Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Att återvända till Schengen: Kommissionen föreslår en färdplan för att återupprätta ett fullt fungerande Schengensystem

Bryssel den 4 mars 2016

Att återvända till Schengen: Kommissionen föreslår en färdplan för att återupprätta ett fullt fungerande Schengensystem

Kommissionen lade idag fram en detaljerad färdplan med de konkreta åtgärder för att få ordning på förvaltningen av EU:s yttre och inre gränser. Inrättandet av Schengenområdet utan inre gränser har inneburit betydande fördelar för EU:s medborgare och företag, men under de senaste månaderna har systemet belastats hårt av flyktingkrisen. Den 18–19 februari gav Europeiska rådet ett tydligt mandat att återställa Schengensystemet till att fungera normalt, och att göra detta i samordning, samtidigt som medlemsstater som brottas med svåra förhållanden ska få fullt stöd.

– Schengen är ett av de mest uppskattade exemplen på lyckad europeisk integration, och kostnaderna om vi skulle mista det skulle vara enorma. Vårt mål är att avskaffa alla kontroller vid de inre gränserna så snart som möjligt och senast i december 2016. För detta ändamål behöver vi en samordnad europeisk hållning till tillfälliga gränskontroller inom ramen för Schengenbestämmelserna, i stället för det nuvarande lapptäcket av unilaterala beslut. Under tiden måste vi till fullo genomföra de åtgärder som fastställs i EU:s färdplan för att stärka kontrollen av de yttre gränserna och förbättra vårt asylsystem. Vi måste också fortsätta att samarbeta med Turkiet för att fullt ut genomföra den gemensamma handlingsplanen och väsentligt minska tillströmningen av migranter, sade kommissionens första vice ordförande Frans Timmermans.

– Denna färdplan visar vilka steg vi tillsammans måste ta härnäst för att snarast återställa Schengenområdets normala funktion, och detta innebär en rad viktiga åtgärder. För det första måste alla medlemsstater tillämpa reglerna – genomsläppningen måste upphöra. Medlemsstaterna måste släppa in asylsökande, men vägra inresa till dem som endast vill transitera. För det andra måste vi avhjälpa de allvarliga bristerna vid våra yttre gränser, eftersom ett område utan inre gränskontroller endast är möjligt om vi har ett starkt skydd av de yttre gränserna. Därför måste kommissionens förslag till en europeisk gräns- och kustbevakning som presenterades i december snarast antas av medlemsstaterna så att gräns- och kustbevakningen kan inleda sin verksamhet redan under sommaren. Nu är det dags för medlemsstaterna att agera tillsammans i gemensamt intresse att skydda en av unionens krönande resultat, tillade Dimitris Avramopoulos, kommissionär för migration, inrikes frågor och medborgarskap.

Kostnaderna för att mista Schengen

Tillfälliga gränskontroller hindrar inte bara den fria rörligheten för personer, utan medför också betydande ekonomiska kostnader. Kommissionen har uppskattat att ett fullständigt återinförande av gränskontroller inom Schengenområdet skulle medföra omedelbara direkta kostnader på mellan 5 och 18 miljarder euro per år (dvs. 0,05–0,13 % av BNP). Dessa kostnader skulle koncentreras på vissa aktörer och regioner, men skulle oundvikligen också påverka EU:s ekonomi i dess helhet. Exempel:

  • Medlemsstater, såsom Polen, Nederländerna eller Tyskland skulle drabbas av över 500 miljoner euro i merkostnader för vägtransport av varor.

  • Företagen i Spanien och Tjeckien skulle behöva betala över 200 miljoner euro i extra kostnader.

  • Gränskontroller skulle kosta de 1,7 miljoner gränsarbetarna mellan 1,3 och 5,2 miljarder euro i form av förlorad arbetstid.

  • Minst 13 miljoner turistövernattningar riskerar att gå förlorade, till en total kostnad på 1,2 miljarder euro.

  • Den offentliga sektorn skulle behöva betala mellan 0,6 och 5,8 miljarder euro i administrativa kostnader för att öka personalen för gränskontroller.

Garantera skyddet av de yttre gränserna

Att säkra EU:s yttre gränser och garantera effektiva gränskontroller är en förutsättning för ett område med fri rörlighet. Detta måste vara ett gemensamt ansvar. I december lade kommissionen fram ett ambitiöst förslag om en europeisk gräns- och kustbevakning. Det är absolut nödvändigt att Europaparlamentet och rådet antar detta förslag senast i juni, så att den kan börja gälla under sommaren. Kommissionen uppmanar idag medlemsstaterna och Frontex att redan nu inleda de nödvändiga förberedelserna för att införa det nya systemet, framför allt genom att identifiera den personal och de tekniska resurser som kommer att behövas. Under tiden efterlyser kommissionen även mer stöd från medlemsstaterna till befintliga Frontex insatser.

Direkt stöd till Grekland

Den enorma tillströmningen av flyktingar skulle göra det väldigt svårt för vilket land som helst att upprätthålla kontrollen över de yttre gränserna. De yttre gränserna i Grekland står under ett enormt tryck, och det finns ett omedelbart behov av att ta itu med de nuvarande bristerna i gränsförvaltningen. Ett antal klart definierade åtgärder måste vidtas under de kommande månaderna:

  • Kommissionens experter i Grekland bör fortsätta att samarbeta med de grekiska myndigheterna och samråda med de övriga berörda aktörerna.

  • Alla inresande ska identifieras och registreras till 100 %, med systematiska säkerhetskontroller mot databaser.

  • Grekland bör lägga fram en handlingsplan för att åtgärda Schengenutvärderingsrekommendationerna, och en behovsbedömning för att göra det möjligt för andra medlemsstater, EU:s organ och kommissionen att ge stöd i tid.

  • Vid behov bör Frontex omedelbart förbereda ytterligare mobilisering av europeiska gränskontrollenheter och begära ytterligare förstärkningar, senast den 22 mars.

  • De övriga medlemsstaterna bör ta sitt ansvar och besvara begäran inom tio dagar med personal och teknisk utrustning.

Genomförandet av EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan och det frivilliga humanitära mottagandesystemet tillsammans med Turkiet kommer också att drivas på för leda till en snabb minskning av antalet flyktingar som anländer till Grekland. Effektivare genomförande av systemet för nödomplacering och fler återsändningar till Turkiet och till ursprungsländer bör också minska trycket på Grekland.

Under tiden ökar antalet migranter i Grekland, på grund av att gränskontrollerna har skärpt längs den västra Balkanrutten och flödet av migranter till Grekland fortsätter. Detta gör det än mer brådskande och nödvändigt att medlemsstaterna intensifierar genomförandet av omplaceringsbesluten. Kommissionen kommer att stödja ansträngningarna att påskynda omplacering och varje månad rapportera om de framsteg som gjorts. Tidigare den här veckan lade kommissionen fram förslag till ett nytt nödhjälpsinstrument för snabbare krisinsatser i EU.

Tillämpning av reglerna och slut på systematisk genomsläppning

I Europeiska rådets slutsatser av den 18–19 februari framgick tydligt att den nuvarande genomsläppningen varken är rättsligt eller politiskt acceptabel. Medlemsstaterna måste bevilja tillträde till asylförfaranden för alla ansökningar som gjorts vid de egna gränserna. Beslutet om vilka medlemsstater som ansvarar för handläggningen av ansökan bör därefter fattas i linje med EU:s lagstiftning, särskilt det befintliga Dublinsystemet. Detta innebär att det måste finnas en verklig möjlighet att återsända asylsökande till det första inreselandet. Kommissionen har därför för avsikt att lägga fram sin bedömning av möjligheten att återuppta Dublinöverföringar till Grekland inför Europeiska rådets möte i juni.

Samtidigt bör medlemsstaterna vid gränserna till tredjeländer avvisa tredjelandsmedborgare som inte uppfyller inresekraven i kodexen om Schengengränserna, och som inte lämnat in någon ansökan om asyl trots att de haft tillfälle att göra det. Man måste komma ihåg att asylsökande enligt EU-lagstiftningen inte har rätt att välja i vilken medlemsstat de ska söka asyl. Dessa avslag bör tillämpas vid Schengenområdets yttre gräns och vid gränserna i medlemsstater med tillfälliga inre gränskontroller. En konkret tillämpning av dessa strategier kommer att bidra till en förstärkning av Schengen- och Dublinsystemen och systemet för nödomplacering.

Kontroller vid de inre gränserna: en samstämmig strategi i stället för ett lapptäcke

Tillfälliga gränskontroller vid de inre gränserna bör förbli undantag, och måste stå i proportion till målet om att återgå till en normal situation så snart som möjligt. Sedan september 2015 har åtta länder återinfört gränskontroller vid sina inre gränser, av skäl som har att göra med flyktingkrisen. Hittills har detta skett på grundval av ensidiga åtgärder, inom ramen för kodexen om Schengengränserna (artiklarna 23–25).

Om det nuvarande migrationstrycket och de allvarliga bristerna i kontrollen av de yttre gränserna skulle kvarstå efter den 12 maj skulle kommissionen behöva lägga fram ett förslag enligt artikel 26.2 i kodexen om Schengengränserna, och rekommendera rådet att anta en samstämmig EU-strategi för kontroller vid de inre gränserna fram till dess att de strukturella bristerna avhjälpts. Kommissionen kommer att vara beredd på denna möjlighet, och skulle ingripa utan dröjsmål genom att föreslå gränskontroller endast på de delar av gränsen där de är nödvändiga och proportionella.

Målet skulle vara att avskaffa alla inre gränskontroller till december, för att möjliggöra en återgång till ett normalt fungerande Schengenområde till slutet av 2016.

Mer information

Meddelande: Att återvända till till Schengen – en färdplan

Bilagor: Att återvända till till Schengen – en färdplan

Lägesrapport om genomförandet av hotspot-områden i Grekland

EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan – tredje genomföranderapporten

Pressmeddelanden: Kommissionens lägesrapport om visering: Turkiet gör framsteg i riktning mot viseringsliberalisering

FAKTABLAD: Förklaring till Schengenreglerna

FAKTABLAD: EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan genomföranderapport

FAKTABLAD: Grekland: Lägesrapport

BILAGA: FÄRDPLAN

Färdplanen tillbaka till ett fullt fungerande Schengenområde omfattar följande steg:

  • 4 mars (och varje månad därefter): Grekland rapporterar om sitt genomförande av de åtgärder som fastställs i rekommendationen om återupptagande av Dublinöverföringarna.

  • Senast den 12 mars 2016: Grekland lägger fram sin handlingsplan för genomförandet av rådets rekommendationer, tillsammans med en behovsbedömning.

  • 16 mars 2016: Kommissionen utfärdar ett meddelande om reformen av Dublinförordningen i syfte att uppnå solidaritet och rättvis fördelning av bördan mellan medlemsstaterna.

  • 16 mars 2016: Kommissionen lägger fram sin första rapport om omplacerings- och vidarebosättningsåtaganden.

  • Senast den 22 mars 2016: Frontex begär in förstärkningar för att stationera ut fler europeiska gränskontrollenheter till stöd för Grekland.

  • Senast den 1 april 2016: Medlemsstaterna reagerar på Frontex begäran genom att ställa personal och teknisk utrustning till förfogande.

  • Senast den 12 april 2016: Kommissionen lägger fram sin bedömning av Greklands handlingsplan.

  • 16 april 2016: Kommissionen lägger fram sin andra rapport om omplacering och vidarebosättning.

  • 11–17 april 2016: En Schengenutvärdering av Greklands luft-, land- och sjögränser genomförs av experter från kommissionen och medlemsstaterna.

  • Senast den 12 maj 2016: Grekland rapporterar om genomförandet av rådets rekommendationer.

  • 12 maj 2016: Om allvarliga brister i kontrollen av de yttre gränserna består lägger kommissionen fram ett förslag enligt artikel 26.2 i kodexen om Schengengränserna.

  • 13 maj 2016: Om allvarliga brister i kontrollen av de yttre gränserna består bör rådet anta en rekommendation enligt artikel 26.2 i kodexen om Schengengränserna om en samstämmig unionsstrategi för tillfälliga kontroller av de inre gränserna.

  • 16 maj 2016: Kommissionen lägger fram sin tredje rapport om omplacering och vidarebosättning.

  • Senast i juni 2016: Medlagstiftarna når politisk enighet om den europeiska gräns- och kustbevakningen och antar rättsakten.

  • Juni 2016: Kommissionen lägger fram sin bedömning av möjligheterna att återuppta Dublinöverföringar till Grekland.

  • Senast i augusti 2016: Den europeiska gräns- och kustbevakningen är operationell.

  • Senast i september 2016: Europeiska gräns- och kustbevakningen är helt operationell och har genomfört sina första sårbarhetstest så att förebyggande åtgärder kan vidtas.

  • December 2016: Om den allmänna situationen så medger är detta måldatumet för avslutandet av alla exceptionella skyddsåtgärder.

IP/16/585

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar