Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

EU:s nästa långtidsbudget: En modern budget för en union som ska skydda, försvara och sätta medborgarna i centrum

Bryssel den 2 maj 2018

I dag lägger kommissionen fram en pragmatisk och modern långtidsbudget för perioden 2021–2027.

Budgetförslaget utgör ett uppriktigt försök att hantera en verklighet där EU förväntas spela en större roll när det gäller att erbjuda säkerhet och stabilitet i en osäker värld, vid en tidpunkt då Brexit kommer att lämna ett betydande hål i vår budget. Dagens förslag möter denna dubbla utmaning med både utgiftsnedskärningar och nya resurser. Finansieringen av EU:s nya och viktigaste prioriteringar kommer att behållas eller förstärkas, vilket oundvikligen kommer att medföra vissa nedskärningar på andra områden. I en tid då så mycket står på spel måste vi agera ansvarsfullt. Dagens budgetförslag är därför både målinriktat och realistisk.

Kommissionen anpassar EU-budgeten till de politiska prioriteringarna i den positiva agenda som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade i sitt linjetal den 14 september 2016 och som de 27 EU-ländernas ledare sedan godkände vid mötet i Bratislava den 16 september 2016 och i Romförklaringen den 25 mars 2017. Genom att fokusera på de områden där insatser på EU-nivå ger störst utdelning är det en budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum.

– I dag är ett viktigt ögonblick för vår union, säger kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. – Den nya budgeten är ett tillfälle att forma vår framtid som ett nytt och ambitiöst EU med 27 medlemmar som förenas i solidaritet. Med dagens förslag lägger vi fram en pragmatisk plan för hur vi ska göra mer med mindre. Den ekonomiska utvecklingen har gett oss vind i seglen och därför lite andrum, men skyddar oss ändå inte från besparingar på vissa områden. Vi kommer att garantera en sund ekonomisk förvaltning genom att införa den första mekanismen någonsin för kontroll av att länderna respekterar rättsstatsprincipen. Så agerar man när man vill hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt. Nu ligger bollen hos parlamentet och rådet och det är min bestämda uppfattning att vi bör sikta på att nå en överenskommelse före valet till Europaparlamentet nästa år.

– Det här budgetförslaget handlar verkligen om EU:s mervärde, säger budgetkommissionär Günther H. Oettinger. – Vi satsar ännu mer på områden där medlemsländerna inte kan agera på egen hand eller där det är effektivare att agera tillsammans. Det handlar om sådant som forskning, migration, gränskontroll och försvar. Samtidigt fortsätter vi att finansiera traditionella – men moderniserade – politikområden som den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, eftersom vi alla gynnas av jordbruksprodukter av hög kvalitet och att regioner får möjlighet att komma ikapp ekonomiskt.

1. En målinriktad budget: ambitionsnivån matchas med tillräckliga resurser

Framtidens EU med 27 medlemmar har redan slagit fast sina politiska prioriteringar och behöver nu de resurser som krävs för att förverkliga dem.

Kommissionen föreslår en långtidsbudget om 1 135 miljarder euro i åtaganden (i 2018 års priser[1]) för perioden 2021–2027, vilket motsvarar 1,11 % av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI) (se bilaga 2, ett allmänt faktablad). Denna åtagandenivå motsvarar 1 105 miljarder euro (eller 1,08 % av BNP) i betalningar (i 2018 års priser[2]). Då ingår också Europeiska utvecklingsfonden, som är EU:s viktigaste verktyg för att finansiera utvecklingssamarbetet med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och hittills har haft formen av ett mellanstatligt avtal. Justerat för inflationen är detta jämförbart med den nuvarande budgeten för 2014–2020 (Europeiska utvecklingsfonden inräknad).

För att finansiera nya och akuta prioriteringar måste de nuvarande anslagen höjas. Om man i dag investerar i till exempel forskning och innovation, unga människor, den digitala ekonomin, säkerhet och försvar kommer detta att bidra till välstånd, hållbarhet och säkerhet i framtiden. Budgeten för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren kommer till exempel att fördubblas.

Men kommissionen har även kastat ett kritiskt öga på var man kan göra besparingar och bli effektivare. Kommissionen föreslår att anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken ska sänkas något – i båda fallen med omkring 5 % – för att spegla den nya verkligheten med en union som kommer att bestå av 27 medlemmar. De här politikområdena kommer att moderniseras för att se till att de kan fortsätta att leverera med mindre resurser, och även ta sig an nya prioriteringar. Sammanhållningspolitiken kommer till exempel spela en allt viktigare roll när det gäller att stödja strukturreformer och den långsiktiga integreringen av migranter.

De här förändringarna innebär att budgetens fokus kommer att skifta och i högre grad inriktas på områden där insatser på EU-nivå gör en verklig skillnad.

2. En modern, enkel och flexibel budget

EU:s budget är liten i förhållande till storleken på den europeiska ekonomin och medlemsländernas budgetar. Men den kan göra en verklig skillnad för invånare och företag – förutsatt att den används på områden där unionen kan åstadkomma mer än satsningar på nationell nivå, dvs. där den kan erbjuda ett verkligt europeiskt mervärde. Det kan handla om spjutspetsforskning som samlar de bästa forskarna i Europa, stora infrastrukturer eller projekt för att klara den digitala omvandlingen eller att göra det möjligt för EU att försvara och skydda sina medborgare. Detta är viktigt i en värld av snabba förändringar där EU ställs inför demografiska utmaningar, instabilitet i grannländerna och många andra akuta frågor som inte respekterar några nationella gränser.

Kommissionen föreslår därför en modern, enkel och flexibel budget:

Modern: En ny union med 27 medlemmar behöver en ny och modern budget som visar ett EU som har lärt av det som varit. Det byråkratiska krånglet för stödmottagare och förvaltningsmyndigheter ska minskas ytterligare med hjälp av en gemensam regelbok med mer enhetliga regler. Samtidigt ska målen bli tydligare och större fokus ligga på resultatet. Detta kommer att göra det lättare att övervaka och mäta resultaten och att göra justeringar där det behövs.

Enkel: Budgeten kommer att ha en tydligare struktur som är bättre anpassad till EU:s prioriteringar. I dag är resurserna utspridda över för många program och instrument, både i och utanför budgeten. Kommissionen vill därför minska antalet program med en tredjedel (från dagens 58 till 37), till exempel genom att föra samman utspridda finansieringskällor i nya integrerade program och radikalt effektivisera användningen av finansieringsinstrumenten, bl.a. genom InvestEU-fonden.

Flexibel: Den senaste tidens utmaningar – framför allt migrations- och flyktingkrisen 2015 – har tydligt visat att den begränsade flexibiliteten i den nuvarande budgeten har hindrat EU från att agera tillräckligt snabbt och effektivt. Kommissionens förslag omfattar därför ökad flexibilitet inom och mellan program, starkare instrument för krishantering och en ny EU-reserv för att tackla oförutsedda händelser och agera i akuta situationer som säkerhets- och flyktingkriser.

3. EU-budgeten och rättsstatsprincipen: sund ekonomisk förvaltning

En stor nyhet i budgetförslaget är att kopplingen mellan EU-stöd och rättsstatsprincipen stärks. Respekten för rättsstatsprincipen är en grundläggande förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och effektivt EU-stöd. Kommissionen föreslår därför en ny mekanism för att skydda EU:s budget mot ekonomiska risker som beror på allmänna brister när det gäller respekten för rättsstatsprincipen. De nya verktygen ska göra det möjligt för EU att tillfälligt dra in, sänka eller begränsa rätten till EU-stöd på ett sätt som står i proportion till hur, och i vilken grad och omfattning ett EU-land bryter mot rättsstatsprincipen. Själva förslaget till beslut ska läggas fram av kommissionen och antas av rådet genom omröstning med omvänd kvalificerad majoritet[3].

4. En EU-budget för en stark och stabil ekonomisk och monetär union

Att euroområdet är stabilt är en förutsättning för jobb, tillväxt, investeringar och social rättvisa i EU som helhet. I sin färdplan för ett fördjupat EMU från december 2017 stakade kommissionen ut hur nya budgetinstrument kan tas fram inom ramen för EU:s offentliga finanser för att bidra till ett stabilt euroområde och konvergens i förhållande till euroområdet. I den nya fleråriga budgetramen föreslås två nya instrument:

– Ett nytt reformstödsprogram, med en sammanlagd budget på 25 miljarder euro, ska ge ekonomiskt och tekniskt stöd till alla EU-länder då de genomför prioriterade reformer, som framför allt lyfts fram i samband med den europeiska planeringsterminen. Därutöver ska en konvergensfacilitet ge särskilt stöd till de länder som vill införa euron.

– En europeisk investeringsstabiliseringsfunktion ska bidra till att upprätthålla investeringstakten vid allvarliga asymmetriska störningar. Den ska börja med att garantera ”back-to-back”-lån med upp till 30 miljarder euro från EU-budgeten, tillsammans med ekonomiskt stöd till medlemsländerna för att täcka räntekostnader. Lånen ska ge extra stöd för att finansiera investeringar när de offentliga finanserna är under hårt tryck men det ändå är viktigt att prioriterade investeringar blir av.

5. Moderna finansieringskällor för EU:s budget

Nya prioriteringar kräver nya investeringar. Kommissionen föreslår att de ska finansieras genom en kombination av nya anslag (ca 80 %), omfördelningar och besparingar (ca 20 %).

Med utgångspunkt i rekommendationerna från högnivågruppen för EU:s framtida finansiering föreslår kommissionen att det nuvarande övergripande systemet för finansiering – de s.k. egna medlen – ska moderniseras och förenklas. Budgetens intäktskällor ska dessutom diversifieras.

Nya finansieringskällor för långtidsbudgeten

Kommissionen föreslår att dagens momsbaserade egna medel ska förenklas och att en ny ”korg” egna medel ska införas och kopplas till våra politiska prioriteringar.

Den nya korgen ska utgöras av

– 20 % av intäkterna från systemet för utsläppshandel

– en skattesats på 3 % som ska tillämpas på den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (som ska införas gradvis så snart nödvändig lagstiftning har antagits)

– en nationell avgift beräknad utifrån mängden plastavfall som inte återvinns i varje medlemsland (0,80 euro/kilo)

Dessa nya egna medel kommer att utgöra omkring 12 % av EU:s totala budget och kan bidra med upp till 22 miljarder euro om året till finansieringen av nya prioriteringar.

Rabatter

– Att Storbritannien lämnar EU gör det möjligt att ta itu med dagens komplicerade system med rabatter och till och med ”rabatter på rabatter”. Kommissionen föreslår att alla rabatter ska avskaffas och att den andel som EU-länderna får behålla vid uttag av tullavgifter (som är en kategori ”egna medel”) för EU:s budget ska sänkas från 20 % till 10 %. De båda åtgärderna kommer att göra EU-budgeten enklare och mer rättvis.

– För att undvika plötsliga och drastiska höjningar av vissa länders EU-avgift föreslår kommissionen att dagens rabatter ska fasas ut över en femårsperiod.

Vad händer nu?

Under de närmsta veckorna kommer kommissionen att med utgångspunkt i dagens förslag lägga fram detaljerade förslag om sektorsspecifika finansieringsprogram (se bilaga).

Beslutet om EU:s framtida långtidsbudget ska därefter fattas enhälligt av rådet och godkännas av Europaparlamentet. Det är viktigt att beslutet inte dröjer. Förhandlingarna om den nuvarande långtidsbudgeten drog ut på tiden alldeles för länge. Det ledde till att viktiga finansieringsprogram försenades och att projekt med verklig potential att ge den ekonomiska återhämtningen en skjuts sköts upp.

Det är därför viktigt att förhandlingarna ges högsta prioritet och att en överenskommelse nås innan valet till Europaparlamentet och toppmötet i Sibiu den 9 maj 2019. Kommissionen kommer att göra allt i sin makt för att en snabb överenskommelse ska kunna nås.

Läs mer:

– En modern budget för en union som ska skydda, försvara och sätta medborgarna i centrum: frågor och svar (2 maj 2018)

– Faktablad och rättsakter (den 2 maj 2018)

o Meddelande med bilaga som beskriver varje program

o Förordningen om den fleråriga budgetramen (2 maj 2018)

o Förordning om genomförande av budgeten i enlighet med rättsstatsprincipen

o Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

o Beslutet om egna medel, genomförandeförslag och ett relaterat arbetsdokument

o Förordning, genomförandeförordning, ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89

o Slutlig enhetlig ordning för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdesskatt (rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89)

o Arbetsdokument om utgiftsgranskningen

o Grundläggande information om EU:s budget för framtiden – den fleråriga budgetramen 2021–2027

Meddelande och faktablad (pressmeddelande den 14 februari 2018)

– Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser (28 juni 2017)

 

[1] Uttryckt i löpande priser (justerat för inflation) motsvarar detta 1 279 miljarder euro i åtaganden.

[2] Uttryckt i löpande priser (justerat för inflation) motsvarar detta 1 246 miljarder euro i betalningar.

[3] Omröstning med omvänd kvalificerad majoritet innebär att rådet anses anta kommissionens förslag om det inte beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet.

IP/18/3570

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar