Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Den europeiska planeringsterminens vinterpaket: granskning av EU-ländernas ekonomiska och sociala mål

Bryssel den 22 februari 2017

EU-kommissionen lägger i dag fram sin årliga analys av sociala och ekonomiska frågor i EU-länderna, med en bedömning av kvarvarande obalanser.

Den lägger också fram en rapport om finanspakten, en rapport om skuldsituationen i Italien samt en rapport med ett förslag till rådet om böter för missvisande statistik i Österrike.

EU-länderna gör framsteg med de politiska riktlinjer som de fick förra året och som är samlade kring en ”god triangel” av investeringar, strukturreformer och en ansvarsfull budgetpolitik. Denna bedömning av EU-ländernas framsteg är en del av den årliga cykeln för samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå, den europeiska planeringsterminens s.k. vinterpaket. Paketet följer efter den ekonomiska prognos som lades fram förra veckan.

I dagens 27 landsrapporter (för alla EU-länder utom Grekland, som har ett särskilt program för stabilitetsstöd) gör kommissionens personal en analys av EU-ländernas ekonomier, och där det behövs en bedömning av makroekonomiska obalanser. I november lades den årliga tillväxtöversikten för 2017 och rekommendationerna för euroområdet fram med prioriteringar för det kommande året på EU-nivå, men i och med dagens paket går fokus över på den nationella delen av den europeiska planeringsterminen inför de landsspecifika rekommendationerna som kommer senare i vår.

Att landsrapporterna läggs fram tidigt, före de nationella programmen och uppdateringarna av de landsspecifika rekommendationerna, är en del av kommissionens satsning på att rationalisera och stärka den europeiska planeringsterminen. Det ger tid för dialog med EU-länderna om EU:s och deras prioriteringar och återspeglar en större tonvikt på sysselsättning och sociala frågor.

– Dagens analys visar att vår politiska strategi för ökade investeringar, strukturreformer och en ansvarsfull budgetpolitik ger resultat. Därför bör vi, i stället för att ge falska löften som inte kan hållas, fortsätta på den inslagna kursen och ta itu med arvet efter krisen och de strukturella bristerna i våra ekonomier. EU:s och EU-ländernas politik bör gå ut på att göra våra ekonomier mer motståndskraftiga och se till att återhämtningen kommer alla till del, säger kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis, med ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen.

– Europa gör påtagliga framsteg. Sysselsättningen fortsätter att öka, och vi ser att lönerna börjar stiga. Vi har måttlig tillväxt, och vi måste nu ta tillfället i akt att mer kraftfullt bekämpa fattigdomsrisk, ojämlika inkomster och orättvist fördelade möjligheter, säger sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen.

– De senaste tolv månaderna har många EU-länder gjort mer framsteg, även om de inte är tillräckliga, med sina viktigaste ekonomiska utmaningar. Med så mycket osäkerhet kring oss är en sak säker: dessa utmaningar kan bara bemästras om de angrips beslutsamt, både av de sittande regeringarna och deras efterträdare, säger ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Analysen i dagens landsrapporter visar att i de flesta EU-länderna har den ekonomiska återhämtningen bidragit till lägre arbetslöshet, även om den fortfarande är högre än före krisen. De fördjupade granskningarna i vissa rapporter visar att de stora underskotten i bytesbalansen har korrigerats, samt att det omfattande beståndet av privata och offentliga skulder och utlandsskuld har börjat sjunka, räknat som andel av bruttonationalprodukten. Det finns dock ett antal risker kvar: stora överskott i bytesbalansen har endast korrigerats delvis, medan stora bestånd av osäkra lån tynger ned den finansiella sektorn i vissa länder.

I november i fjol inledde kommissionen fördjupade granskningar av 13 länder för att se om de hade makroekonomiska obalanser och i så fall hur allvarliga de var. De 13 länderna som granskades i år hade alla obalanser eller alltför stora obalanser förra året. Resultaten av granskningarna finns i landsrapporterna.

Kommissionen konstaterar att Finland inte längre har några obalanser på det sätt som avses i förfarandet för makroekonomiska obalanser. De övriga 12 länderna har antingen obalanser (6 länder) eller alltför stora obalanser (6 länder). Dessa 12 länder kommer även i fortsättningen att övervakas särskilt, beroende på graden och typen av obalans. Övervakningen inriktas på deras politiska åtgärder genom stärkt dialog med nationella myndigheter, expertbesök och lägesrapporter. Sammanfattningen av de fördjupade granskningarna är följande:

  • Bulgarien, Frankrike, Kroatien, Italien, Portugal och Cypern har alltför stora ekonomiska obalanser.
  • Tyskland, Irland, Spanien, Nederländerna, Slovenien och Sverige har ekonomiska obalanser.
  • Finland har inga ekonomiska obalanser.

Rapport om finanspakten

Kommissionen antar i dag ett meddelande och en rapport om hur finanspakten har införlivats i nationell lagstiftning. Finanspakten är en viktig del av det mellanstatliga fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen. Fördraget förbinder 22 EU-länder (euroländerna samt Bulgarien, Danmark och Rumänien) att följa principerna om stärkt budgetdisciplin och om budgetbalans, kompletterat med en korrigeringsmekanism. Finanspakten utformades som en del av EU:s åtgärder mot finanskrisen. Vissa delar har sedan införlivas i EU-lagstiftningen.

Dagens rapport visar att alla länder som undertecknat finanspakten nu har infört finanspakten i sina nationella finanspolitiska ramar. De nationella uppläggen varierar, men det är en naturlig följd av fördraget som bara innehåller principer och relativt breda krav.

När man enades om finanspakten använde man ett mellanstatligt avtal, eftersom det inte var möjligt att ingå fördraget inom EU:s rättsordning. Steg för att arbeta in fördraget om stabilitet, samordning och styrning i EU-lagstiftning planeras dock för att öka det demokratiska ansvarstagandet och legitimiteten i hela EU.

Rapport om Italiens skuldsituation

Kommissionen antar också en rapport om Italien i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där den granskar landets efterlevnad av skuldkriteriet i stabilitets- och tillväxtpakten och den minskningstakt som krävs för att hålla skuldkriteriet.

Om inte de strukturåtgärder för minst 0,2 % av BNP som Italien åtog sig att genomföra senast i april 2017 genomförs på ett trovärdigt sätt senast då, för att i stort sett hålla kursen enligt den förebyggande delen under 2017 (och därigenom under 2016), konstaterar kommissionen att skuldkriteriet enligt fördraget och förordning (EG) nr 1467/1997 inte kan anses vara uppfyllt för närvarande.

Ett beslut om att rekommendera att förfarandet vid alltför stora underskott inleds kommer dock att fattas på grundval av kommissionens vårprognos 2017, med beaktande av resultaten 2016 och om Italien på ett trovärdigt sätt har hållit de finanspolitiska utfästelser man lämnade i februari 2017.

Rapport om bedräglig statistik och förslag till rådsbeslut om böter för Österrike

Kommissionen antar i dag ett förslag till rådsbeslut om att Österrike ska betala böter på 29,8 miljoner euro för bedrägliga uppgifter om statsskulden. Efter en undersökning och kontakter med de österrikiska myndigheterna konstaterar kommissionen att grov försumlighet hos myndigheter i delstaten Salzburg lett till att felaktiga uppgifter lämnats 2012 och 2013 till Eurostat om Österrikes underskott och skulder för 2008–2012. Uppgifterna om Österrikes skuld och offentliga underskott, när de väl korrigerats i april 2014, har sedan publicerats av Eurostat utan förbehåll.

Nästa steg i den europeiska planeringsterminen

Rådet förväntas diskutera kommissionens landsrapporter och resultaten av de fördjupade granskningarna. Kommissionen håller sedan bilaterala möten med EU-länderna om rapporterna. Kommissionens vice ordförande och kommissionärer besöker EU-länderna för att träffa regeringar, parlament, arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Dessa diskussioner följer EU-ländernas ökade involvering innan landsrapporterna läggs fram, och bör fortsätta när de nationella reformprogrammen och stabilitets- eller konvergensprogrammen utarbetas.

Kommissionen uppmanar EU-länderna att involvera de nationella parlamenten och arbetsmarknadens parter och se till att reformprocessen förankras hos fler aktörer. EU-länderna bör förklara hur regionala och lokala myndigheter deltar i utarbetandet av programmet, eftersom programmets resultat är beroende av hur väl det är förankrat hos de olika förvaltningsnivåerna.

Kommissionen lägger fram en ny omgång landsspecifika rekommendationer senare i vår.

Bakgrund

De landsrapporter som läggs fram i början av varje år är en del satsningarna på en stärkt, effektiviserad europeisk planeringstermin enligt de fem ordförandenas rapport och de åtgärder som kommissionen aviserat för att färdigställa EU:s ekonomiska och monetära union. Ändringarna infördes för att möjliggöra en effektiv dialog om EU:s prioriteringar, inklusive utmaningarna i euroområdet, i början av den europeiska planeringsterminen och ge mer tid för dialog med EU-länderna och berörda parter på alla nivåer. Dagens rapporter återspeglar också kommissionens ökade fokus på sysselsättning och sociala frågor i planeringsterminen.

Kommissionen har också gjort förfarandet vid makroekonomiska obalanser tydligare och mer överskådligt än i fjol genom att minska antalet kategorier av obalanser från sex till fyra: inga obalanser, obalanser, alltför stora obalanser samt alltför stora obalanser med korrigeringsåtgärder (förfarandet vid alltför stora obalanser). Detta tillkännagavs i oktober 2015 i meddelandet om stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen.

Mer information

Memo

Meddelande om landsrapporter

Landsrapporter

Finanspakten: meddelande och rapport

Rapport om Italiens skuldsituation

Förslag till rådsbeslut om böter för Österrike

Memo om Österrike

Rapport om Österrike

Ekonomisk vinterprognos 2017

Europeiska planeringsterminen 2017 inleds: Höstpaket

Rapport om förvarningsmekanismen 2017

 

IP/17/308

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar