Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Energiunion och klimatpolitik: En snabbare övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i EU

Bryssel den 20 juli 2016

Kommissionen lägger i dag fram ett åtgärdspaket för att snabba på övergången till låga koldioxidutsläpp inom alla delar av EU:s ekonomi.

Kommissionen arbetar för att hålla EU fortsatt konkurrenskraftigt när den globala sociala ekonomiska modell vi har idag ändras i takt med insatserna för att gå över till den moderna och koldioxidsnåla ekonomi som skrivits in i Parisavtalet om klimatförändringar. Dagens förslag innehåller tydliga och rättvisa riktlinjer för hur medlemsländerna kan förbereda sig inför framtiden och hålla Europa fortsatt konkurrenskraftigt. Förslaget är ett viktigt inslag i energiunionen och innebär en framåtblickande klimatpolitik.

Under 2014 gjorde EU ett tydligt åtagande: vi ska gemensamt minska växthusgasutsläppen med minst 40 % till 2030 jämfört med utsläppsnivåerna 1990 inom alla delar av ekonomin. Dagens förslag innehåller bindande årliga utsläppsmål för medlemsstaterna för perioden 2021–2030 och de gäller transporter, byggnader, jordbruk, avfallshantering, markanvändning och skogsbruk som alla bidrar till EU:s klimatarbete (se MEMO/16/2499 och MEMO/16/2496). Den nya ramen bygger på de grundläggande principerna om rättvisa, solidaritet, kostnadseffektivitet och miljöintegritet. Alla medlemsstater berörs direkt, eftersom det är de som i första hand kommer att bestämma hur åtgärderna ska genomföras för att uppnå det överenskomna målet för 2030. Kommissionen lägger också fram en strategi för utsläppssnål rörlighet som bestämmer inriktningen på de EU-omfattande åtgärder för låg- och utsläppsfria fordon och alternativa bränslen med låga utsläpp som kommer att tas fram (se MEMO/16/2497).

– Energiunionen ger resultat, säger Maroš Šefčovič, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för energiunionen. Med den föreslagna reformen av utsläppshandelssystemet förra året och dagens förslag om utsläppsmål för växthusgaser för medlemsstaterna förankrar vi den energi- och klimatpolitiska ramen för 2030 i lagstiftning. Vi stakar dessutom ut en tydlig väg mot nollutsläpp för vårt transportsystem, fortsätter han. Dagens paket visar att vi mobiliserar alla våra politikområden för att få till stånd den konkurrenskraftiga, cirkulära och koldioxidsnåla ekonomi vi utlovade i strategin för energiunionen.

– Strategin handlar om mer än transporter och utsläpp, säger Jyrki Katainen, vice ordförande med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Den bör ses som ännu en byggsten i vårt arbete för att modernisera EU:s ekonomi och stärka vår inre marknad. Strategin definierar centrala prioriteringar på vägen mot utsläppssnål rörlighet och ger tydliga riktlinjer för framtida investerare. Den bidrar till våra mål som inte kommer att förändras med tiden – vi vill skapa villkor så att vår industri kan öka sin konkurrenskraft och ge kvalitetsjobb.

– EU har satt ett långtgående mål för utsläppsminskning, säger EU-kommissionären med ansvar för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete. Jag är övertygad om att vi genom medlemsländernas samlade ansträngningar kan uppnå detta mål. De nationella bindande mål vi föreslår är rättvisa, flexibla och realistiska. De ger rätt incitament till att få igång investeringar i sektorer som transporter, jordbruk, byggnader och avfallshantering. Med dessa förslag visar vi att vi har gjort det nödvändiga förarbetet och att vi håller våra löften.

– Transporter står för en fjärdedel av EU:s utsläpp av växthusgaser och är den främsta orsaken till luftföroreningar, säger Violeta Bulc, EU-kommissionär med ansvar för transporter. Övergången till en utsläppssnål rörlighet är därför nödvändig om vi ska kunna uppnå EU:s ambitiösa klimatmål och förbättra livskvaliteten i våra städer. Den ger också möjlighet att modernisera EU:s ekonomi och bevara konkurrenskraften för EU:s industri. Den strategi som vi antar idag innehåller en färdplan i riktning mot en mobilitet med låga utsläpp och den kommer att ge de incitament som krävs för övergången.

I EU har arbetet redan inletts för att anpassa privata investeringar till klimatmålen och målen om resurseffektivitet. EU:s finansiella instrument bidrar väsentligt till finansieringen av klimatåtgärder. Över 50 % av de godkända investeringarna hittills är klimatrelevanta. Europeiska fonden för strategiska investeringar som ingår i investeringsplanen för Europa, är nu på väg att mobilisera minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin och detta kommer att bli verklighet före mitten av 2018. Dessutom arbetar kommissionen aktivt för att se till att EU:s budgetutgifter är i linje med klimatmålen. Minst 20 % av den nuvarande EU-budgeten är tydligt klimatrelaterad.

 

Bakgrund

I oktober 2014 antog EU:s stats- och regeringschefer ett bindande nationellt utsläppsminskningsmål för hela ekonomin på minst 40 % jämfört med utsläppsnivån 1990 och det ska ha uppnåtts senast 2030. Alla sektorer inom ekonomin bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. För att göra detta på ett kostnadseffektivt sätt kommer de industri- och energisektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem att behöva minska sina utsläpp med 43 % fram till 2030 jämfört med utsläppsnivåerna 2005. Andra ekonomiska sektorer som transporter, byggnader, jordbruk, avfallshantering, markanvändning och skogsbruk kommer att behöva minska utsläppen med 30 % till 2030 jämfört med 2005 års nivåer.

Tillsammans kommer förra årets förslag till översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) och dagens klimatrelaterade lagstiftningsförslag att styra Europas övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och svara upp till de åtaganden som Europeiska unionens länder gjort inom ramen för Parisavtalet om klimatförändringar. Kommissionen kommer så snart som möjligt att inleda arbetet med en handlingsplan för utsläppssnål rörlighet där man kommer att presentera de återstående initiativen. Vid årsslutet kommer kommissionen också att lägga fram ytterligare initiativ i fråga om förnybar energi, energieffektivitet och den inre marknaden för energi som ingår i strategin för energiunionen.

 

Mer information:

DG Klimatpolitiks nyhetswebbplats (inklusive rättsliga handlingar)

Texten till den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet – faktablad och bakgrundsanalys hittar du här.

Faktablad: Frågor och svar om kommissionens förslag om bindande minskningar av växthusgasutsläppen för medlemsstaterna (2021–2030)

Faktablad: Frågor och svar om förslaget att integrera markanvändningssektorn i EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030

Faktablad: Frågor och svar om den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet

 

Tabell: Föreslagna mål och nya möjligheter till flexibilitet

 

2030 target compared to 2005

Maximum annual flexibility

(as a % of 2005 emissions)

One-off flexibility from Emissions Trading System to Effort Sharing Regulation

Flexibility from land use sector to Effort Sharing Regulation*

LU

-40%

4%

0.2%

SE

-40%

2%

1.1%

DK

-39%

2%

4.0%

FI

-39%

2%

1.3%

DE

-38%

 

0.5%

FR

-37%

 

1.5%

UK

-37%

 

0.4%

NL

-36%

2%

1.1%

AT

-36%

2%

0.4%

BE

-35%

2%

0.5%

IT

-33%

 

0.3%

IE

-30%

4%

5.6%

ES

-26%

 

1.3%

CY

-24%

 

1.3%

MT

-19%

2%

0.3%

PT

-17%

 

1.0%

EL

-16%

 

1.1%

SI

-15%

 

1.1%

CZ

-14%

 

0.4%

EE

-13%

 

1.7%

SK

-12%

 

0.5%

LT

-9%

 

5.0%

PL

-7%

 

1.2%

HR

-7%

 

0.5%

HU

-7%

 

0.5%

LV

-6%

 

3.8%

RO

-2%

 

1.7%

BG

0%

 

1.5%

*Estimate, limit is expressed in absolute million tonnes over 10 years.

 

IP/16/2545

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar