Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Snabbare och bättre lagstiftningsarbete i EU – parlamentet, rådet och kommissionen enas om prioriteringarna för 2017

Strasbourg den 13 december 2016

Europaparlamentets talman Martin Schulz, rådets nuvarande ordförande och Slovakiens premiärminister Robert Fico och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker undertecknade i dag sin första gemensamma förklaring om EU:s mål och prioriteringar för lagstiftningsarbetet under 2017.

Med utgångspunkt i Europeiska rådets strategiska riktlinjer och kommissionens tio prioriteringar gav Europaparlamentet Juncker-kommissionen mandat att agera och de tre EU-institutionernas ordförande enades om vilka förslag de ska prioritera i lagstiftningsarbetet. Det här ska leda till att invånarna ser konkreta resultat och att EU tar itu med sina mest akuta problem.

Dagens gemensamma förklaring är en ny milstolpe för EU eftersom vi snabbare och bättre kan ta itu med våra gemensamma problem, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Det är första gången i EU:s historia som de tre EU-institutionerna enas om några få men viktiga initiativ som bör få ett snabbspår i lagstiftningsprocessen. Vi är tre olika institutioner, men vi arbetar för samma mål och för allas intresse. Det vi har sett med den europeiska gräns- och kustbevakningen bör bli vår nya modell för att tillsammans snabbt hitta fungerande lösningar. När viljan finns, finns det också en väg framåt.

EU-institutionerna ska arbeta vidare med de lagförslag som redan har lagts fram, men ordförandena för parlamentet, rådet och kommissionen pekar i förklaringen ut sex områden där förslagen bör snabbehandlas. De lovar att se till att deras institutioner samarbetar för att de prioriterade initiativen ska behandlas snabbt, och om möjligt, ge konkreta resultat före slutet av 2017. Det här vill man prioritera nästa år:

  1. Satsa mer på jobb, tillväxt och investeringar – genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi 2.0), uppdaterade handelspolitiska skyddsinstrument, bankunionen, kapitalmarknadsunionen och bättre avfallshantering i den cirkulära ekonomin.
  2. Stärka EU:s sociala dimension – genom sysselsättningsinitiativet för unga, bättre samordning av de sociala trygghetssystemen, den europeiska rättsakten om tillgänglighet och den europeiska solidaritetskåren.
  3. Öka människors säkerhet – genom in- och utresesystemet, smarta gränser, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), kontroll av skjutvapen, instrument för att kriminalisera terrorism, penningtvätt och terrorismfinansiering samt det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur brottsregister (Ecris).
  4. Reformera och utveckla vår migrationspolitik i en anda av ansvarstagande och solidaritet – genom reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet (bl.a. Dublinmekanismen), paketet om laglig migration och den yttre investeringsplanen, för att ta itu med migrationens bakomliggande orsaker genom att främja investeringar och nya jobb i partnerländer.
  5. Förverkliga en sammankopplad digital inre marknad – genom att reformera telekommarknaden och upphovsrätten i EU, använda 700 MHz-bandet, motverka omotiverad geoblockering och se över direktivet om audiovisuella medietjänster och de gemensamma dataskyddsreglerna.
  6. Nå målet om en ambitiös energiunion och en framåtblickande klimatpolitik – genom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, Parisavtalet och paketet om ren energi för alla i Europa.

De tre ordförandena lyfte dessutom fram fyra grundläggande frågor som bör uppmärksammas under 2017: i) hålla fast vid gemensamma europeiska värderingar, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, ii) bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt, iii) bevara principen om fri rörlighet för arbetstagare och iv) bidra till stabilitet, säkerhet och fred.

Parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring ingår i ett nytt gemensamt åtagande som beskrivs i punkt 7 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, som ska hjälpa EU att omsätta förslag i konkreta åtgärder där de behövs som mest.

Nästa steg

De tre institutionerna har enats om att tillsammans regelbundet följa upp hur förklaringen genomförs, på både politisk och teknisk nivå. På politisk nivå kommer de tre institutionernas ordförande att träffas i mars, juli och november 2017 för att diskutera arbetet. På teknisk nivå sker uppföljningen i den interinstitutionella samordningsgruppen och möten mellan högre tjänstemän (i enlighet med punkt 50 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning).

För att underlätta uppföljningen kompletteras den gemensamma förklaringen av ett arbetsdokument som i detalj beskriver de initiativ som ska få ett snabbspår 2017.

Bakgrund

Den 15 mars 2016 enades de tre EU-institutionerna om ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning för att förbättra EU-lagstiftningens kvalitet och resultat. Avtalet innebär förändringar i hela den politiska beslutsprocessen, från samråd och konsekvensbedömningar till antagande, genomförande och utvärdering av EU-lagstiftningen. Enligt avtalet måste det råda enighet om vilka frågor som lagstiftarna ska prioritera, även förenklingar av gällande lagar.

Varje år ska rådet, parlamentet och kommissionen diskutera och enas om de viktigaste lagstiftningsprioriteringarna för det kommande året. Det gör att institutionerna kan samarbeta närmare för att ta itu med aktuella problem.

Dagens gemensamma förklaring är det första uttrycket för den här nya modellen för lagstiftningsarbete som fokuserar på resultat. Förklaringen ligger också i linje med kommissionens arbetsprogram för 2017.

Läs mer

Gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017

IP/16/4360

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar