Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Den europeiska migrationsagendan: lägesrapport om de prioriterade åtgärderna

Bryssel den 10 februari 2016

Den europeiska migrationsagendan: lägesrapport om de prioriterade åtgärderna

Den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget, med över 60 miljoner flyktingar och internflyktingar runtom i världen, kräver att EU:s migrationssystem förbättras radikalt och att Europa agerar gemensamt. Eftersom många nationella och lokala myndigheter är överbelastade är det förstås önskvärt att flyktingströmmen minskar, men man bör inte ha några illusioner om att flyktingkrisen upphör förrän man finner en lösning på grundproblemen – instabilitet, krig och terror i Europas omedelbara närhet, framför allt fortsatt krig och våld i Syrien.

De senaste sex månaderna har kommissionen arbetat för en snabb och samordnad reaktion från EU:s sida och lagt fram en lång rad förslag för att ge EU-länderna de verktyg de behöver för att bättre ta hand om så många ankommande människor. Vi har tredubblat EU:s närvaro till sjöss. Vi har infört ett nytt system för solidaritet i nödsituationer för att omplacera asylsökande från de mest utsatta länderna. Vi har utnyttjat EU-budgeten bättre än tidigare och avsatt över 10 miljarder euro för att hantera flyktingkrisen och bistå de mest utsatta länderna. Vi har skapat nya förutsättningar för samordning och samarbete med länderna på västra Balkan. Vi har inlett ett nytt partnerskap med Turkiet och vidtagit sådana långtgående åtgärder som att lägga fram ett omfattande förslag till en ny europeisk gräns- och kustbevakning. EU rustar asyl- och migrationspolitiken för de nya utmaningarna. De viktigaste byggstenarna är på plats, men i det praktiska genomförandet har det funnits brister. Det är uppenbart att det krävs mycket mer för att få ett hållbart system för migrationshantering.

Inför Europeiska rådets möte nästa vecka rapporterar kommissionen om hur de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan har genomförts, och belyser samtidigt nyckelområden där mer omedelbart behöver göras för att återfå kontroll över situationen.

– Under andra hälften av 2015 kom fler människor än någonsin till Europa på olaglig väg. De som behöver skydd måste söka asyl i det första EU-land de kommer till. Om det blir nödvändigt kan de omplaceras till andra EU-länder för att få en jämnare fördelning. Men människor som inte söker asyl, eller som inte har rätt att söka asyl, måste identifieras snabbt och effektivt och sedan återvända. Att få ordning och reda i migrantmottagandet igen är det absolut viktigaste idag. Kommissionen hjälper EU-länderna att reagera på ett samordnat sätt och ger även betydande ekonomiskt och praktiskt stöd, säger EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans.

– Många migranter fortsätter att komma till Europa och vi måste arbeta hårdare för att genomföra de insatser som EU kommit överens om efter en avvägning mellan ansvar och solidaritet. De människor som kommer till EU måste veta att de kommer att få skydd om de behöver, men att de inte själva kan bestämma var. Om de inte har rätt till skydd blir de tvungna att återvända. Alla EU:s medlemsländer måste fullgöra sina åtaganden, noga följa EU:s regler om asyl och gränskontroll och ge stöd till de medlemsstater som är mest utsatta, säger kommissionären för migration, inrikes frågor och medborgarskap Dimitris Avramopoulos.

I december rapporterade EU-kommissionen om hur EU-ländernas beslut hade verkställts och konstaterade då att besluten genomfördes för långsamt. Två månader senare har vissa framsteg gjorts i en rad frågor. Till exempel har framsteg gjorts när det gäller andelen nyanlända som lämnar fingeravtryck, vilket är avgörande för att asylsystemet ska fungera ordentligt. Andelen migranter som lämnar fingeravtryck till databasen Eurodac har stigit i Grekland från 8 % i september 2015 till 78 % i januari 2016, och i Italien från 36 % till 87 % under samma period. Faktum kvarstår dock att flera tidsfrister inte har hållits och att åtagandena fullgörs långsamt.

Kommissionen lägger idag fram lägesrapporter om systemet med mottagningscentrum och omplaceringsprogrammen i Italien och Grekland, och redovisar samtidigt de åtgärder som vidtagits för att fullgöra åtagandena i det uttalande som antogs av ledarna i länderna längs västra Balkanrutten vid mötet i oktober 2015. Kommissionen utfärdar dessutom motiverade yttranden i nio överträdelseärenden, som en del av sitt åtagande enligt den europeiska migrationsagendan att prioritera införandet av det gemensamma europeiska asylsystemet. Vidare lägger kommissionen fram en rapport om genomförandet av EU:s och Turkiets handlingsplan.

Kommissionen antar idag även en rekommendation riktad till Grekland om de brådskande åtgärder som måste vidtas inför ett återupptagande av vissa överföringar enligt Dublinförordningen. Ett annat förslag från kommissionen handlar om att Österrike tills vidare får ett tillfälligt undantag när det gäller 30 % av de asylsökande som enligt omplaceringssystemet skulle till landet. Slutligen diskuterade kommissionen flera utkast till rekommendationer enligt artikel 19b i kodexen om Schengengränserna.

Situationen måste stabileras i länder under stor press: rekommendation om Dublinöverföringar till Grekland

För att det gemensamma europeiska asylsystemet ska fungera måste det finnas faktiska möjligheter att återsända asylsökande till det första land de kom till i EU i enlighet med de gemensamt fastställda EU-reglerna. Sedan 2010–2011 har EU-länderna inte kunnat överföra personer till Grekland i enlighet med Dublinförordningen på grund av de systembrister som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och EU-domstolen har funnit.

Kommissionen antar idag även en rekommendation riktad till Grekland om de brådskande åtgärder som måste vidtas inför ett eventuellt återupptagande av vissa överföringar enligt Dublinförordningen. Efter EU-domstolens dom 2011 har Grekland gjort en del förbättringar och åtgärdat bristerna i landets asylsystem, vilket har övervakats noga av kommissionen, Europeiska stödkontoret för asylfrågor och EU-länderna.

Även om Grekland har infört ett bättre asylsystem, t.ex. inrättat en asylmyndighet och en första mottagningsmyndighet, konstaterar dock kommissionen att viktiga delar av asylprocessen fortfarande måste förbättras innan Dublinförordningen återigen kan tillämpas fullt ut på Grekland. Det gäller särskilt mottagningskapacitet och mottagningsvillkor samt möjlighet att söka asyl, överklaga och få rättshjälp.

I rekommendationen anges de konkreta åtgärder som måste vidtas för att föra Grekland tillbaka till Dublinsystemet. Fokus ligger på att öka mottagningskapaciteten och förbättra levnadsvillkoren för asylsökande och ge faktisk möjlighet att söka asyl och överklaga, genom att se till att de ansvariga institutionerna är fullt funktionsdugliga och har tillräckligt med personal och resurser för att kunna behandla fler ansökningar. Samtidigt måste man ta hänsyn till den belastning Grekland utsätts för med det nuvarande höga antalet asylsökande.

Det är EU-ländernas myndigheter som under de nationella domstolarnas och EU-domstolens överinseende ska avgöra om de anser att villkoren är uppfyllda för att tillfälligt återuppta överföringarna i begränsad omfattning. I rekommendationen ombeds Grekland att ge en lägesrapport i mars, som kan ligga till grund för en bedömning av om EU-länderna i enskilda fall kan återuppta överföringarna till Grekland enligt Dublinförordningen beroende på vilka framsteg som gjorts.

Starka gränser

Förvaltningen av EU:s yttre gränser medför ansvar. De senaste månaderna har gränskontrollerna utmed västra Balkanrutten utförts utan samordning. Enskilda länder har vidtagit åtgärder som lett till att gränser delvis stängts, vilket påverkar grannländerna. I det sammanhanget har kommissionen framhållit hur viktigt det är att migranterna registreras, gränsen förvaltas väl och kapaciteten ökas, så att vi finner långsiktiga lösningar på utmaningarna i Europa.

Det är absolut nödvändigt att länderna utmed västra Balkanrutten snabbt ser till att fullgöra de åtaganden de gjorde vid toppmötet för västra Balkan. Besluten måste samordnas och i många fall bör de omfattas av EU-lag. Det viktigaste är att alla EU-länder måste förbinda sig att sluta att systematiskt låta människor passera för att söka asyl i ett annat land. De som inte behöver skydd måste snabbt återsändas, med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

EU:s möjligheter att behålla ett område utan inre gränskontroller beror på om de yttre gränserna är säkra. Det finns en stor flexibilitet i Schengensystemet som gör det möjligt för medlemsländerna att reagera på nya situationer. Den fortsatt ökande mängden migranter och flyktingar har fått vissa medlemsländer att vidta långtgående åtgärder och till exempel tillfälligt infört inre gränskontroller, något som är möjligt enligt kodexen om Schengengränserna.

Idag har kommissionen också diskuterat flera utkast till rekommendationer enligt artikel 19b i kodexen om Schengengränserna. Efter att man i en Schengenutvärderingsrapport konstaterat att det finns brister i Greklands förvaltning av den yttre gränsen, överväger nu rådet att ge rekommendationer om att dessa allvarliga brister ska åtgärdas. Kommissionen är beredd att vidta genomförandeåtgärder så snart rådet som har beslutat om detta. Det är viktigt att stabilisera Schengensystemet genom att använda säkerhetsmekanismen så att alla inre gränskontroller kan upphöra längre fram.

Omplacering

Omplaceringen är ett viktigt sätt att minska trycket i de EU-länder som pressas hårdast, fördela asylsökande jämnt över Europa och få ordning på migrationshanteringen. Detta kräver dock att de länder som omplacerar samarbetar effektivt med mottagarländerna och att den politiska viljan att få det att fungera finns.

Därför har kommissionen idag skrivit till alla EU-länder, påmint om vilka skyldigheter de har enligt de två besluten om omplacering och uppmanat dem att skynda på genomförandet för att kunna ge hjälp snabbt. När gränskontrollen skärps utmed västra Balkanrutten kommer det tryck som skulle lätta i och med dessa beslut troligen att öka och behovet av solidaritet att bli ännu starkare.

Enligt beslutet om omplacering finns det en möjlighet att anpassa omplaceringen, om vissa EU-länder står inför snabba omsvängningar i migrationsflödet som leder till en plötslig anströmning av medborgare från länder utanför EU. På grund av den akuta situation som Österrike har hamnat i har kommissionen föreslagit ett års undantag för Österrike när det gäller 30 % av de asylsökande som skulle omplaceras i landet. Den aktuella situationen i Österrike präglas av en plötslig anströmning av människor från länder utanför EU som passerat genom att annat EU-land, vilket i sin tur har lett till en kraftig ökning av antalet personer som ansöker om internationellt skydd. Redan i december föreslog kommissionen att Sverige tillfälligt skulle undantas från omplaceringssystemet under ett år.

Bakgrund

EU-kommissionen har konsekvent och kontinuerligt arbetat för samordnade europeiska insatser när det gäller flyktingar och migration.

När kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillträdde sin tjänst utsåg han en migrationskommissionär, Dimitris Avramopoulos, som tillsammans med de andra kommissionärerna och under ledning av förste vice ordförande Frans Timmermans skulle ta fram en ny migrationspolitik, som en av prioriteringarna i de tio politiska riktlinjerna.

Den 13 maj 2015 lade EU-kommissionen fram en europeisk migrationsagenda, med övergripande förslag för att förbättra hanteringen av alla aspekter av migrationen.

Tre paket för genomförandet av agendan antogs redan den 27 maj, den 9 september och den 15 december 2015. 

Mer information

Meddelande om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Pressmeddelande – Den europeiska migrationsagendan: kommissionen rapporterar om läget i Grekland, Italien och länderna på västra Balkan

Pressmeddelande – Det gemensamma europeiska asylsystemet: kommissionen påskyndar nio överträdelseförfaranden

Pressmeddelande – Flyktingkrisen: kommissionen rapporterar om EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan

FAKTABLAD: Hanteringen av flyktingkrisen – Grekland: lägesrapport

FAKTABLAD: Hanteringen av flyktingkrisen – Italien: lägesrapport

FAKTABLAD: Hanteringen av flyktingkrisen – västra Balkan-rutten: lägesrapport

FAKTABLAD: EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan

FAKTABLAD: Migrations- och asylfrågor - en balansakt mellan solidaritet och ansvar

FAKTABLAD: Förklaring till Schengenreglerna

Bilaga 1: EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan

Bilaga 2: Grekland – lägesrapport

Bilaga 3: Italien – lägesrapport

Bilaga 4: Omplacering – lägesrapport

Bilaga 5: Uppföljning av mötet mellan ledarna på västa Balkan – lägesrapport

Bilaga 6: Pågående åtgärder som bidrar till skyddet av migrerande barn

Bilaga 7: Medlemsstaternas bidrag till förvaltningsfonderna

Bilaga 8: Införlivande av EU-lagstiftning - lägesrapport

Bilaga 9: Medlemsstaternas stöd till civilskyddsmekanismen för Serbien, Slovenien, Kroatien och Grekland

Kommissionens rekommendation om brådskande åtgärder som ska vidtas av Grekland inför ett återupptagande av överföringar enligt Dublinförordningen

Förslag till rådets beslut om ett tillfälligt undantag för 30% av de asylsökande som skulle omplaceras till Österrike

Den europeiska migrationsagendan

Meddelande av den 23 september 2015: Hantering av flyktingkrisen: omedelbara operativa, budgetära och rättsliga åtgärder enligt den europeiska migrationsagendan

Meddelande av den 14 oktober 2015: Hanteringen av flyktingkrisen: Lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Meddelande av den 15 december: En europeisk gräns- och kustbevakning och effektiv förvaltning av EU:s yttre gränser

Uttalande efter mötet mellan västra Balkans ledare

IP/16/271

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar