Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Europeiska försvarshandlingsplanen Mot en europeisk försvarsfond

Bryssel den 30 november 2016

Europeiska kommissionen föreslår att en europeisk försvarsfond ska inrättas och andra åtgärder vidtas för att hjälpa medlemsländerna använda medlen för den gemensamma försvarskapaciteten på ett effektivare sätt, förbättra medborgarnas säkerhet och främja en konkurrenskraftig och innovativ industriell bas.

Europeiska kommissionen föreslår att en europeisk försvarsfond ska inrättas och andra åtgärder vidtas för att hjälpa medlemsländerna använda medlen för den gemensamma försvarskapaciteten på ett effektivare sätt, förbättra medborgarnas säkerhet och främja en konkurrenskraftig och innovativ industriell bas.

I sitt tal om tillståndet i unionen poängterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker betydelsen av ett starkt EU som kan försvara och skydda sina medborgare såväl hemma som utomlands. Detta kan enbart uppnås om resurserna inom försvarsindustrin används gemensamt och vi är innovativa. Den europeiska försvarshandlingsplanen som kommissionen antar i dag är ett steg mot detta mål.

- För att kunna garantera vår gemensamma säkerhet måste vi i Europa investera i gemensam utveckling av den teknik och utrustning som är av strategisk betydelse, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Det sträcker sig från kapacitet på land, i luften, till havs och i rymden till it-säkerhet. Detta kräver mer samarbete mellan medlemsländerna, och nationella resurser måste slås ihop i större utsträckning. Om inte EU tar ansvar för sin egen säkerhet, kommer ingen annan att göra det åt oss. En stark, konkurrenskraftig och innovativ industriell bas är det som kommer göra oss strategiskt oberoende.

Inom ramen för den europeiska försvarshandlingsplanen föreslår kommissionen följande åtgärder.

1 - Inrätta en europeisk försvarsfond för att stödja investeringar i gemensam forskning och utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik: Den föreslagna fonden skulle omfatta två delar som kompletterar varandra, men har olika juridiska strukturer och finansieringskällor.

  • En forskningsdel för att finansiera gemensam forskning inom innovativ försvarsteknik, såsom elektronik, metamaterial, krypterad mjukvara och robotteknik. Kommissionen har redan föreslagit att 25 miljoner euro ska avsättas för forskning på försvarsområdet i EU:s budget 2017 och räknar med att denna budgettilldelning kan komma att öka till sammanlagt 90 miljoner euro till 2020. Inom EU:s fleråriga budgetram efter 2020 har kommissionen för avsikt att lägga fram ett förslag till ett särskilt försvarsforskningsprogram som skulle få anslag på 500 miljoner euro per år.
  • En kapacitetsdel som skulle utgöra ett finansieringsinstrument som skulle göra det möjligt för de medverkande medlemsländerna att köpa in vissa tillgångar tillsammans för att på så sätt hålla kostnaderna nere. Kapaciteten skulle beslutas av medlemsländerna, som skulle äga tekniken och utrustningen. Medlemsländerna skulle exempelvis gemensamt kunna investera i drönarteknik eller köpa in flera helikoptrar för att minska kostnaderna. Denna del borde kunna mobilisera cirka 5 miljarder euro per år. Kommissionen kommer att inleda en studie för att finslipa denna beräkning.

2 - Främja investeringar i små och medelstora företag, uppstartsföretag, medelstora börsnoterade företag och andra leverantörer till försvarsindustrin: De europeiska struktur- och investeringsfonderna och Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) kan redan ge ekonomiskt stöd till utvecklingen av ett antal aktiviteter med dubbla användningsområden. Kommissionen kommer att stödja EIB:s satsningar på att förbättra tillgången till finansiering för försvarslogistikkedjan och främja EU:s medfinansiering av produktiva investeringsprojekt och moderniseringen av försvarslogistikkedjan. Inom ramen för "strategin för sektoriellt samarbete kring kompetens" kommer kommissionen att stödja samarbetet inom försvarssektorn för att se till att människor har den kompetens och det tekniska kunnande som krävs för att skapa innovation.

3 - En stärkt inre marknad för försvaret: Kommissionen kommer att stärka förutsättningarna för en öppen och konkurrenskraftig försvarsmarknad i Europa, för att hjälpa företag att bedriva verksamhet över gränserna och hjälpa medlemsländerna att uppnå största möjliga ekonomiska nytta i sina försvarsupphandlingar. I detta syfte kommer kommissionen att gå vidare med en verkningsfull tillämpning av de två direktiven om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och om överföringar i EU, underlätta gränsöverskridande medverkan i upphandling på försvarsområdet och stödja utvecklingen av branschstandarder. Dessutom kommer sektorpolitiska bidrag till gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska prioriteringar att främjas, t.ex. från EU:s rymdprogram.

Nästa steg: Kommissionen kommer nu att lägga fram och diskutera dessa förslag, särskilt inrättandet av en europeisk försvarsfond, med alla berörda parter. Europeiska rådets möte den 15–16 december kommer att vara en viktig milstolpe.

Bakgrund

- Jag anser att vi måste arbeta för ett starkare EU i frågor som rör säkerhet och försvar. EU är visserligen främst en "mjuk makt". Men inte ens de största mjuka makterna kan på lång sikt klara sig utan åtminstone en del integrerade förvarskapaciteter, konstaterade kommissionsordförande Juncker i sina politiska riktlinjer i juni 2014. EU är visserligen främst en ”mjuk makt”. Men inte ens de största mjuka makterna kan på lång sikt klara sig utan åtminstone en del integrerade förvarskapaciteter.

- Europa har inte längre råd att åka snålskjuts på andras militärmakt, eller att låta Frankrike ensamt försvara den europeiska hedern i Mali. (…) För att det europeiska försvaret ska bli starkt, måste den europeiska försvarsindustrin vara innovativ. Därför kommer vi före årets slut att föreslå en europeisk försvarsfond för att stimulera forskning och innovation, kungjorde Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen den 14 september 2016.

Under det senaste årtiondet har medlemsländerna minskat sina försvarsutgifter med närmare 12 % i reala termer, men detta har inte kompenserats genom utökat europeiskt samarbete. Det har uppskattats att bristen på samarbete mellan medlemsländerna på försvars- och säkerhetsområdet årligen kostar mellan 25 och 100 miljarder euro (se bilagan).

- Vi behöver inte enbart EU för att garantera fred och demokrati, utan även säkerhet för våra invånare, konstaterade ledarna för 27 medlemsländer på toppmötet i Bratislava i september 2016. Mot en problematisk geopolitisk bakgrund enades de om att stärka samarbetet inom EU kring yttre säkerhet och försvar. På toppmötet i december 2016 borde det fattas beslut om en konkret genomförandeplan för säkerhet och försvar och för hur man på ett bättre sätt kan använda sig av möjligheterna som fördragen ger vid handen, särskilt vad gäller kapaciteten.

Den europeiska försvarshandlingsplanen är nära sammankopplad med och kompletterar den globala strategins genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet, där en ny ambitionsnivå fastställs för EU och där åtgärder ingår för att omsätta denna i praktiken. Försvarshandlingsplanen är också nära kopplad till genomförandet av den gemensamma förklaringen från EU och NATO, som undertecknats av rådets och kommissionens ordförande och NATO:s generalsekreterare. Åtgärderna som föreslås i denna europeiska försvarshandlingsplan kommer att leda till ett EU med ett starkare försvar, vilket i förlängningen innebär ett starkare NATO.

Handlingsplanen är också kopplad till den gemensamma ramen för att motverka hybridhot från april 2016 och främjar EU:s, medlemsländernas och partnerländernas motståndskraft, samtidigt som samarbetet med NATO ökar för att motverka dessa hot. Detta samarbete hänför sig i sin tur till den europeiska säkerhetsagendan, som antogs av kommissionen i april 2015.

Mer information

 

BILAGA

Affärsnyttan med en effektivisering av försvarsutgifterna

EU kommer sammanlagt på andra plats i världen vad gäller militära utgifter, med USA på första plats. Trots detta har försvarsbudgetarna i EU minskat de senaste åren, medan andra globala aktörer (Kina, Ryssland och Saudiarabien) har satsat mer på sina försvarssektorer än någonsin. USA investerade totalt sett mer än dubbelt så mycket som EU på försvaret 2015. Kina har ökat sin försvarsbudget med 150 % under det senaste årtiondet. EU:s medlemsländer har däremot minskat sina försvarsutgifter med närmare 12 % i reala termer under det senaste årtiondet.

Denna minskning i nationella försvarsutgifter har inte kompenserats genom ökat europeiskt samarbete. Medlen som läggs på försvaret i EU används inte effektivt till följd av dubbelarbete,
brist på interoperabilitet, tekniska klyftor och bristande skalfördelar för industrin och produktionen. Runt 80 % av upphandlingen på försvarsområdet sker helt och hållet inom respektive lands gränser, vilket leder till en kostsam dubblering av den militära kapaciteten. Det har uppskattats att bristen på samarbete mellan medlemsländerna på försvars- och säkerhetsområdet årligen kostar mellan 25 och 100 miljarder euro.

Utan långsiktiga investeringar i försvaret löper den europeiska industrin risk att sakna teknisk kompetens att skapa nästa generations kritiska försvarskapacitet. I det långa loppet kommer detta att påverka EU:s strategiska oberoende och dess förmåga att garantera säkerhet.

Mer EU på försvarsområdet kommer ha positiva spridningseffekter på den europeiska ekonomin. Den europeiska försvarsindustrin genererar en total omsättning på 100 miljarder euro per år och sysselsätter 1,4 miljoner välutbildade personer direkt eller indirekt i Europa. Varje euro som investeras på försvarsområdet genererar en avkastning på 1,6 euro – framför allt i sysselsättning för högutbildade personer, forskning, teknik och export.

Europeiska försvarsfonden - så skulle den fungera:

1

IP/16/4088

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar