Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Från och med i dag kommer den ”europeiska utredningsordern” att hjälpa myndigheterna att bekämpa brottslighet och terrorism

Bryssel den 22 maj 2017

I dag träder den ”europeiska utredningsordern” i kraft. Den underlättar arbetet för de rättsliga myndigheterna när de begär bevis i ett annat EU-land

Om till exempel de franska rättsliga myndigheterna vill spåra terrorister som gömt sig i Belgien kan de be sina belgiska motparterna att förhöra vittnen eller göra husrannsakan på deras vägnar. Detta nya verktyg kommer att förenkla och påskynda gränsöverskridande brottsutredningar.

– Brottslingar och terrorister bryr sig inte om gränser. Om EU:s rättsliga myndigheter kan använda sig av den europeiska utredningsordern kan de enklare samarbeta för att effektivt bekämpa organiserad brottslighet, terrorism, narkotikahandel och korruption. Ordern ger dem snabb tillgång till bevis, överallt i EU. Jag uppmanar alla medlemsländer att så snart som möjligt tillämpa utredningsordern för att optimera vår gemensamma kamp mot brottslighet och terrorism. I juni kommer vi också att diskutera med medlemsländerna för att finna lösningar för att underlätta insamling och utbyte av bevis på elektronisk väg. Det är hög tid att de rättsliga myndigheterna får tillgång till de modernaste verktygen i sina utredningar, säger Věra Jourová, ledamot av kommissionen med ansvar för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet.

Den europeiska utredningsordern grundar sig på ömsesidigt erkännande, vilket betyder att all EU-länder är skyldiga att erkänna och verkställa andra EU-länders begäranden, på samma sätt som man skulle göra med beslut från det egna landets myndigheter.

Den europeiska utredningsordern kommer att ge följande fördelar:

  • den ger ett gemensamt, övergripande instrument med ett brett tillämpningsområde – den europeiska utredningsordern kommer att ersätta den nuvarande rättsliga ramen för inhämtning av bevis. Den kommer att täcka hela bevisinsamlingsprocessen, från frysning av bevismaterial till överföring av befintliga bevis, för de medlemsländer som deltar.
  • Den ger strikta tidsfrister för att samla in de begärda bevisen – medlemsländerna har 30 dagar på sig att besluta om de godtar en begäran. Om de gör det gäller en tidsfrist på 90 dagar för att utföra den begärda utredningsåtgärden. Alla dröjsmål kommer att rapporteras till det EU-land som den utfärdar den europeiska utredningsordern.
  • Den begränsar möjligheterna att avslå en sådan begäran – Den mottagande myndigheten kan endast vägra att verkställa en utredningsorder under vissa omständigheter, t.ex. om begäran är mot landets grundläggande rättsprinciper eller skadar nationella säkerhetsintressen.
  • Den minskar pappersarbetet genom att införa ett gemensamt standardformulär som översätts till det officiella språket i den verkställande staten så att myndigheterna kan be om hjälp när de söker bevis.
  • Den skyddar de grundläggande rättigheterna till försvar – de utfärdande myndigheterna måste bedöma huruvida den utredningsåtgärd som begärts är nödvändig och rimlig. En europeisk utredningsorder måste utfärdas eller godkännas av en rättslig myndighet, och utfärdande av en utredningsorder får begäras av en misstänkt eller tilltalad person, eller av en försvarsadvokat på hans eller hennes vägnar, i enlighet med rätten till försvar och med de nationella straffrättsliga förfarandena. Medlemsländerna ska se till att rättsmedel som är likvärdiga med dem som är tillgängliga i ett liknande inhemskt mål och att personer som omfattas av den europeiska utredningsordern är korrekt informerade om dessa möjligheter.

I synnerhet möjliggör den europeiska utredningsordern

  • tillfällig överföring av frihetsberövade personer för att samla in bevis,
  • kontroller av misstänkta eller åtalade personers bankkonton och finansiella transaktioner,
  • hemliga utredningar och avlyssning av telekommunikationer,
  • åtgärder för att skydda bevisning.

Traditionella utredningsverktyg är inte alltid anpassade till vår digitala värld. Rättsliga myndigheter måste kunna komma åt bevis ”i molnet” eller på annat håll i världen. Kommissionen arbetar för närvarande på lösningar för att förse rättsliga myndigheter med moderna utredningsverktyg för att förenkla deras tillgång till e-bevisning.

Nästa steg

Medlemsländerna hade tid på sig att genomföra den europeiska utredningsordern i nationell lagstiftning fram till i dag, den 22 maj 2017. Kommissionen kommer nu att analysera situationen när det gäller genomförandet och uppföljningen med medlemsstaterna, om de har ännu inte vidtagit de åtgärder som behövs.

Vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) möte den 8 juni kommer kommissionen att lägga fram lösningar för att förbättra gränsöverskridande tillgång till e-bevisning.

Bakgrund

Direktivet bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden när det gäller inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden.

Det gäller alla EU-länder utom Danmark och Irland, som inte deltar. Förenade kungariket har beslutat att delta i det föreslagna direktivet. Det ersätter EU:s befintliga system för ömsesidig rättslig hjälp för bevisinhämtning, i synnerhet konventionen om ömsesidig rättslig hjälp från 2000 och rambeslut 2003/577/RIF om frysning av bevismaterial.

Den 21 maj 2010 lade sju medlemsländer (Österrike, Belgien, Bulgarien, Estland, Slovenien, Spanien och Sverige) fram ett initiativ för en europeisk utredningsorder. Direktivet antogs gemensamt av rådet och Europaparlamentet år 2014.

Mer information

Direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området

Straffrättsliga frågor – erkännande av bevis

Säkerhetsunionen: två år senare

 

IP/17/1388

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar