Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

En tjänsteekonomi för EU:s invånare

Bryssel den 10 januari 2017

I dag lägger kommissionen lagt fram ett ambitiöst och balanserat åtgärdspaket som kommer att göra det lättare för företag och yrkesverksamma att leverera tjänster till 500 miljoner potentiella kunder i EU.

Ett nytt uppsving för tjänstesektorn kommer att gynna konsumenter, arbetssökande och företag och leda till ekonomisk tillväxt i Europa.

Förslagen som läggs fram idag ingår i den plan som utstakas i strategin för den inre marknaden och följer upp Jean-Claude Junckers politiska åtagande att utnyttja den inre marknadens hela potential för att stärka EU-företagens roll i den globala ekonomin. Detta mål bekräftades i Europeiska rådets slutsatser i december 2015, juni 2016 och december 2016. De föreslagna åtgärderna ska göra det lättare för tjänsteleverantörer att hantera administrativa formaliteter och hjälpa EU-länderna att kartlägga föråldrade eller alltför betungande krav på de personer som utöver ett yrke i sitt hemland eller i ett annat EU-land. I stället för att ändra befintliga EU-bestämmelser på tjänsteområdet riktar kommissionen in sig på att de ska tillämpas bättre. Det har visat sig att om man tillämpar EU-bestämmelserna fullt ut skulle det leda till ett betydande uppsving för EU:s ekonomi.

– Hinder för handeln med tjänster är också hinder för EU:s konkurrenskraft. Om vi utnyttjar den inre marknaden för tjänster bättre kommer det att hjälpa företagen att skapa sysselsättning och att växa över gränserna, genom att vi skapar ett utbud av billigare tjänster, samtidigt som vi behåller en hög standard för konsumenter och arbetstagare. I dag lägger vi fram ett förslag till ett nytt och modernare sätt för medlemsländerna att samarbeta för att lagstifta om sina tjänstesektorer, säger vice ordförande Jyrki Katainen som ansvarar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.

– Tjänster står för två tredjedelar av EU:s ekonomi och 90 % av alla nya jobb. Den inre marknaden är en oslipad diamant, något värdefullt som man alltför ofta tar för givet och som man inte gör det bästa av när det gäller tjänster. Det leder till att vi missar möjligheter att skapa sysselsättning och tillväxt. I dag ser vi till att ge tjänstesektorn ett nytt uppsving, för att göra EU till ett nav för handel med och utveckling av nya tjänster, säger Elżbieta Bieńkowska, kommissionär med ansvar för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

I dag har kommissionen antagit fyra konkreta initiativ:

  • Ett nytt elektroniskt europeiskt tjänstekort Ett enklare och helt elektroniskt förfarande kommer att göra det lättare för tjänsteleverantörer som tillhandahåller företagstjänster (t.ex. ingenjörsföretag, it-konsulter och mässarrangörer) och tjänster inom bygg- och anläggningssektorn att uppfylla de administrativa formaliteter som krävs för att få tillhandahålla tjänster utomlands. För tjänsteleverantörerna kommer det att räcka att kommunicera med en enda kontaktpunkt i hemlandet på sitt eget språk. Kontaktpunkten i hemlandet kontrollerar de nödvändiga uppgifterna och översänder dem till värdlandet. Värdlandet kommer fortfarande att ha rätt att tillämpa nationella regler och besluta om sökanden får erbjuda tjänster på värdlandets territorium. Den elektroniska tjänstekortet kommer inte att påverka arbetsgivarnas skyldigheter eller arbetstagarnas rättigheter.
  • Proportionalitetsbedömning av de nationella bestämmelserna om reglerade yrken Ungefär 50 miljoner människor (22 % av arbetskraften i EU) arbetar inom reglerade yrken. För att utöva dem krävs ibland särskilda kvalifikationer och ibland är yrkestiteln skyddad, t.ex. för farmaceuter och arkitekter. För många yrken, t.ex. inom vård och omsorg, är det motiverat med reglering. Men det finns också många fall då onödigt krångliga eller föråldrade regler gör det orimligt svårt för kvalificerade sökande att få ett visst jobb. Detta är till nackdel även för konsumenterna. EU ägnar sig inte åt att reglera eller avreglera några yrken – det är medlemsländernas ansvar. Men enligt EU-rätten måste medlemsländerna undersöka om nya nationella yrkeskrav verkligen är nödvändiga och rimliga. För konsekvensens skull föreslår kommissionen ett enhetligt och tydligt sätt för medlemsländerna att kontrollera om nya eller ändrade nationella yrkesbestämmelser är proportionerliga innan de antar dem.
  • Vägledning för nationella reformer av yrkesreglering Den ömsesidiga utvärdering som genomfördes 2014–2016 visade att konsumenterna i de EU-länder som öppnat sina tjänstemarknader (t.ex. Italien, Polen, Portugal och Spanien) nu kan dra nytta av ett större urval av billigare tjänster, samtidigt som man behåller en hög standard för konsumenter och arbetstagare. I dagens förslag erbjuder kommissionen vägledning när det gäller nationella reformbehov i fråga om reglering av yrken med stor tillväxt- och sysselsättningspotential: arkitekter, ingenjörer, jurister, revisorer, patentombud, fastighetsmäklare och turistguider. Medlemsländerna uppmanas bedöma om yrkeskraven uppfyller de nationella mål som satts upp. Vägledningen kompletterar de utvärderingar som gjorts under den europeiska planeringsterminen och är särskilt inriktad på kraven för de här yrkena.
  • Bättre anmälan av utkast till nationella lagar om tjänster Enligt EU-lagstiftningen måste medlemsländerna redan i dag anmäla till kommissionen innan de inför nationella bestämmelser om tjänster, så att kommissionen och de andra medlemsländerna på ett tidigt stadium får en möjlighet att göra invändningar om bestämmelserna inte skulle överensstämma med EU-lagstiftningen. I dag lägger kommissionen fram förslag till förbättringar av denna mekanism för att göra processen mer snabb, effektiv och öppen.

Bakgrund

Tjänster står för två tredjedelar av EU:s ekonomi och ungefär 90 % av alla nya jobb, men ändå är tjänstesektorn underpresterande. Produktivitetstillväxten inom sektorn ligger på en låg nivå och resten av världen håller på att komma ikapp. Olika faktorer hindrar företag från att etablera sig och expandera och de leder också till högre priser och färre valmöjligheter för konsumenterna. Tillverkningsindustrin är dessutom i allt större utsträckning kopplad till tjänstesektorns konkurrenskraft. Hinder för handel med tjänster på den inre marknaden är därför samtidigt även hinder för konkurrenskraften i EU:s tillverkningsindustri. För att vända den här trenden och skapa mera tillväxt och sysselsättning måste medlemsländerna stimulera utvecklingen av tjänsteekonomin och bättre utnyttja potentialen på den inre marknaden för tjänster.

Mer information

Vanliga frågor – MEMO/17/11

Förslag till ett europeiskt elektroniskt tjänstekort

Förslag till ett anmälningsförfarande för tjänster

Förslag till proportionalitetsprövning

Vägledning om reformer av yrkesreglering

Factsheet

IP/17/23

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar