GNSS döps om till Europeiska unionens rymdprogrambyrå och ska få mer uppgifter för att stödja utnyttjandet och spridningen på marknaden av EU:s rymdverksamhet och ska även få mer ansvar för säkerheten i hela programmet.

Kommissionen föreslår att budgeten på 16 miljarder euro 2021–2027 fördelas så här:

  • 9,7 miljarder euro till Galileo och Egnos, EU:s globala och regionala satellitnavigeringssystem: Detta ska finansiera fortsatta investeringar i drift och infrastruktur för att färdigställa och behålla satellitkonstellationen, utveckla en signal med högre precision och stöd för marknadsintroduktion av satellitnavigeringstjänster för självkörande och uppkopplade bilar, sakernas internet, smarta telefoner och trafikledning.

  • 5,8 miljarder euro till Copernicus, EU:s jordobservationsprogram: Detta upprätthåller EU:s oberoende och ledarskap inom högkvalitativ miljöövervakning, krishantering och stöd till gränsförvaltning och sjöfartsskydd. Nya uppgifter för Copernicus, t.ex. koldioxidövervakning, gör det möjligt för EU att ta ledningen i kampen mot klimatförändringarna, enligt Parisavtalet. Copernicustjänsterna för data och informationstillgång (DIAS) gör det mycket enklare för små och medelstora företag och uppstartsföretag att använda Copernicusdata och ta fram innovativa tillämpningar.

  • 500 miljoner euro till nya säkerhetsprogram: Det nya rymdprogrammet förbättrar programmet för rymdlägesbild (SSA) och gör det mer oberoende. SSA bidrar till att undvika kollisioner i rymden och övervakar föremål från rymden som kommer tillbaka till Jorden. Det ska också inriktas på rymdrisker på grund av Solens aktivitet och kometer och asteroider som hotar kritisk infrastruktur.Ett nytt program för statlig satellitkommunikation (Govsatcom) ska ge medlemsstaterna tillförlitlig, säker och kostnadseffektiv tillgång till säker satellitkommunikation och stödja gränsbevakning, diplomatisk kommunikation, räddningstjänst och humanitära insatser.

Vad händer nu?

Det är viktigt att nå en snabb överenskommelse om EU:s övergripande långtidsbudget och de sektorsspecifika förslagen, så att EU-medlen kan börja användas ute på fältet och ge resultat så fort som möjligt. Förseningar som dem i början av den nuvarande budgetperioden 2014–2020 skulle innebära att investeringarna i EU:s rymdverksamhet – Galileo, Egnos och Copernicus – äventyras och att de nya tjänsterna försenas. Investeringar i rymdprogrammen tar årtionden och medför stora risker. De kräver planeringsbeslut som fattas långt i förväg.

En överenskommelse om budgeten under 2019 skulle underlätta en smidig övergång mellan den nuvarande långtidsbudgeten (2014–2020) och den nya, och ge förutsägbarhet och kontinuitet i finansieringen, och det tjänar alla på.

Bakgrund

Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit oundgängliga i vardagen i EU och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. EU:s stora investeringar har möjliggjort framsteg som inget EU-land hade kunnat nå på egen hand.

Dagens förslag bygger på Rymdstrategin för Europa från oktober 2016 och den industripolitiska strategin som presenterades av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i talet om tillståndet i unionen 2017. De utgör en strategisk vision om en smart, innovativ och hållbar industri i en tid av tilltagande global konkurrens och stora tekniska förändringar.

Förslaget syftar till att låta EU bevara sin världsledande ställning i rymdsektorn. Det ska garantera kontinuitet i investeringarna i EU:s rymdverksamhet, uppmuntra vetenskapligt och tekniskt framåtskridande, och stödja den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga, särskilt på små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag. Det ska även stödja EU:s åtgärder på områden som högpresterande datorsystem, klimatförändringar och säkerhet.

 

Mer information

EU:s nya rymdprogram: Frågor och svar

Rättsakter och faktablad:

  • Förslag till förordning

  • Konsekvensbedömning

  • Sammanfattning

  • Faktablad: rymdpolitik och rymdverksamhet efter 2020

En rymdstrategi för Europa

Läs mer om EU:s nästa långtidsbudget.

 

 

 

 

IP/18/4022

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar