Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Säkerhetsunionen: Kommissionen gör det lättare att få tillgång till elektroniska bevis

Bryssel den 17 april 2018

Kommissionen föreslår nya regler som ska göra att polisen och rättsliga myndigheter enklare och snabbare ska kunna få tillgång till elektroniska bevis – t.ex. e-post eller dokument som lagras i molntjänster – som de behöver för att utreda, åtala och döma brottslingar och terrorister.

De nya reglerna gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter i EU:s medlemsländer att följa upp tips via internet och över gränserna, samtidigt som berörda parters rättigheter och friheter skyddas.

– Elektroniska bevis blir allt viktigare i straffrättsliga förfaranden, säger EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans. Vi kan inte tillåta brottslingar och terrorister att utnyttja moderna, elektroniska kommunikationstekniker för att dölja sin brottsliga verksamhet och undgå rättvisan. Det får inte finnas några gömställen för brottslingar och terrorister i Europa, varken online eller offline. Genom dagens förslag införs helt nya verktyg som gör det möjligt för behöriga myndigheter att samla in elektroniska bevis snabbare, effektivare och över gränserna, samtidigt som ett gediget skydd av alla berörda parters rättigheter och friheter säkerställs.

– Medan brottsbekämpande myndigheter har hållit sig fast vid tungrodda metoder använder sig brottslingarna av snabb och modern teknik när de begår brott, tillägger Věra Jourová, EU-kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet. För att kunna bekämpa brottslighet i det 21:a århundradet måste vi förse de brottsbekämpande myndigheterna med metoder som är anpassade för vår tid.

Alla brottslingar och terrorister använder sig av textmeddelanden, e-post och appar för att kommunicera. I mer än hälften av alla brottsutredningar i dag görs en gränsöverskridande begäran till tjänsteleverantörer i andra medlemsländer eller länder utanför EU om att få tillgång till elektroniska bevis. För att erhålla sådana uppgifter krävs rättsligt samarbete och ömsesidig rättslig hjälp, något som med dagens förfarande går alldeles för långsamt och är alltför besvärligt. För nästan två tredjedelar av all brottslighet där elektroniska bevis finns i ett annat land försvåras både utredningar och åtal, främst på grund av att det tar tid att samla in bevis eller till följd av att regelverket är fragmenterat. Dagens förslag kommer att bidra till att åtgärda denna brist genom att processen för att erhålla elektroniska bevis blir snabbare och effektivare.

Förslagen innebär bland annat följande:

  • En europeisk framtagningsorder införs: Detta kommer att göra det möjligt för en rättslig myndighet i ett medlemsland att begära elektroniska bevis (t.ex. e-post, text eller meddelanden i appar) direkt från en tjänsteleverantör som erbjuder tjänster i unionen men som är etablerad eller företrädd i en annan medlemsstat, oavsett var uppgifterna är lokaliserade. Tjänsteleverantören kommer att vara skyldig att svara inom tio dagar, och inom sex dagar i akuta situationer (jämfört med 120 dagar för den befintliga europeiska utredningsordern eller tio månader för förfarandet för ömsesidig rättslig hjälp).
  • Radering av uppgifter förhindras genom en europeisk order om bevarande: Detta kommer att göra det möjligt för en rättslig myndighet i ett medlemsland att tvinga en tjänsteleverantör som erbjuder tjänster i unionen, men som är etablerad eller företrädd i ett annat medlemsland, att bevara specifika uppgifter så att myndigheten i ett senare skede kan begära denna information via ett förfarande för ömsesidig rättslig hjälp, en europeisk utredningsorder eller en europeisk framtagningsorder.
  • Kraftfulla skyddsåtgärder och rättsmedel: Båda order kan endast utfärdas inom ramen för straffrättsliga förfaranden, och alla straffrättsliga skyddsåtgärder är tillämpliga. De nya reglerna innehåller garantier för ett starkt skydd av de grundläggande rättigheterna. Exempelvis involveras rättsliga myndigheter, och ytterligare krav införs för erhållandet av vissa uppgiftskategorier. Reglerna innehåller vidare skyddsåtgärder för rätten till skydd av personuppgifter. Tjänsteleverantörerna och de personer vars uppgifter söks kommer att omfattas av olika typer av skyddsåtgärder, exempelvis en möjlighet för tjänsteleverantörer att begära omprövning om en order på ett påvisbart sätt bryter mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
  • Tjänsteleverantörer kommer att vara tvungna att utse en rättslig företrädare i unionen: För att säkerställa att alla tjänsteleverantörer som erbjuder tjänster inom EU omfattas av samma skyldigheter, även om deras säte finns i ett land utanför EU, blir de skyldiga att utse en rättslig företrädare inom unionen. Denna företrädare ska vara kontaktpunkt för beslut och order om insamling av bevis i straffrättsliga förfaranden från medlemsländernas behöriga myndigheter, och se till att dessa efterlevs och verkställs.
  • Rättslig säkerhet för företag och tjänsteleverantörer: Brottsbekämpande myndigheter är i dag ofta beroende av tjänsteleverantörernas goda vilja för att få ut de bevis de behöver. I framtiden ska samma regler gälla för order om överlämnande av elektroniska bevis, vilket kommer att öka den rättsliga säkerheten för myndigheter såväl som för tjänsteleverantörer.

Bakgrund

Säkerhet har varit en politisk prioritering sedan början av Juncker-kommissionens mandatperiod – från Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer i juli 2014 till det senaste talet om tillståndet i unionen den 13 september 2017.

I den europeiska säkerhetsagendan från april 2015 åtog sig kommissionen att se över hindren i samband med straffrättsliga förfaranden. Till följd av de tragiska händelserna i Bryssel den 22 mars 2016 prioriterade EU:s ministrar med ansvar för rättsliga och inrikes frågor att få till stånd åtgärder för att säkra och inhämta digitala bevis på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt. Frågan har därefter vid ett flertal tillfällen diskuterats av ministrarna och togs även upp av EU-ländernas ledare i juni 2016 i rådets slutsatser om förbättrad straffrätt i cyberrymden.

Det förslag som läggs fram i dag bidrar till kommissionens insatser för att infria de åtaganden som gjordes i den gemensamma förklaringen om EU: s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019 för att ge EU:s medborgare ett bättre skydd.

Läs mer

 

IP/18/3343

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar