Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Hanteringen av flyktingkrisen: Omedelbara operativa, finansiella och rättsliga åtgärder med stöd i den europeiska migrationsagendan

Bryssel den 23 september 2015

Hanteringen av flyktingkrisen: Omedelbara operativa, finansiella och rättsliga åtgärder med stöd i den europeiska migrationsagendan

Den plötsliga ökningen av antalet människor som tvingas fly från sina hem för att rädda sig undan våld och söka skydd gör att Europeiska unionen sätts på prov. I den europeiska migrationsagendan, som kommissionen lade fram i maj, understryks behovet av en övergripande strategi för hanteringen av migrationsfrågor.

Sedan dess har en rad åtgärder vidtagits. Åtgärderna omfattar två nödprogram för omplacering från de hårdast ansträngda medlemsstaterna till andra EU-medlemsstater av 160 000 personer i behov av internationellt skydd. Den pågående flyktingkrisen kräver dock fler omedelbara insatser. Kommissionen fastslog i dag en rad prioriterade åtgärder att vidta inom det närmaste halvåret (Bilaga 1). Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kommer att presentera dem för de europeiska stats- och regeringscheferna vid ett informellt toppmöte i kväll.

– Trots vår bräcklighet och självupplevda svaghet, är det till Europa som människor vänder sig för att finna en tillflyktsort och en plats för exil. Detta är något vi kan vara stolta över, men det innebär också utmaningar. Vår främsta prioritet nu är och måste vara hur vi hanterar flyktingkrisen. Beslutet att omplacera 160 000 personer från de mest drabbade medlemsstaterna är unikt i historien och ett verkligt lovvärt uttryck för europeisk solidaritet. Men det är inte slut i och med detta.Det är dags för Europeiska unionen, dess institutioner och samtliga medlemsstater att vidta fler modiga, beslutsamma och samordnade åtgärder, säger Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Resultat hittills

Europas reaktion har varit omfattande och avgörande under de senaste månaderna:

  • Vår närvaro till sjöss har trefaldigats eftersom vi försett Frontex gemensamma insatser Triton och Poseidon med tre gånger så mycket medel och resurser som tidigare. Tack vare detta har över 122 000 människoliv räddats. Varje liv som går till spillo är ett för mycket, men fler människoliv som annars skulle ha gått förlorade har räddats: nära 250 procent fler.
  • Vi har frigjort EU-finansiering till stöd för de mest utsatta medlemsstaterna genom tilldelning av över 70 miljoner euro i nödfinansiering, utöver de 7 miljarder euro i flerårig finansiering som tilldelats medlemsstaterna under perioden 2014–2020 till stöd för deras insatser på området migration och gränsförvaltning (Bilaga 2).
  • Vi har fördubblat våra insatser för att bekämpa människosmugglare och lösa upp ligor som ägnar sig åt människosmuggling. Det har blivit svårare att få tag på billiga fartyg, vilket gör att färre människor sätter sina liv på spel i rangliga, sjöodugliga båtar. Därigenom stabiliserades antalet anländande via rutten genom centrala Medelhavet till omkring 115 000 personer under augusti månad, vilket motsvarar förra årets nivå.
  • Europeiska unionen är dessutom den främsta givaren i de globala ansträngningarna för att lindra den syriska flyktingkrisen. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har frigjort omkring 4 miljarder euro till humanitärt bistånd, utvecklingsbistånd, ekonomiskt stöd och stabiliseringsstöd till människor i Syrien och till såväl flyktingar som värdsamhällen i grannländerna Libanon, Jordanien, Irak, Turkiet och Egypten. Europeiska kommissionen har också beviljat 1,8 miljarder euro i EU-medel för att inrätta en förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på irreguljär migration.
  • Vi har kollektivt åtagit oss att vidarebosätta över 22 000 människor från länder utanför Europa i solidaritet med våra grannar.
  • Genom kommissionens andra omplaceringsförslag igår har medlemsstaterna visat solidaritet och beslutat att omplacera 160 000 människor i behov av internationellt skydd från de mest berörda medlemsstaterna till andra EU-medlemsstater.

Prioriterade åtgärder för det närmaste halvåret

Mest brådskande är att stödja medlemsstater som tar hand om exceptionella mängder flyktingar på sitt territorium. Detta kräver insatser både inom EU och utanför.

1. Operativa åtgärder

  • Fullständig aktivering av omplaceringssystemet och stödgrupperna för migrationshantering på krisplatser: Stödgruppernas arbete kommer omedelbart att ge resultat där läget är som mest kritiskt – där de mest ansträngda medlemsstaterna konstaterar att blotta antalet nyanlända är alltför stort för att kunna hanteras effektivt. Personal och nationella experter från andra medlemsstater som utstationeras av EU-organ (Frontex, Europeiska stödkontoret för asylfrågor – Easo, Europol och Eurojust) kommer att hjälpa till med att identifiera, kontrollera och registrera migranter i samband med inresan till EU samt att förbereda och organisera återsändandeåtgärder med inriktning på dem som inte har rätt att stanna. Stödgrupper kan endast verka i partnerskap med de nationella myndigheterna. Före denna veckas utgång måste medlemsstater som står under tryck prioritera att tillsammans med kommissionen slutföra och börja genomföra sina färdplaner för stödgrupper som arbetar på krisplatser. Medlemsstaterna bör också senast i slutet av innevarande vecka upprätta ett nätverk av sambandsmän för alla berörda lokala och nationella myndigheter, så att de första omplaceringsbesluten snabbt kan genomföras.
  • Aktivering av unionens civilskyddsmekanism och enheten för snabba ingripanden vid gränserna för att påkalla omedelbart praktiskt stöd från EU och andra EU-medlemsstater:

o    EU:s civilskyddsmekanism kan aktiveras för att få till stånd olika typer av in natura-bistånd, bl.a. moduler (insatsgrupper och utrustning), tillfälliga bostäder, medicinska förnödenheter och andra artiklar som inte är livsmedel, samt sakkunskap.

o    Medlemsstaterna kan begära utplacering av enheter för snabba gränsinsatser som tillhandahåller omedelbart gränsbevakningsstöd i händelse av akut eller särskilt hårt migrationstryck. Genom mekanismen ges operativt bistånd under en begränsad tidsperiod. Frontex finansierar och sätter in nationell teknisk utrustning och personal från medlemsstaterna.

  • Normalisering av Schengenområdet och avskaffande av kontroller vid de inre gränserna: Vissa medlemsstaters tillfälliga återinförande av gränskontroller på senare tid kan enligt kodexen om Schengengränserna motiveras i krissituationer. Men det kan aldrig vara mer än en kortsiktig åtgärd. Vad som nu krävs är åtgärder för att med det snaraste återställa den normala processen för migrationsförvaltning. Om dessa åtgärder skulle behöva förlängas eller ytterligare åtgärder krävas, kommer kommissionen att göra en bedömning av situationen genom antagande av ett yttrande på grundval av kodexen om Schengengränserna.
  • En förstärkning av den diplomatiska offensiven och fördjupat samarbete med tredjeländer: Migrationstoppmötet i Valletta den 11–12 november i år blir ett tillfälle att visa att migrationsfrågor nu prioriteras på ett nytt sätt i EU:s förbindelser med sina afrikanska partner. Högnivåkonferensen om flyktrutten över västra Balkan i oktober i år blir ett lämpligt forum för att diskutera den gemensamma uppgiften att få bukt med det nuvarande trycket och återställa stabiliteten i förvaltningen av migrationen via rutten över västra Balkan. EU kommer också fortsättningsvis att utnyttja möjligheterna till ett nära samarbete med viktiga internationella organisationer, bl.a. FN:s flyktingkommissariat, FN:s utvecklingsprogram och Internationella organisationen för migration (IOM) och Röda korset för att hjälpa dem att hantera flyktingkrisen på global nivå.

 

2. Budgetstöd

  • Ökad nödfinansiering för de mest drabbade medlemsstaterna: Den nödfinansiering som EU:s budget medger på dessa områden har redan fördubblats till 73 miljoner euro i år, men dessa medel har nu förbrukats. Kommissionen kommer nästa vecka att lägga fram ett förslag om att förse denna budget med ytterligare 100 miljoner euro under 2015.
  • Ökade anslag till de tre berörda EU-byråerna med 1,3 miljoner euro för att finansiera 60 tjänster till Frontex, 30 till Easo och 30 till Europol under 2015. Dessutom kommer nödfinansieringen för de mest drabbade medlemsstaterna och finansieringen av Frontex, EASO och Europol att ökas med 600 miljoner euro för år 2016. EU:s byråer spelar en viktig roll när det gäller att garantera samarbete och utnyttjande av tillgänglig sakkunskap på bästa sätt. De har nu uppmanats att bli betydligt mer aktiva på fältet än ursprungligen planerat. EU:s byråer som verkar på migrationsrelaterade områden behöver därför ett betydande tillskott av medel.
  • Livsmedelsbistånd genom Världslivsmedelsprogrammet återställs till 2014 års nivåer. De flesta av EU:s medlemsstater har minskat sina bidrag till Världslivsmedelsprogrammet, i vissa fall med så mycket som 99 % (Bilaga 3). Kommissionen kommer att öka sitt humanitära katastrofbistånd och sina anslag till civilskyddet med 200 miljoner euro under 2015 för att omedelbart tillhandahålla medel som svar på en begäran från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), Världslivsmedelsprogrammet och andra berörda organisationer i syfte att omedelbart hjälpa flyktingar.
  • Det humanitära biståndet ökas med 300 miljoner euro under 2016 för att ha beredskap att täcka flyktingars grundläggande behov, t.ex. mat och inkvartering.
  •  Stöd till syriska flyktingar ökas: Nästa vecka kommer kommissionen att föreslå en förstärkning av det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) med 300 miljoner euro under 2015 för att möjliggöra en förstärkning av unionens regionala förvaltningsfond för att tackla den syriska krisen och förse tredjeländer som tar emot flyktingar från Syrien med stöd. Tillsammans med en ytterligare omlokalisering av medel från försanslutningsinstrumentet kommer EU-medlen till förvaltningsfonden att i denna fas kunna uppgå till totalt mer än 500 miljoner euro. Medlemsstaternas bidrag bör vara lika stort som EU:s andel. Därmed skulle fondens medel uppgå till minst 1 miljard euro. Detta vore ett kraftfullt bevis på EU:s engagemang för att hjälpa flyktingar från Syrien.
  • Åtgärder för att avhjälpa bristen på finansiering i samband med krisen i Syrien: Endast 38 procent av finansieringsbehovet har tillgodosetts. Effekterna av denna brist är dramatiska. Unicef har under de senaste månaderna rapporterat att så många som fem miljoner människor, varav hälften är barn, har drabbats av omfattande avbrott i vattenförsörjningen, med stor risk för sjukdomar som följd. EU och medlemsstaterna bör åta sig att täcka hälften av denna brist.
  • Samarbete med våra närmaste grannar: Under många år har trycket ökat mot Turkiet, Libanon och Jordanien som tagit emot miljontals flyktingar från Syrien. Att ta itu med den politiska oron är mycket komplicerat, men vi måste fördubbla våra ansträngningar: EU är redo att frigöra 1 miljard euro till förmån för Turkiet och 17 miljoner euro för Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien för att bistå dessa våra grannar med att hantera migrationsutmaningarna.
  • Stöd till Afrika: Inrättandet av förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika som fått ett första kapitaltillskott på 1,8 miljarder euro är ett konkret bevis på vad EU kommer att bidra med, men det är en insats som också behöver ett lika stort bidrag från medlemsstaterna.

 

3. Genomförandet av EU-lagstiftningen:

  • På grund av dåliga erfarenheter av EU-lagstiftningens genomförande på asylområdet har framstegen avstannat. EU-kommissionen har idag inlett 40 överträdelseförfaranden mot 19 medlemsstater (se IP/15/XXX).
  • Kommissionen kommer i synnerhet att samarbeta med de grekiska myndigheterna för att inom ett halvår prioritera en normalisering av situationen, eftersom Dublinöverföringarna avbröts under 2010. Grekland kommer särskilt att behöva se till att lämplig personal anställs inom asylhandläggningen och mottagningstjänsterna, införa ett effektivt återsändandesystem, förbättra förmågan att tillgodogöra sig EU-medel och tillgodose de mottagningsbehov som följer av de ökande migrationsfödena.

 

4. En framåtblick: Ett robust och långsiktigt system

  • Skyddet av EU:s gränser: Detta kräver en förstärkning av Frontex och en breddning av dess mandat. Dessutom måste ambitiösa åtgärder vidtas för att inrätta en fullt fungerande europeisk gränsbevakning och kustbevakning. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag i december i år.
  • En långsiktigt EU-omfattande system för vidarebosättning och omplacering: Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till ett permanent system för vidarebosättning i mars 2016. Ett förslag till en permanent omplaceringsmekanism föreligger redan. Kommissionen kommer att fortsätta reformen av Dublinförordningen i mars 2016.
  • En trovärdig och effektiv återvändandepolitik: Ett fullständigt genomförande av åtgärderna i kommissionens nyligen offentliggjorda handlingsplan för återvändande skulle återupprätta trovärdigheten i EU:s system för återvändande. Detta kräver bättre informationsutbyte, ökade resurser på både EU-nivå och nationell nivå, en förstärkning av Frontex roll och en ny betoning av återtagande i våra förbindelser med tredjeländer.
  • Nya lagliga migrationskanaler: Kommissionen kommer i mars 2016 att lägga fram ett omfattande paket om laglig migration, som också omfattar en översyn av blåkortet.

Bakgrund

Den 23 april 2014 presenterade Jean-Claude Juncker på Malta en invandringsplan i fem punkter, och uppmanade till mer solidaritet i EU:s migrationspolitik som ett led i sin kampanj för ordförandeskapet i Europeiska kommissionen.

När Jean-Claude Juncker tillträdde som kommissionens ordförande fick en kommissionär särskilt ansvar för migration och för att utarbeta en ny migrationspolitik som ett av tio prioriterade områden i de politiska riktlinjerna, som är det politiska program på vilket Europaparlamentet utsåg kommissionen.

Den 13 maj 2015 lade Europeiska kommissionen fram en europeisk migrationsagenda, med övergripande förslag för att förbättra hanteringen av alla aspekter av migrationen.

Den 27 maj 2015 lade Europeiska kommissionen sedan fram ett första genomförandepaket inom ramen för den europeiska migrationsagendan, däribland förslag om omfördelning/omplacering och vidarebosättning samt EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter.

Vid mötet den 25–26 juni beslutade Europeiska rådet att gå vidare med Europeiska kommissionens förslag inom ramen för den europeiska migrationsagendan, och att inrikta sig på omplacering och vidarebosättning, återvändande och samarbete med ursprungs- och transitländer

Den 20 juli beslutade rådet (rättsliga och inrikes frågor) att genomföra de åtgärder som föreslagits i den europeiska migrationsagendan, bland annat att omplacera personer i tydligt behov av internationellt skydd från Italien och Grekland under de kommande två åren, med 32 256 personer i första omgången, samt att vidarebosätta 22 504 fördrivna personer från länder utanför EU i klart behov av internationellt skydd.

Den 9 september 2015 föreslog kommissionen ett antal nya åtgärder, inbegripet en nödomplaceringsmekanism för 120 000 flyktingar, liksom konkreta verktyg för att bistå medlemsstaterna i handläggningen av ansökningar, återsändandet av ekonomiska migranter och insatserna mot de bakomliggande orsakerna till flyktingkrisen.

Den 14 september 2015 antog medlemsstaterna beslutet om att 40 000 flyktingar i behov av internationellt skydd ska omplaceras från i Italien och Grekland.

Den 23 september 2015 antog medlemsstaterna beslutet om omplacering av 120 000 flyktingar i tydligt behov av internationellt skydd från Italien, Grekland och andra medlemsstater som direkt påverkas av flyktingkrisen.

Läs mer

Meddelande från Europeiska kommissionen: Hanteringen av flyktingkrisen: Operativa och finansiella åtgärder inom ramen för den europeiska migrationsagendan

IP/15/5699: Ökat ansvar för flyktingkrisen: Kommissionen inleder 40 överträdelseförfaranden för att det europeiska asylsystemet ska fungera

Factsheets: the European Agenda on Migration Explained

Faktablad om återvändande

Generaldirektoratet för migration och inrikes frågor: webbplats


 

BILAGA 1 Prioriterade åtgärder inom ramen för den europeiska migrationsagendan inom det närmaste halvåret

Operativa åtgärder

Kommissionen och EU:s byråer kommer att göra följande:

  • Bistå medlemsstaterna med att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra omplaceringsbesluten, organisera samordning på plats och inrätta ett nätverk av nationella kontaktpunkter. Följa upp åtgärdspunkter från veckans omplaceringsmöte med medlemsstaterna.
  • Stödja målet att innevarande vecka se till att de stödgrupper för registrering som ska till krisplatserna (hot spots) blir operativa. Byråernas roll blir att bistå med konkret sakkunskap på områden som korrekt identifiering av migranter. Kommissionen bistår med samordning mellan olika aktörer.
  • Senast inom två veckor anordna ett möte mellan medlemsländerna och UNHCR för att fastställa praktiska arrangemang för genomförande av vidarebosättningsprogrammet.

 

Medlemsstater som står under tryck bör göra följande:

  • Under innevarande vecka slutföra och börja genomföra sina färdplaner för omplacering och för de stödgrupper som ska till krisplatserna. Före denna veckas utgång upprätta ett nätverk av sambandsmän för alla berörda lokala och nationella myndigheter.
  • Aktivera unionens civilskyddsmekanism och enheten för snabba ingripanden vid gränserna, för att påkalla omedelbart praktiskt stöd från EU och andra EU-medlemsstater.

 

Samtliga medlemsstater bör göra följande:

  • Under innevarande vecka upprätta nationella kontaktpunkter för omplacering så att berörda personer skyndsamt kan identifieras och överföras. Skicka sambandmän till Italien och Grekland för att bidra vid kontroller på platsen. Gå igenom vilka möjligheter som kan användas för att ta emot omplacerade personer.
  • Inom en vecka efter slutförandet av de nationella färdplanerna för stödgrupper som ska till krisplatser meddela Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor vilken nationell sakkunskap som kommer att tillhandahållas.
  • Före september månads utgång meddela Frontex vilken nödreserv av gränsresurser som kan användas av de enheter för snabba gränsinsatser som aktiverats i år.
  • Före september månads utgång meddela kommissionen vilka civilskyddsresurser som kommer att hållas redo för insats inom ramen för civilskyddsmekanismen, om den åberopas i år.
  • Införa ett system för beredskapsplanering inför en möjlig ökning av antalet asylansökningar i år.
  • Bekräfta fortsatt stöd till Frontex gemensamma operation Triton och snabbt reagera på begäran om resurser till insatsen Poseidon.
  • Ansöka hos Frontex om samordning och tillgängligt finansiellt stöd under detta år för gemensamma återsändandeflygningar och bistånd till återvändande.

 

Förstärkt budgetstöd

Kommissionen kommer nästa vecka att lägga fram de nödvändiga förslagen för Europaparlamentet och rådet.Institutionerna uppmanas att anta förslagen för 2015 i ett påskyndat förfarande:

  • Öka nödfinansieringen från asyl-, migrations- och integrationsfonden med 80 miljoner euro och fonden för inre säkerhet (gränser) med 20 miljoner euro. Medlen kommer att användas till akuta behov för att öka mottagningskapaciteten och stärka den administrativa kapaciteten att behandla asylansökningar, och öka förmågan att reagera på migrationstryck mot de yttre gränserna.
  • Från och med 2015 öka de tre centrala EU-byråernas kapacitet med 120 tjänster: 60 tjänster till Frontex, 30 till Easo och 30 till Europol under 2015
  • Öka det humanitära biståndet med 200 miljoner euro för att omedelbart tillhandahålla medel som ett svar på en begäran från UNHCR, Världslivsmedelsprogrammet och andra berörda organisationer i syfte att omedelbart hjälpa flyktingar.
  • Förstärka det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) med 300 miljoner euro under 2015 för att möjliggöra en förstärkning av EU:s regionala förvaltningsfond för att tackla den syriska krisen (Madadfonden) och förse tredjeländer som tar emot flyktingar från Syrien med stöd. Tillsammans med en ytterligare omlokalisering av medel från försanslutningsinstrumentet kommer EU-medlen till förvaltningsfonden att i denna fas kunna uppgå till totalt mer än 500 miljoner euro.

 

Under de kommande veckorna kommer kommissionen att föreslå Europaparlamentet och rådet följande ändringar av den föreslagna budgeten för 2016:

  • Ett nytt paket på 600 miljoner euro för att öka nödfinansieringen från asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet (gränser) samt för att finansiera ökade medel till Frontex, Easo och Europol för att ha beredskap att reagera på omedelbara behov med avseende på hantering av migrationsströmmar, mottagning, återvändande och gränskontroll.
  • En ökning av det humanitära biståndet med 300 miljoner euro för att ha beredskap att täcka flyktingars grundläggande behov, t.ex. mat och inkvartering.

 

EU bör se över tilldelningen av EU-medel till Turkiet så att totalt 1 miljard euro kan frigöras för flyktingrelaterade åtgärder under perioden 2015–2016.

 

Medlemsstaterna bör omedelbart åta sig följande:

  • Höja anslagen till livsmedelsbistånd genom Världslivsmedelsprogrammet till 2014 års nivåer för att stabilisera livsmedelsleveranserna till syriska flyktingar.
  • Bidra med en lika stor andel som EU-budgetens bidrag till EU:s regionala förvaltningsfond för insatser mot den syriska krisen (Madadfonden), till stöd för syriska flyktingar (i länder utanför EU) så att beloppet uppgår till minst 1 miljard euro.
  • Bidra med minst 1,8 miljarder euro i EU-medel för att inrätta en förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer.
  • Omedelbart börja utnyttja den förhandsfinansiering (över 300 miljoner euro) som nu överförs till medlemsstaterna för att genomföra nationella program inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet (gränser).
  • Undersöka användningen av de nuvarande strukturfondsprogrammen och hur de stödjer migrationsrelaterade åtgärder, i syfte att föreslå ändringar till kommissionen.

 

Genomförandet av unionslagstiftningen om asyl

Medlemsstaterna bör åta sig att vidta brådskande åtgärder för att införliva, genomföra och fullt ut tillämpa EU:s lagstiftning om det europeiska asylsystemet, även med avseende på mottagningsvillkor, asylförfaranden och vem som har rätt till asyl.

 

Kommande lagstiftningsarbete

  • Europaparlamentet och rådet bör påskynda följande färdiga kommissionsförslag:
  • Säkra ursprungsländer, inbegripet Turkiet
  • Ändringen av Dublinförordningen för införande av en omplaceringsmekanism för krissituationer.

 

Kommissionen kommer att lägga fram följande nya förslag:

  • Upprättande av en europeisk gränsbevakning och kustbevakning samt en förlängning av mandatet för Frontex (i december i år)
  • Paketet om legal migration samt en översyn av blåkortet (i mars 2016)
  • Ytterligare reformer av Dublinförordningen (i mars 2016).
  • Förslag till ett strukturerat system för vidarebosättning (i mars 2016)

 


 


BILAGA 2: Ekonomiskt stöd till medlemsstaterna

 

 


Bilaga 3: Medlemsstaternas och kommissionens bidrag till Världslivsmedelsprogrammet

 

i tusental euro

2014-12-31

2015-09-13

Genomsnitt över 5 år

 

 

 

 

Österrike

946

0

653

Belgien

20 436

9 253

19 223

Bulgarien

111

101

73

Cypern

8

4

4

Kroatien

0

0

6

Tjeckien

121

90

169

Danmark

54 770

40 428

41 684

Estland

151

0

104

 

27 892

17 345

22 232

Frankrike

18 392

14 164

20 588

Tyskland

240 947

117 315

158 172

Grekland

30

0

51

Ungern

41

0

30

Irland

17 069

13 869

16 766

Italien

25 311

19 734

18 458

Lettland

0

0

4

Litauen

32

10

16

Luxemburg

9 709

8 487

8 806

Malta

0

0

0

Nederländerna

70 969

75 099

61 637

Polen

0

0

219

Portugal

8

0

18

Rumänien

0

0

6

Slovakien

12

0

10

Slovenien

33

28

48

Spanien

6 174

3 653

14 790

Sverige

74 770

3 775

60 800

Förenade kungariket

327 453

230 733

231 297

TOTALT

895 386

554 087

675 863



EU

297 340

157 190

238 933


EU + medlemsstaterna

1.192.726

711 277

914 796

(2014 och 2015 till den 13 september) [Källa: WFP:s webbplats]

 

IP/15/5700

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar

Photos


Documents


BILAGA 2 -3 SV.pdf