Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Tillståndet i unionen 2016 – Mer investeringar för tillväxt och fler jobb

Strasbourg den 14 september 2016

”EU måste satsa på sina ungdomar, sina arbetssökande, sina uppstartsföretag. Investeringsplanen för Europa på 315 miljarder euro har redan fått fram 116 miljarder euro i investeringar. Och nu ger vi oss ut i världen.” – Jean-Claude Juncker, talet om tillståndet i unionen 2016

Samma dag som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker håller sitt tal om tillståndet i unionen lägger kommissionen fram en plan om hur investeringarna ska kunna öka ytterligare för att bidra till fler jobb och hållbar tillväxt, både i EU och i vår omvärld. Enligt kommissionens förslag ska

den framgångsrika europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som utgör kärnan i investeringsplanen för Europa, utökas för att få ännu större genomslag


en ny europeisk yttre investeringsplan antas för att uppmuntra investeringar i Afrika och EU:s grannländer med målet att stärka våra partnerskap och bidra till målen för hållbar utveckling.

– Om vi tittar på Mellanöstern och Afrika ser vi regioner med en enorm potential som inte går att utnyttja på grund av krig, fattigdom, dålig infrastruktur och svag styrning, säger EU:s utrikesrepresentant och kommissionens vice ordförande Federica Mogherini. EU är redan världens främsta biståndsgivare. Vi bidrar med mer i utvecklingsbistånd än resten av världen sammanlagt. Men vi vet också att de offentliga resurserna inte räcker till om vi vill börja dra nytta av den här enorma potentialen och nå målen för hållbar utveckling. Företag från EU skapar redan nu jobb och tillväxt i vårt närområde och i Afrika, vilket gynnar både våra partner och alla som bor i EU. Den nya yttre investeringsplanen kommer att skapa förutsättningar så att de europeiska företagen kan växa och expandera till nya länder. Därmed kommer planen att stödja ekonomin och samhällsutvecklingen i våra partnerländer och även våra strategiska utrikespolitiska mål, från säkerhet till global utveckling.


– Idag när behoven växer och resurserna är knappa måste EU hitta nya sätt att få de offentliga medlen att räcka till mer, säger Kristalina Georgieva, kommissionens vice ordförande med budget- och personalansvar. Det har vi nu gjort med hjälp av kraften i EU:s budget – vi ska få fart på investeringar som både skapar fler jobb i EU och går till botten med de underliggande orsakerna till migration i vår omvärld.

– Investeringsplanen för Europa har gett goda resultat, kommenterar Jyrki Katainen, kommissionens vice ordförande med ansvar för jobb, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Vi tillhandahåller ytterligare finansiering till innovativa projekt och småföretag inom Europeiska fonden för strategiska investeringar. Vi hjälper företagen med deras ansökningar om finansiering via Europeiskt centrum för investeringsrådgivning. Investerare i hela världen kan hitta investeringsprojekt i EU i vår investeringsportal, och vi undanröjer hinder för investeringar tack vare kapitalmarknadsunionen och andra EU-initiativ. Jag är mycket nöjd med vad vi uppnått med investeringsplanen hittills och ser fram emot att under de kommande veckorna diskutera vårt nya förslag med Europaparlamentet och medlemsländerna.

 

I. Investeringsplanen för Europa

I november 2014 presenterade kommissionen sin investeringsplan för Europa, bara tre veckor efter att man tillträtt, med Europeiska investeringsbanken (EIB) som strategisk partner. Efter ett framgångsrikt första år väntas Efsi – som utgör kärnan i investeringsplanen – mobilisera 116 miljarder euro i 26 EU-länder till förmån för över 200 000 små och medelstora företag.

Med tanke på planens goda resultat och positiva signaler om en varaktig höjning av de låga investeringsnivåerna i EU är kommissionen fast besluten att förlänga Efsis varaktighet och fördubbla dess ekonomiska kapacitet. Det kommer att ge projektsamordnarna säkrare förutsättningar och bana väg för en framtida förlängning av Efsi.

Kommissionens förslag går ut på att förlänga den första treårsperioden (2015–2018) och utöka dagens mål på 315 miljarder euro till minst 500 miljarder euro i investeringar till 2020, då den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut. För att stärka Efsis genomslag ännu mer och nå målet att fördubbla investeringarna uppmanar kommissionen medlemsländerna att också bidra. För tiden efter 2020 tänker kommissionen lägga fram förslag för att se till att de strategiska investeringarna fortsätter att ligga på hållbara nivåer.

Kommissionen framhåller också hur viktig additionaliteten, eftersom den leder till ännu mer privat finansiering. För Efsi 2.0 ligger fokus på mer finansiering över gränserna och fler hållbara projekt, då Efsi kopplas till de långtgående målen i klimatavtalet från Paris. Kommissionen föreslår också ökad öppenhet – man ska publicera fler uppgifter om varför ett projekt väljs och hur det uppfyller kriterierna i Efsi-förordningen. Detta ska styrka projektens ”additionalitet”.

För att ytterligare förbättra Efsi planerar kommissionen att lösa frågan om den geografiska täckningen genom att lägga större tonvikt vid tekniskt bistånd på lokal nivå till dem som vill söka finansiering. Dessutom ska det bli lättare att kombinera finansiering från Efsi med finansiering från andra källor i EU, t.ex. de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).

Tack vare framgången tillfördes nya medel till Efsis småföretagsdel redan i juli 2016 genom att 500 miljoner euro av EU-garantin fördes över från infrastruktur- och innovationsdelen. Dessutom vill kommissionen stärka Efsis sociala dimension genom att öka de finansiella instrumentens totalbelopp till stöd för socialt företagande och mikrofinansiering från 193 miljoner euro till 1 miljard euro. Det väntas ge nära 3 miljarder euro i totala investeringar.

 

II. Den europeiska yttre investeringsplanen

Kommissionen lägger också fram ett förslag om en europeisk yttre investeringsplan. Instrumentet ska bidra till att få fart på investeringarna i Afrika och de länder som omfattas av EU:s grannskapspolitik. Det främsta målet är att stödja social och ekonomisk infrastruktur och små och medelstora företag genom att ta bort hinder för privata investeringar. Med en egen budget på 3,35 miljarder euro från EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden ska den yttre investeringsplanen stödja innovativa garantier och liknande instrument, och därmed kunna generera upp till 44 miljarder euro i investeringar. Om medlemsländerna och andra partner matchar EU:s bidrag kan totalbeloppet uppgå till 88 miljarder euro.

Genom att få fart på investeringarna i EU:s partnerländer ska planen bidra till att genomföra 2030-agendan för hållbar utveckling och Addis Abeba-agendan för utvecklingsfinansiering. Den ska också på ett avgörande sätt bidra till att komma till rätta med de underliggande orsakerna till migrationen, stärka våra partnerskap och undersöka de långsiktiga faktorerna bakom stora befolkningsomflyttningar.

Den europeiska yttre investeringsplanen består av tre kompletterande delar:

  • Få fram investeringar genom att kombinera existerande investeringsinstrument med en ny garanti inom den nya europeiska fonden för hållbar utveckling. Fonden ska bestå av två regionala investeringsplattformar för Afrika respektive EU:s grannländer.
  • Öka det tekniska biståndet för att skapa bättre förutsättningar för att hjälpa myndigheter och företag i partnerländerna. Målet är att hjälpa dem att bättre förbereda och marknadsföra projekt och dra till sig mer investeringar.
  • Förbättra det allmänna företagsklimatet genom att främja goda styrelseformer, bekämpa korruption och undanröja hinder för investeringar och snedvridningar på marknaden.

Dessutom ingår EIB:s utlåningstransaktioner i den yttre planen. Kommissionen planerar därför att öka EU:s budgetgaranti inom EIB:s externa utlåningsmandat med totalt 5,3 miljarder euro. Då kan EIB sammanlagt låna ut upp till 32,3 miljarder euro enligt EU-garantin mellan 2014 och 2020.

Den yttre investeringsplanen utgör en integrerad ram för ett fullständigt samarbete mellan EU, medlemsländerna, partnerländerna, internationella finansiella institut, givare och den privata sektorn. Den ska förbättra användningen av knappa offentliga resurser och stärka samarbetet mellan myndigheter och privata investerare om investeringsprojekt.

Tack vare den yttre investeringsplanen kommer EU att ytterligare kunna bidra till den globala arkitekturen för utveckling och migrationshantering, två ämnen som kommer att stå i centrum för debatten på det stundande mötet i FN:s generalförsamling.

 

Bakgrund

Sedan november 2014 har kommissionen på ett innovativt sätt satsat stora belopp på att maximera genomslaget för offentliga medel och generera privata investeringar. Varaktiga investeringar, särskilt i infrastruktur och små och medelstora företag, har stått i centrum för det politiska arbetet, bland annat genom en effektivare användning av EU-budgetens begränsade resurser tillsammans med åtgärder för att förbättra det allmänna företagsklimatet. Utanför EU kommer detta nya grepp också att vara användbart för att ta itu med de många problemen i både våra grannländer och Afrika.

Investeringsplanen för Europa består av tre delar. För det första Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) med en EU-garanti för att få fram privata investeringar. För det andra Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå som ser till att investeringsprojekten når ut till den reala ekonomin. De erbjuder tekniskt bistånd och större synlighet för projekten. Den tredje delen går ut på att undanröja hinder för investeringar både i de enskilda länderna och på EU-nivå.

Centrumet för investeringsrådgivning drog igång sin verksamhet den 1 september 2015. Projektsamordnare, myndigheter och privata företag kan få tekniskt bistånd för att starta projekt och göra dem redo för investeringar. De kan få råd om om lämpliga finansieringskällor och få tillgång till ett unikt utbud av teknisk och ekonomisk expertis. För att ge investerarna större insyn i vilka investeringsmöjligheter som finns i EU har kommissionen skapat en portal för investeringsprojekt, som ligger ute på nätet sedan den 1 juni 2016. Projektsamordnarna kan skicka in sina projekt på nätet, där investerare kan söka bland tillgängliga investeringsmöjligheter.

När det gäller att ta bort hinder för investeringar har kommissionen redan lagt fram konkreta initiativ för att stödja investeringar och underlätta finansiering i den reala ekonomin, t.ex. sänkta kapitalkrav för försäkrings- och återförsäkringsbolag i fråga om infrastrukturinvesteringar. Dessutom innehåller energiunionen, kapitalmarknadsunionen, strategierna för den inre marknaden och den digitala inre marknaden och paketet om cirkulär ekonomi specifika åtgärder för att ta bort hinder, främja innovation och ytterligare förbättra förutsättningarna för investeringarna, om de genomförs. Dessutom måste medlemsländerna fortsätta att göra nödvändiga reformer för att ta bort de investeringshinder som kartlagts inom den europeiska planeringsterminen, t.ex. i fråga om insolvens, offentlig upphandling, rättssystemen och den offentliga förvaltningens effektivitet och sektorsspecifika regleringar.

Investeringar är också viktiga för att utvecklingspolitiken och biståndet ska kunna bidra bättre till målen för hållbar utveckling och lösa de många problemen i EU:s grannländer och de afrikanska länderna. Smarta och hållbara investeringar kan spela en viktig roll för skapa nya jobb och tillväxt i utvecklingsländerna. De kan leda till större stabilitet och bättre villkor i sköra, konflikthärjade länder.

Några av de största utmaningarna för utvecklingsländerna är fortfarande att nå hållbar utveckling och varaktiga jobb för alla. När det gäller utländska direktinvesteringar till utvecklingsländerna går enbart 6 procent till sköra länder[1], vilket gör att investeringarna per capita är på en nivå som är nästan fem gånger lägre än i andra utvecklingsländer. Kostnaden för att starta företag är nästan tre gånger i högre i sköra länder än i andra länder. Tillväxten i Afrika har mattats av till de lägsta nivåerna sedan 2009, oaktat den fortsatta befolkningsökningen. Tillsammans med de stora säkerhetsproblemen ökar den här tendensen fattigdomen.

På senare år har EU arbetat för att tillgodose de mest brådskande behoven hos migranter och flyktingar från Afrika och EU:s grannländer. EU stöder också sina partnerländer i egenskap av värdländer.

Den 7 juni 2016 antog kommissionen ett meddelande om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan. EU har därmed ökat sitt stöd till partnerländernas migrationshantering och flyktingmottagande. Ett konkret exempel på detta är inrättandet av EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och den snabba användningen av inledningsvis 1,8 miljarder euro från fonden. Fram till idag har projekt till ett värde av 930 miljoner euro godkänts inom fonden och de första projekten har startat ute på fältet. Projekten gäller allt från att stärka kapaciteten att ta hand om migranter och flyktingar till mer långsiktigt stöd till ökad motståndskraft och stabilitet och fler jobb, särskilt för ungdomar.

Ett annat exempel är EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden innebär ett enhetligare, snabbare och mer integrerat svar från EU:s sida på krisen genom att man slår samman olika finansieringsinstrument och bidrag från medlemsländerna till en enda flexibel och snabb mekanism med en målvolym på en miljard euro. Den är främst inriktad på de syriska flyktingarnas långsiktiga behov i grannländerna och stöd till värdsamhällen och deras förvaltningar. Fonden uppgår nu till en totalvolym på 733 miljoner euro.

Målen för hållbar utveckling ingår i FN:s 2030-agenda, där Addis Abeba-agendan för utvecklingsfinansiering är en viktig del. I Addis Abeba konstaterade det internationella samfundet att om utvecklingsarbetet ska få effekt måste det officiella utvecklingsbiståndet kompletteras med ändringar av ländernas praxis (t.ex. mobilisering av inhemska resurser) och av global praxis (också för att generera investeringar och främja prisvärd och stabil tillgång till krediter). De här förändringarna krävs så att det internationella samfundet kan stödja partnerländerna i deras arbete med ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar.

 

Läs mer

Meddelande: Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning – Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan

Mer information om förslaget om att utöka Efsi

Kommissionens utvärdering av Efsis första år

Efsis resultat hittills med en uppdelning av verksamhet efter sektor och land

Mer information om förslaget om en europeisk yttre investeringsplan

Faktablad om förslaget till en europeisk yttre investeringsplan

 

[1] För 2012 uppgick beloppet till 38,7 miljarder US-dollar enligt OECD:s rapport om sköra stater.

IP/16/3002

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar