Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

EU:s framtid: mot ett europeiskt utbildningsområde 2025

Strasbourg den 14 november 2017

Debatten om Europas framtid är i full gång, och idag lägger Europeiska kommissionen fram sin vision för hur vi kan skapa ett europeiskt utbildningsområde till 2025.

Idéerna är ett bidrag till mötet i Göteborg den 17 november 2017, där EU:s ledare ska diskutera framtidens utbildning och kultur. Kommissionen är övertygad om att det är i alla medlemsstaters intresse att fullt ut dra nytta av utbildningens och kulturens potential att skapa sysselsättning, ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Utbildning och kultur är också ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i all dess mångfald.

– Med en gemensam ansträngning skulle Europa kunna forma sin framtid, hantera utmaningarna och bli mer motståndskraftigt. Något av det bästa Europa lyckats med är att ha skapat ett område med fri rörlighet för arbetstagare och sina invånare. Men när det gäller utbildning finns det fortfarande hinder för den fria rörligheten. År 2025 skulle vi kunna leva i ett Europa där inga gränser hindrar utbildning och forskning, och där det normala är att studera eller arbeta en tid i ett annat EU-land, säger sysselsättningskommissionär Jyrki Katainen.

– När vi ser på Europas framtid behöver vi en ambitiös gemensam agenda för hur vi kan använda kultur och studier för att skapa mer enhet. Här är utbildning en nyckel, eftersom den kan ge oss de färdigheter vi behöver för att bli aktiva medborgare i vårt alltmer komplexa samhälle. Det är utbildningen som kan hjälpa oss att anpassa oss till en snabbt föränderlig värld, att utveckla en europeisk identitet, att förstå andra kulturer och att skaffa de nya färdigheter som behövs i ett rörligt, mångkulturellt och alltmer digitalt samhälle, säger utbildningskommissionär Tibor Navracsics.

Vid sitt möte i Rom i mars 2017 åtog sig Europa ledare att skapa "en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten". Kommissionen anser att utbildning och kultur är en viktig del av lösningen på utmaningarna i samband med åldrande arbetskraft, fortsatt digitalisering och framtida behov av kompetens. Dessutom finns det behov både av att främja kritiskt tänkande och mediekompetens i en tid när ”alternativa fakta” och desinformation frodas på nätet och av att skapa en känsla av samhörighet när vi står inför populism och främlingsfientlighet.

Följande bör ingå i ett europeiskt utbildningsområde:

  • Göra rörlighet tillgängligt för alla genom att bygga på de positiva erfarenheterna från Erasmus+-programmet och Europeiska solidaritetskåren, öka deltagandet i dem samt skapa ett europeiskt studiekort för att erbjuda ett nytt användarvänligt sätt att lagra information om en persons studier.
  • Ömsesidigt erkännande av examensbevisgenom att inleda en ny ”Sorbonneprocess” som bygger vidare på Bolognaprocessen, för att förbereda ett ömsesidigt erkännande av utbildnings- och examensbevis från skolor och högre utbildning.
  • Ökat samarbete om utveckling av kursplaner genom rekommendationer för att säkerställa att utbildningssystemen förmedlar alla de kunskaper, färdigheter och kompetenser som behövs i dagens samhälle.
  • Bättre språkundervisning genom att införa som ett nytt riktmärke att de som avslutar sin gymnasieutbildning ska ha goda kunskaper i två främmande språk till 2025.
  • Främja livslångt lärande genom att minska skillnaderna och öka andelen människor som fortsätter att lära sig under hela livet, för att uppnå 25 % till år 2025.
  • Integrera innovation och digitala färdigheter i utbildningen genom att främja innovativ, digital utbildning och genom att utarbeta en ny handlingsplan för digital utbildning.
  • Stödja lärare genom att öka antalet lärare som deltar i Erasmus+-programmet och eTwinning-nätverket och genom att erbjuda strategisk vägledning om yrkesutveckling för lärare och skolledare.
  • Skapa ett nätverk för europeiska universitet så att europeiska universitet på världsnivå kan samarbeta smidigt över gränser, samt stödja inrättandet av en skola för europeisk och nationsöverskridande styrning.
  • Investera i utbildning genom att utnyttja den europeiska planeringsterminen för att stödja strukturreformer som förbättrar utbildningspolitiken, använda EU-medel och EU:s investeringsinstrument för att finansiera utbildning samt införa ett riktmärke för att EU-länderna ska investera 5 % av BNP i utbildning.
  • Bevara kulturarvet och fostra en känsla av en europeisk identitet och kultur genom att utveckla en europeisk kulturagenda och utarbeta en rådsrekommendation om gemensamma värden, inkluderande utbildning och den europeiska dimensionen i undervisningen, och därvid dra nytta av det europeiska kulturarvsåret 2018.
  • Stärka den europeiska dimensionen hos Euronews, som inrättades 1993 av ett antal europeiska public service-företag som ville skapa en europeisk kanal med oberoende information av hög kvalitet med ett alleuropeiskt perspektiv.

Bakgrund

Det huvudsakliga ansvaret för utbildnings- och kulturpolitik finns hos medlemsländerna, på nationell, regional och lokal nivå. EU har dock spelat en viktigt komplementär roll under årens lopp, särskilt när det gäller gränsöverskridande verksamhet. Exempelvis har Erasmusprogrammet (Erasmus+-programmet sedan 2014), efter 30 års verksamhet, hjälpt nio miljoner människor att studera, undervisa eller arbeta som volontärer i ett annat land.

Under det senaste årtiondet har EU också utvecklat en rad ”mjuka” politiska instrument för att hjälpa medlemsländerna när de utformar sina nationella utbildningsstrategier. Sedan 2000 samarbetar medlemsländerna inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete, där de fastställer gemensamma mål och riktmärken.

År 2010 införde EU två utbildningsmål i Europa 2020-strategin, där man redan gjort reella framsteg. Andelen elever som hoppar av skolan i förtid har minskat från 13,9 % 2010 till 10,7 % 2016, och målet är att nå 10 % 2020. Andelen människor med eftergymnasial utbildning har gått upp från 34 % 2010 till 39,1 % 2016, och där är målet 40 % till 2020.

Kommissionen anser att det nu är dags att bygga vidare på den grund som lagts, och att höja ambitionerna rejält.

För att styra reformen och stimulera till diskussion föreslog Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017 en färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU. Mötet i Göteborg den 17 november 2017 är ett tillfälle för EU:s ledare att diskutera hur man ska kunna stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur.

Läs mer:

Communication: A European Education area by 2025: fostering a European Identity through Education and Culture

En serie faktablad om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (på engelska)

Strategic note by the European Political Strategy Centre (EPSC) on the 10 trends transforming education as we know it

Commission's Education and Training Monitor 2017: key figures on where the education and training stand in the EU

#FutureOfEurope #EURoad2Sibiu

IP/17/4521

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar