Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Säkerhet: EU stärker insatserna mot hybridhot

Bryssel den 6 april 2016

Europeiska kommissionen och den höga representanten antar i dag en gemensam ram för att motverka hybridhot och stärka motståndskraften hos EU och dess medlemsstater och partnerländer och öka samarbetet med Nato i kampen mot dessa hot.

De senaste åren har EU och dess medlemsstater mer och mer utsatts för hybridhot med fientliga handlingar som syftar till att destabilisera en region eller en stat. Europeiska kommissionen och den höga representanten antar i dag en gemensam ram för att motverka hybridhot och stärka motståndskraften hos EU och dess medlemsstater och partnerländer och öka samarbetet med Nato i kampen mot dessa hot.

– Säkerhetsläget har de senaste åren förändrats dramatiskt, säger Federica Mogherini, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.Vi har sett framväxten av hybridhot vid EU:s gränser. EU har kraftfullt manats att anpassa och stärka sin förmåga att agera säkerhetsgarant. Kopplingen mellan inre och yttre säkerhet måste stärkas ytterligare. Med detta nya förslag vill vi förbättra vår förmåga att motverka hybridhot. Vi kommer också att intensifiera samarbetet och samordningen med Nato.

– EU måste bli en säkerhetsgarant med förmåga att anpassa sig till, förutsäga och reagera på den växlande typer av hot som vi står inför, säger Elżbieta Bieńkowska, kommissionär med ansvar för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.Detta innebär att vi måste stärka vår motståndskraft och säkerhet inifrån samtidigt som vi förbättrar vår förmåga att motverka framväxande yttre hot. Med denna ram agerar vi samfällt för att bemöta gemensamma hybridhot. Vi lägger fram konkreta förslag för unionen och medlemsstaterna om att stärka samarbetet vad gäller säkerhet och försvar, förbättra motståndskraften, åtgärda strategisk sårbarhet och förbereda samordnade insatser.  

Den gemensamma ramen utgör en övergripande strategi för att förbättra de gemensamma insatserna mot de hybridhot som medlemsstaterna, medborgarna och EU:s kollektiva säkerhet står inför. Den sammanför alla relevanta aktörer, politikområden och instrument för att på ett mer samordnat sätt både bekämpa hybridhot och mildra deras effekter. Den bygger på den europeiska säkerhetsagendan, som antogs av kommissionen i april 2015, och på sektoriella strategier, som exempelvis EU:s strategi för cybersäkerhet, strategin för energitrygghet och EU:s strategi för sjöfartsskydd.

Genom ramen sammanförs dagens politiska åtgärder och dessutom föreslås tjugotvå operativa åtgärder som syftar till att

  • öka medvetenheten genom att skapa särskilda mekanismer för utbyte av information mellan medlemsstaterna och genom att samordna EU:s åtgärder för att skapa strategisk kommunikation,
  • bygga upp motståndskraften genom att stärka potentiella strategiska och kritiska sektorer, t.ex. it-säkerhet, kritisk infrastruktur (energi, transporter, rymd), skydd av det finansiella systemet, skydd av folkhälsan, och stöd till insatser som motverkar våldsam extremism och radikalisering,
  • förebygga och reagera på kriser samt återhämta sig efter en kris genom att skapa ändamålsenliga rutiner att följa, men också genom att undersöka genomförbarheten och de praktiska konsekvenserna av solidaritetsklausulen (artikel 222 i EUF-fördraget) och klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EUF-fördraget), i det fall en omfattande och allvarlig hybridattack skulle inträffa,
  • intensifiera samarbetet mellan EU och Nato samt andra partnerorganisationer, i en gemensam ansträngning att motverka hybridhot, under ömsesidig respekt för principerna om varje organisations delaktighet och självständiga beslutsfattande.

Ramen är utformad för att ge en stabil grund för att bistå medlemsstaterna när det gäller att kollektivt motverka hybridhot, med stöd av ett brett spektrum av EU-instrument och initiativ, och med hjälp av fördragens alla möjligheter.

Bakgrund

Hybridhot kallas en blandning av handlingar, ofta med en kombination av konventionella och okonventionella metoder, som statliga och andra aktörer kan använda på ett samordnat sätt, utan att de passerar tröskeln för vad som är en formell krigsförklaring. Målet är inte bara att förorsaka direkta skador och utnyttja svagheter, utan också att destabilisera samhället och skapa osäkerhet som försvårar i beslutsfattandet.

Motverkandet av hybridhot hör i huvudsak till den nationella behörigheten och det primära ansvaret ligger hos medlemsstaterna. Den gemensamma ram som i dag presenteras av kommissionen och den höga representanten Mogherini syftar dock till att hjälpa EU:s medlemsstater och deras partner att motverka hybridhot och förbättra deras motståndskraft genom att europeiska och nationella instrument kombineras på ett effektivare sätt än tidigare. Dessutom står många av EU:s medlemsstater inför gemensamma hot, som kan riktas mot nätverk eller infrastrukturer som sträcker sig över gränserna. Ramen följer de politiska riktlinjer som lagts fram av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som tidigare pekat på behovet av ”att arbeta för ett starkare Europa i fråga om säkerhet och försvar”. Ramen utgör också ett svar på den uppmaning som kom från rådet (utrikes frågor) den 18 maj 2015 om att lägga fram genomförbara förslag för att motverka hybridhot.

Nästa steg

Ramen ska läggas fram för Europeiska unionens råd.

Läs mer:

IP/16/1227

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar