Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Den europeiska planeringsterminens höstpaket – hållbar tillväxt för alla

Bryssel den 22 november 2017

Kommissionen fastställer EU:s ekonomiska och sociala prioriteringar för det kommande året, ger politiska rekommendationer för euroområdet och bedömer euroländernas utkast till budgetplaner.

2018 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken och socialpolitiken inleds under en period med stabil ekonomisk aktivitet i euroområdet och EU, rekordhög sysselsättning och en arbetslöshet som sjunker mot samma nivåer som före krisen. Eftersom alla EU-länder bidrar till denna starka tillväxt bör vi nu prioritera att se till att den blir varaktig och medför fördelar för alla i våra samhällen. Tillsammans med en ansvarsfull finanspolitik bör strukturreformerna inriktas på att skapa förutsättningar för att ytterligare främja investeringar och höja reallönerna så att den inhemska efterfrågan ökar. Dagens paket bygger på kommissionens ekonomiska höstprognos 2017 och prioriteringarna i ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017. Det återspeglar också tillkännagivandet nyligen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter vid det sociala toppmötet i Göteborg.

– Trots alla institutionella reformer under de senaste åren är EMU alltjämt ofullbordad, säger kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis, som ansvarar för euron och den sociala dialogen. Därför behöver vi dra nytta av de goda tiderna nu och ytterligare stärka vår ekonomiska och monetära union samt göra våra ekonomier mer motståndskraftiga och inkluderande. Nästa månad lägger vi fram förslag om att stärka EMU ytterligare. Men förstärkningen av EMU:s arkitektur ersätter inte behovet av en sund budgetpolitik, ekonomisk politik och socialpolitik på nationell nivå. Detta är huvudsyftet med den europeiska planeringsterminen. I dag lägger vi fram yttrandena om utkasten till budgetplaner och uppmanar de medlemsländer som riskerar att bryta mot stabilitets- och tillväxtpakten att vidta de åtgärder som krävs för att komma på rätt väg.

Marianne Thyssen, kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, välkomnar överenskommelsen: – Endast några dagar efter det sociala toppmötet och tillkännagivandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter presenterar vi en europeisk planeringstermin som innebär att pelaren omsätts i praktiken, vilket leder till bättre arbets- och levnadsvillkor i EU.

Pierre Moscovici, kommissionär med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen, säger: – Euroområdets ekonomi växer snabbare än under de senaste tio åren och det genomsnittliga underskottet förväntas vara mindre än 1 % av BNP nästa år jämfört med över 6 % 2010. Ändå har flera medlemsländer fortfarande stora statsskulder, vilket begränsar deras förmåga att investera för framtiden. Dessa länder bör utnyttja denna möjlighet för att ytterligare stärka sina offentliga finanser medan de som har finanspolitiskt utrymme bör använda det för att stödja investeringar som gynnar invånarna.

Den ekonomiska tillväxten är stark och euroområdets ekonomi kommer i år att växa snabbare än under de senaste tio åren. De goda resultaten beror på motståndskraftig privat konsumtion, stabil tillväxt i världen och minskande arbetslöshet. Alla EU-länders ekonomier expanderar och arbetsmarknadsläget förbättras, men lönerna stiger endast långsamt. Investeringarna ökar också tack vare gynnsamma finansieringsvillkor och en avsevärt ljusare ekonomisk optimism i takt med att osäkerheten har dämpats. Euroområdets offentliga finanser har dessutom förbättrats avsevärt. EU-länderna befinner sig i olika ekonomiska stadier och i dagens vägledning betonas det att man måste hitta rätt avvägning mellan ekonomisk expansion och hållbara offentliga finanser, framför när det gäller höga skuldnivåer.

Den årliga tillväxtöversikten 2018

Den årliga tillväxtöversikten bygger på tidigare vägledning och tar hänsyn till de olika ekonomiska situationerna i EU-länderna. De uppmanas att främja investeringar som ett sätt att stödja expansion och att öka produktivitet och långsiktig tillväxt. Kommissionen rekommenderar också ytterligare strukturreformer som behövs för att den europeiska ekonomin ska bli stabilare, mer inkluderande, produktiv och motståndskraftig. I finanspolitiken bör man hitta rätt avvägning mellan hållbara offentliga finanser och ekonomisk expansion. Man måste alltjämt prioritera att minska de höga skuldnivåerna och återigen bygga upp ekonomiska buffertar. Detta kan man bland annat göra genom att täppa till kryphålen i skattelagarna, förbättra kvaliteten i de offentliga finansernas sammansättning och göra utgifterna mer målinriktade. Social rättvisa är fortfarande en övergripande prioritering och principerna och rättigheterna i den europeiska sociala pelaren kommer från och med nu att integreras i den europeiska planeringsterminen.

Rapporten om förvarningsmekanismen 2018

Rapporten om förvarningsmekanismen är ett viktigt verktyg för den europeiska planeringsterminen. Den ska förebygga eller åtgärda obalanser som hindrar ekonomierna i medlemsländerna, euroområdet och EU som helhet. På grundval av analyserna i rapporten föreslår man att 12 länder ska genomgå en fördjupad granskning under 2018. Det handlar om samma länder som under den föregående omgången av förfarandet vid makroekonomiska obalanser konstaterades ha obalanser, dvs. Bulgarien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Nederländerna, Portugal, Slovenien och Sverige. Kommissionen kommer att presentera de fördjupade granskningarna tillsammans med landsrapporterna i februari 2018.

Utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten

I årets utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten tas den sociala resultattavlan för första gången upp. Den är ett verktyg för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Medlemsländernas resultat bedöms utifrån 14 huvudindikatorer. I den gemensamma sysselsättningsrapporten tar man också hänsyn till de nationella politiska reformerna i förhållande till pelarens mål.

I rapporten påpekas kontinuerliga förbättringar på arbetsmarknaderna: cirka ytterligare 8 miljoner jobb har skapats sedan den nuvarande kommissionen tillträdde. Arbetslösheten fortsätter att minska och den var 7,5 % (8,9 % i euroområdet) i september 2017, vilket är den lägsta nivån sedan 2008. Arbetsmarknadens återhämtning återspeglas dock inte i löneökningar. I flera EU-länder är de disponibla inkomsterna fortfarande lägre än före krisen.

Förslag till sysselsättningsriktlinjer

I sysselsättningsriktlinjerna presenteras gemensamma prioriteringar och mål för den nationella sysselsättningspolitiken. De utgör grunden för de landsspecifika rekommendationerna. Årets förslag har anpassats till den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Man ska förbättra Europas konkurrenskraft och göra vår union till en bättre plats för investeringar, skapa jobb av god kvalitet och främja social sammanhållning.

Rekommendation för den ekonomiska politiken i euroområdet

Kommissionen rekommenderar en överlag neutral finanspolitisk ståndpunkt och en väl avvägd kombination av politiska åtgärder för hela euroområdet. Detta bör bidra till investeringar och förbättra de offentliga finansernas kvalitet och sammansättning. I enlighet med kommissionens prioriteringar ombeds också medlemsländerna att intensifiera sina insatser för att bekämpa aggressiv skatteplanering.

I rekommendationen efterlyser man även politiska åtgärder som stöder hållbar tillväxt för alla och förbättrar motståndskraften, ombalanseringen och konvergensen. Man bör prioritera reformer som ökar produktiviteten, förbättrar den institutionella miljön och företagsklimatet, underlättar investeringar, leder till fler jobb av god kvalitet och minskar ojämlikheten. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att uppnå betydande framsteg med fullbordandet av den inre marknaden, framför allt för tjänster. Medlemsländer med underskott i bytesbalansen eller höga utlandsskulder bör försöka öka produktiviteten medan länder med överskott i bytesbalansen bör främja högre löner samt investeringar och inhemsk efterfrågan.

Kommissionen förespråkar reformer som leder till lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social delaktighet. Den uppmanar också euroländerna att genomföra skatteväxlingar från arbete, framför allt för låginkomsttagarna och den andra inkomsttagaren.

I rekommendationen efterlyser man fortsatt arbete med att fullborda bankunionen när det gäller riskreducering och riskdelning, inklusive ett europeiskt insättningsgarantisystem, och med att sjösätta den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden. Den europeiska tillsynen av finansinstitut bör förstärkas så att risker inte ackumuleras. De nödlidande lånen bör också minska ännu mer och EU:s kapitalmarknader bör integreras och utvecklas ytterligare så att framför allt små och medelstora företag enklare kan få finansiering.

Slutligen rekommenderar kommissionen snabba framsteg med fullbordandet av EMU med fullständig respekt för unionens inre marknad och på ett öppet sätt gentemot medlemsländer utanför euroområdet.

Yttranden om euroländernas utkast till budgetplaner

Kommissionen har också avslutat sin bedömning av huruvida euroländernas utkast till budgetplaner för 2018 stämmer överens med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Den har antagit 18 yttranden för alla euroländer utom Grekland.

De sexton länder som omfattas av den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten:

För sex länder (Tyskland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna och Finland) har det konstaterats att utkasten till budgetplaner stämmer överens med stabilitets- och tillväxtpaktens krav för 2018.

För fem länder (Estland, Irland, Cypern, Malta och Slovakien) anser kommissionen att utkasten till budgetplaner i stort sett stämmer överens med paktens krav för 2018. För dessa länder kan planerna innebära vissa avvikelser från varje lands medelfristiga budgetmål eller anpassningen till det.

För fem länder (Belgien, Italien, Portugal, Slovenien och Österrike) innebär utkasten till budgetplaner en risk för att paktens krav för 2018 inte uppfylls. Utkasten till budgetplaner från dessa medlemsländer skulle kunna leda till en betydande avvikelse från anpassningen mot respektive medelfristiga budgetmål. Belgien och Italien förväntas dessutom inte uppnå skuldminskningsmålet.

När det gäller Italienär den ihållande höga statsskulden ett orosmoment. I en skrivelse till de italienska myndigheterna meddelade vice ordförande Dombrovskis och kommissionär Moscovici att kommissionen avser att på nytt bedöma Italiens efterlevnad av skuldminskningsmålet under våren 2018.

När det gäller de två länder som fortfarande omfattas av den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten (dvs. förfarandet vid alltför stora underskott):

För Frankrike, som kommer att omfattas av den förebyggande delen från 2018 och framåt om det alltför stora underskottet korrigeras på ett hållbart sätt, har det konstaterats att utkastet till budgetplan riskerar att inte uppfylla stabilitets- och tillväxtpaktens krav för 2018 eftersom kommissionens höstprognos 2017 visar att man inte har anpassat sig tillräckligt till det medelfristiga budgetmålet och att man inte kommer att uppnå skuldminskningsmålet 2018.

För Spanien anser kommissionen att utkastet till budgetplan i stort uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav för 2018. Enligt kommissionens höstprognos 2017 kommer nämligen det totala underskottet att ligga under fördragets referensvärde på 3 % av BNP 2018 även om det totala underskottsmålet inte förväntas uppnås och antalet finanspolitiska insatser är betydligt färre än rekommenderat.

Kommissionen har också vidtagit flera åtgärder enligt stabilitets- och tillväxtpakten:

Storbritannien

Kommissionen rekommenderar att förfarandet vid alltför stora underskott avslutas. Kommissionens prognos bekräftar att Storbritanniens korrigering av det alltför stora underskottet under budgetåret 2016–2017 har skett snabbt och är hållbar.

Rumänien

För Rumänien konstaterar kommissionen att rådets rekommendationer i juni inte har medfört några effektiva åtgärder och föreslår att rådet antar en reviderad rekommendation för Rumänien för att korrigera landets betydande avvikelse från anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet. I juni 2017 utfärdade rådet en rekommendation på en årlig strukturell anpassning på 0,5 % av BNP för Rumänien enligt förfarandet för betydande avvikelser. Till följd av utvecklingen sedan dess och frånvaron av effektiva åtgärder från Rumäniens sida för att korrigera sin betydande avvikelse, föreslår kommissionen nu en reviderad rekommendation för en årlig strukturell anpassning på minst 0,8 % av BNP under 2018.

Vad händer nu?

Kommissionen uppmanar rådet att diskutera och godkänna den vägledning som togs upp i dag och ser fram emot en givande debatt med Europaparlamentet om EU:s och euroområdets politiska prioriteringar.

Läs mer:

Den årliga tillväxtöversikten 2018

Rapport om förvarningsmekanismen 2018

Rekommendationer för euroområdet 2018

Utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten 2018

Förslag till ändring av sysselsättningsriktlinjerna

Meddelande om utkasten till budgetplaner i euroområdet

Följ vice ordförande Valdis Dombrovskis på Twitter @VDombrovskis

Följ kommissionär Pierre Moscovici på Twitter @pierremoscovici

Följ GD ECFIN på Twitter: @ecfin

IP/17/4681

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar