Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Bekämpande av desinformation online: kommissionen lägger fram EU-omfattande riktlinjer

Bryssel den 26 april 2018

Kommissionen föreslår idag åtgärder för att hantera desinformation på nätet, inklusive EU-omfattande riktlinjer om desinformation och stöd till ett oberoende nätverk för faktagranskning. Man ska även vidta en rad åtgärder för att uppmuntra kvalitetsjournalistik och främja mediekompetens.

Den senaste tidens avslöjanden om Facebook och Cambridge Analytica har visat exakt hur personuppgifter kan utnyttjas i valsammanhang och är en läglig påminnelse om att mer måste göras för att säkra motståndskraftiga demokratiska processer. EU-kommissionen har i dag vidtagit åtgärder för att bekämpa desinformation och skydda EU:s värderingar och säkerhet.

– Att desinformation används för att utöva politiskt inflytande är inte något nytt, säger Europeiska kommissionens vice ordförande, Andrus Ansip, som ansvarar för den digitala inre marknaden. – Den nya tekniken, framför allt den digitala tekniken, har genom internet fått en allt större utbredning och undergräver vår demokrati och vårt samhälle. Eftersom förtroendet för internet lätt kan urholkas men är svårt att återupprätta måste branschen arbeta tillsammans med oss i denna fråga. Internetplattformar har en viktig roll att spela när det gäller att bekämpa desinformationskampanjer som organiseras av länder och enskilda som vill hota vår demokrati.

– Vi uppmanar samtliga aktörer, särskilt de plattformar och sociala nätverk som har ett uppenbart ansvar, att agera med hjälp av en handlingsplan som eftersträvar en gemensam europeisk strategi så att medborgarna blir delaktiga och effektivt skyddas mot desinformation, säger Mariya Gabriel, kommissionär med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället. Vi kommer att följa utvecklingen noga och kan fram till december komma att föreslå ytterligare åtgärder, bland annat regleringar om resultaten inte är tillfredsställande.

– Att falska nyheter och desinformation på nätet har blivit ett vapen utgör ett allvarligt säkerhetshot mot våra samhällen, säger Sir Julian King, kommissionsledamot med ansvar för säkerhetsunionen. När tillförlitliga kanaler undermineras i syfte att sprida skadligt och splittrande innehåll krävs en klarsynt respons baserad på ökad transparens, spårbarhet och ansvarighet. Internetplattformarna har en avgörande roll när det gäller att bekämpa fientliga aktörers missbruk av deras infrastruktur och att skydda sina användare och samhället.

Kommissionens definition av desinformation bygger på den oberoende rapport som lades fram i mars 2018 av högnivågruppen för frågor om falska nyheter och desinformation på nätet samt på de omfattande samråd som har hållits de senaste sex månaderna, och lyder ”bevisligen oriktiga eller missvisande uppgifter som skapas, presenteras och sprids för att uppnå ekonomisk vinning eller avsiktligt vilseleda allmänheten, och som kan orsaka skada för allmänheten”.

I den senaste Eurobarometerundersökningen ansåg 83 % av de tillfrågade att falska nyheter utgör en fara för demokratin. De var särskilt oroade över avsiktlig desinformation som hade som mål att påverka val och invandringspolitik. Vikten av kvalitetsmedier framgick också tydligt av undersökningen. Enligt de tillfrågade är traditionella medier den mest tillförlitliga nyhetskällan (radio 70 %, tv 66 %, tryckta medier 63 %), medan internetbaserade nyhetskällor på internet och webbplatser för publicering av videor är de minst tillförlitliga med en förtroendesiffra på 26 % respektive 27 %.

Kommissionens gemensamma forskningscentrum har publicerat en undersökning om falska nyheter och desinformation. Den visar att två tredjedelar av de som konsumerar nyheter på nätet helst vill få dem genom algoritmstyrda plattformar som sökmotorer och nyhetssamlare, samt från sociala medier. Den visar också att marknadsinflytande och intäkter har flyttat från nyhetsföretag till plattformsoperatörer som sitter på de uppgifter som krävs för att matcha läsare med artiklar och annonser.

Åtgärder för att bekämpa desinformation på nätet

För att hantera dessa trender, och den oro de väcker, föreslår kommissionen en rad åtgärder för att bekämpa desinformation på nätet. Det handlar om följande:

  • Riktlinjer för hantering av desinformation: Före juli, och som en första åtgärd, bör plattformar på nätet ta fram och tillämpa gemensamma riktlinjer för att

    • säkerställa insyn i sponsrat innehåll, framför allt politisk annonsering, och begränsa möjligheterna att rikta politisk annonsering samt minska intäkterna för leverantörer av desinformation,

    • klargöra hur algoritmer fungerar och möjliggöra tredjepartsverifiering,

    • göra det lättare för användare att upptäcka och hitta andra nyhetskällor som för fram andra synpunkter,

    • införa åtgärder för att identifiera och stänga ned falska konton och hantera automatiska robotprogram,

    • göra det möjligt för faktagranskare, forskare och myndigheter att fortlöpande övervaka desinformation på nätet.

  • Ett oberoende EU-nätverk för faktagranskning som ska fastställa gemensamma arbetsmetoder, utbyta exempel på god praxis och sträva efter att korrigera så många fakta som möjligt över hela EU. Deltagarna ska väljas bland EU-medlemmarna i International Fact Checking Network, som följer ett antal strikta principer.

  • En säker EU-plattform på nätet om desinformation som kan bistå nätverket av faktagranskare och berörda forskare med gränsöverskridande insamling och analys av data samt med data på EU-nivå.

  • Ökad mediekompetens: Ökad mediekompetens skulle göra det lättare för EU-medborgarna att upptäcka desinformation på nätet och kritiskt granska internetinnehåll. Kommissionen ska därför uppmuntra faktagranskare och civilsamhällets organisationer att ta fram utbildningsmaterial för skolor och lärare och att anordna en EU-vecka för mediekompetens.

  • Stöd till medlemsstaterna för att säkra val som står emot de allt mer komplicerade cyberhoten, däribland desinformation på nätet och cyberattacker.

  • Främja frivillig identifiering på nätet för att förbättra möjligheterna att spåra och identifiera leverantörer av information och verka för ökat förtroende och ökad pålitlighet i utbyten på nätet och i information och informationskällor.

  • Verka för information präglad av kvalitet och mångfald: Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ge mer stöd till kvalitetsjournalistik för att skapa en hållbar mediemiljö som präglas av pluralism och mångfald. Kommissionen kommer under 2018 att begära in förslag om hur kvalitetsnyheter om EU-frågor kan produceras och spridas genom datadrivna nyhetsmedier.

  • En samordnad strategisk kommunikationspolitik kommer att utformas av kommissionen som sammanför EU:s och medlemsstaternas pågående och framtida initiativ när det gäller desinformation på nätet. Den ska slå fast vilka utåtriktade insatser som bör göras för att motverka falska påståenden om EU och angripa desinformation både i och utanför EU.

Vad händer nu?

Kommissionen ska inkom kort arrangera ett intressentforum för att skapa strukturer för ett effektivt samarbete mellan relevanta intressenter, däribland internetplattformar, reklambranschen och stora annonsörer, och få parterna att åta sig att samordna och intensifiera sitt arbete för att bekämpa desinformation. Den första uppgiften för forumet blir att ta fram EU-riktlinjer för att motverka desinformation som ska läggas fram senast i juli 2018 och få konkreta resultat senast i oktober 2018. 

Senast i december 2018 ska kommissionen rapportera om vilka framsteg som har gjorts. Rapporten ska även ta ställning till om det behövs fler åtgärder för att se till att de planerade insatserna fortlöpande följs upp och utvärderas.

Bakgrundsinformation

I sin uppdragsbeskrivning i maj 2017 till kommissionsledamoten med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället, Maya Gabriel, bad EU-ordföranden Jean-Claude Juncker henne att kartlägga de utmaningar internetplattformar skapar för våra demokratier när det gäller spridning av desinformation, samt att ta initiativ till en strategi på EU-nivå för hur dessa utmaningar kan hanteras.https://encrypted.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwjf3MHlxIvXAhWJthoKHeYtDOMQFggqMAA&url=https%3A%2F%2Fec.europa.eu%2Fcommission%2Fcommissioners%2Fsites%2Fcwt%2Ffiles%2Fcommissioner_mission_letters%2Fmission-letter-mariya-gabriel.pdf&usg=AOvVaw12QjsM8vO-1NNxTN3Dc_gm

I februari 2018 antog kommissionen ett antal rekommendationer inför Europaparlamentsvalet 2019 där man uppmanade ”[de] ansvariga nationella myndigheterna [...] att, med utgångspunkt i medlemsstaternas erfarenheter, identifiera bästa praxis när det gäller att upptäcka, minska och hantera risker från cyberattacker och desinformation i samband med valet”.

En högnivågrupp för frågor om falska nyheter har gett kommissionen råd om hur desinformation på nätet bör hanteras. Gruppens slutsatser och rekommendationer offentliggjordes den 12 mars 2018.

Redan innan dessa initiativ togs bekämpade EU aktivt desinformation. Efter ett beslut av Europeiska rådet i mars 2015 om att "motverka Rysslands pågående desinformationskampanjer” inrättades samma år East StratCom-gruppen under den höga representanten och vice ordföranden Federica Mogherini. East StratCom-gruppen har sedan september 2015 arbetat inom Europeiska utrikestjänsten med att föra ut EU:s policy till länderna i det östra grannskapet, stärka det allmänna medieklimatet i dessa länder genom att bl.a. stödja fria medier och stärka oberoende massmedier samt förbättra EU:s förmåga att förutse, hantera och öka medvetenheten om Kremlvänliga desinformationsaktiviteter.

Läs mer:

Frågor och svar

Faktablad: Bekämpa spridningen av desinformation på nätet

Offentligt samråd (sammanfattande rapport)

Eurobarometer (hela rapporten)

Gemensamma forskningscentrumets rapport

Rapport från högnivågruppen om falska nyheter och desinformation

Allmän information om EU:s åtgärder för att angripa falska nyheter

Faktablad om East StratCom-gruppen

Webbplats EUvsDisinfo

Meddelandet och andra användbara länkar

IP/18/3370

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar