Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

EU-budgeten – den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020

Bryssel den 1 juni 2018

I EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027 vill kommissionen modernisera och förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken.

Med en budget på 365 miljarder euro kan jordbrukspolitiken framtidssäkras och fortsätta att stödja EU:s bönder och landsbygd, bidra till ett hållbart jordbruk och förverkliga EU:s miljö- och klimatmål. Dagens förslag ger EU-länderna större flexibilitet och ansvar att själva välja hur och var de ska investera sina anslag från jordbrukspolitiken för att nå de högt satta EU-målen om ett smart, motståndskraftigt, hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, samtidigt som man ger bönderna ett rättvist och bättre riktat inkomststöd.

– Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av våra viktigaste politikområden och påverkar alla i EU, säger Jyrki Katainen, vice ordförande med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.Tack vare våra gedigna förslag kommer jordbruket att bli både mer konkurrenskraftigt och hållbart. Med den nya genomförandemodellen ger vi länderna större inflytande för att effektivisera politiken och bättre följa upp resultaten.

– Dagens förslag uppfyller kommissionens löfte att modernisera och förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, säger Phil Hogan, kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling. Politiken flyttar besluten till medlemsländerna, bidrar till en tåligare jordbrukssektor i EU och sätter upp högre miljö- och klimatmål.

Här är de viktigaste nyheterna i kommissionens förslag till en moderniserad och förenklad gemensam jordbrukspolitik:

1. Ett nytt sätt att arbeta: EU-länderna får större frihet att välja hur de ska använda sina anslag och kan skräddarsy sina program för att på bästa sätt tillgodose böndernas och landsbygdens behov. Länderna kan också flytta upp till 15 % av anslagen mellan direktstöd och landsbygdsutveckling för att finansiera sina prioriteringar och åtgärder. Genom strategiska planer och kontroller ska man se till att länderna får lika villkor:

  • Länderna ska anta strategiska planer för hela perioden, där de beskriver hur de tänker uppfylla de nio allmänna EU-målen – ekonomiska, miljörelaterade och sociala mål – med hjälp av direktstöd och landsbygdsutvecklingsstöd. Kommissionen ska godkänna alla planer så att de blir samstämmiga och för att skydda den inre marknaden.
  • Kommissionen kommer att noga följa ländernas resultat och bedöma hur väl målen nås.

2. Rättvisare fördelning genom bättre riktat stöd: Direktstödet (gårdsstödet) fortsätter att vara en viktig del av politiken och ska ge bönderna stabila och förutsägbara villkor. Stödet ska främst gå till små och medelstora jordbruk, som utgör majoriteten av EU:s jordbruksföretag, och till unga bönder. Stödet ska också fördelas mer rättvist mellan länderna genom extern konvergens.

Andra regler:

  • Direktstödet till bönderna ska minskas från och med 60 000 euro och varje gård kan få högst 100 000 euro. Arbetskraftskostnaderna kommer att beaktas fullt ut för att fördela utbetalningarna mer rättvist.
  • Små och medelstora gårdar kommer att få högre stödnivå per hektar.
  • Länderna måste avsätta minst 2 % av sitt direktstöd för att hjälpa unga bönder att komma igång. Detta ska kompletteras med ekonomiskt stöd till landsbygdsutveckling och olika åtgärder för att göra det lättare att få tillgång till och överlåta mark.

3. Mer långtgående miljö- och klimatmål: Klimatförändringar, naturresurser, biologisk mångfald, livsmiljöer och landskap – allt detta omfattas av de EU-mål som föreslås i dag. Böndernas inkomststöd är redan kopplat till användningen av miljö- och klimatvänliga metoder. Med den nya gemensamma jordbrukspolitiken måste de göra ännu mer och det införs både obligatoriska och incitamentgrundade åtgärder:

  • Direktstödet kommer att kopplas till skärpta miljö- och klimatkrav.
  • Alla länder måste erbjuda miljösystem för att stödja bönder som går längre än de obligatoriska kraven. Detta finansieras med en andel av de nationella anslagen för direktstöd.
  • Minst 30 % av anslagen till landsbygdsutveckling ska gå till miljö- och klimatåtgärder.
  • 40 % av den gemensamma jordbrukspolitikens totala budget väntas bidra till klimatåtgärder.
  • Förutom möjligheten att överföra 15 % mellan direktstöd och landsbygdsutveckling kan länderna överföra ytterligare 15 % från direktstöd till landsbygdsutveckling för miljö- och klimatåtgärder (utan nationell medfinansiering).

4. Ökad användning av kunskap och innovation: Den moderniserade gemensamma jordbrukspolitiken kommer att dra nytta av den senaste tekniken och innovationer och på så sätt hjälpa både bönder och myndigheter:

  • EU:s forskningsprogram Horisont Europa bidrar med 10 miljarder euro till forsknings- och innovationsprojekt om livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin.
  • Länderna uppmuntras att använda stordata och ny teknik för kontroll och övervakning och på så vis avsevärt minska behovet av kontroller på plats. Satellitdata kan t.ex. användas för att kontrollera gårdarnas storlek i ansökningar om direktstöd.
  • Digitaliseringen på landsbygden ska påskyndas genom att t.ex. bygga ut bredband och på så vis förbättra människors livskvalitet och stärka jordbrukets konkurrenskraft.

Vad händer nu?

Det är viktigt att nå en snabb överenskommelse om EU:s övergripande långtidsbudget och de sektorsspecifika förslagen så att EU-medlen kan börja ge resultat så fort som möjligt och bönderna vet vilka förutsättningar som gäller så att de kan fatta rätt affärs- och investeringsbeslut.

Likadana förseningar som i början av den nuvarande budgetperioden 2014–2020 skulle innebära att bönder och myndigheter inte gynnas av den nya jordbukspolitikens fördelar i form av mindre byråkrati, större flexibilitet och effektivare resultat. Om budgeten blir försenad kan tusentals projekt runtom i EU inte starta i tid, bland annat projekt för att stödja bönderna och landsbygden, förbättra miljöskyddet och locka nya bönder till yrket.

En budgetöverenskommelse under 2019 skulle underlätta en smidig övergång mellan den nuvarande budgeten (2014–2020) och den nya, och ge förutsägbarhet och kontinuitet i finansieringen till gagn för alla.

Läs mer

Faktablad och lagförslag

Frågor och svar: Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020

Läs mer om EU:s nästa långtidsbudget

IP/18/3985

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar