Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Flyktingkrisen: Europeiska kommissionen vidtar konkreta åtgärder

Strasbourg den 9 september 2015

Efter den europeiska migrationsagendan från maj lägger Europeiska kommissionen idag fram ett omfattande förslagspaket som ska bidra till att hantera flyktingkrisen i EU:s medlemsstater och deras grannländer genom att ta i tu med de bakomliggande orsakerna till att människor tar sin flykt till Europa

Efter den europeiska migrationsagendan från maj lägger Europeiska kommissionen idag fram ett omfattande förslagspaket som ska bidra till att hantera flyktingkrisen i EU:s medlemsstater och deras grannländer genom att ta i tu med de bakomliggande orsakerna till att människor tar sin flykt till Europa. De nya åtgärder som föreslås ska minska trycket på de mest utsatta medlemsstaterna – framför allt Grekland, Italien och Ungern – genom omplacering av 120 000 människor i klart behov av internationellt skydd till andra EU-länder. Detta utöver omplaceringen av 40 000 människor som befinner sig i Grekland och Italien, enligt kommissionens förslag från i maj som ännu inte lett till något beslut i rådet. Dagens åtgärder ska också hjälpa de medlemsstater som möter allt fler asylansökningar att behandla dem snabbare med hjälp av en gemensam europeisk förteckning över säkra ursprungsländer. Idag beskriver kommissionen huvudinsatserna för en effektivare återvändandepolitik och föreslår en fond på 1,8 miljarder euro som ska bidra till att lösa de bakomliggande orsakerna till migrationen från Afrika. Slutligen tar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten även upp de externa aspekterna på flyktingkrisen.

– Vi européer bör vara väl medvetna om och minnas varför det är så viktigt att erbjuda någon skydd och respektera den grundläggande rätten till asyl, säger Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Nu bör vi bygga vidare på förslagen från maj månad och lägga grunden för en verkligt europeisk migrationspolitik. Dagens förslag ska se till att människor i klart behov av internationellt skydd snabbt kan omplaceras efter ankomsten – och de ska inte bara lösa dagens situation utan även eventuella framtida nödsituationer. Sällan har den europeiska solidariteten behövts så mycket som i fråga om flyktingkrisen. Nu är det dags att vi gemensamt visar mod och bemöter situationen med ett gemensamt europeiskt svar, säger han.

Idag föreslår Europeiska kommissionen följande konkreta åtgärder för att hantera den pågående flyktingkrisen och öka beredskapen för framtida utmaningar:

  1. Förslag om nödutplacering av 120 000 flyktingar som befinner sig i Grekland, Ungern och Italien: De senaste månadernas kraftiga ökning av de olagliga gränspassagerna i centrala och östra Medelhavsområdet, men även på västra Balkanrutten, kräver snabba åtgärder. Kommissionen föreslår att 120 000 människor i klart behov av internationellt skydd ska omplaceras från Italien (15 600 personer), Grekland (50 400 personer) och Ungern (54 000 personer). Omplaceringen skulle ske enligt en obligatorisk fördelningsnyckel som utgår från objektiva och mätbara kriterier (40 % avser befolkningsstorlek, 40 % avser BNP, 10 % avser det genomsnittliga antalet tidigare asylsökande, 10 % avser arbetslöshetsnivån). Det gäller sökande av nationaliteter som har en genomsnittlig nivå för godkännande inom EU på 75 % eller över.[1] Detta är utöver kommissionens förslag från maj om omplacering av 40 000 personer i klart behov av internationellt skydd som befinner sig i Italien och Grekland till EU:s andra medlemsstater, vilket innebär att det sammanlagda antalet uppgår till 160 000 personer. Omplaceringen beviljas 780 miljoner euro från EU:s budget till stöd för deltagande medlemsstater, däribland förfinansiering med 50 % som ska ge nationella, regionala och lokala myndigheter möjlighet att agera mycket snabbt.
    Tillfällig solidaritetsklausul: Om en medlemsstat – av motiverade och objektiva skäl, t.ex. på grund av en naturkatastrof – tillfälligt inte kan delta helt eller delvis i beslut om omplacering måste landet lämna ett ekonomiskt bidrag till EU:s budget motsvarande 0,002 % av landets BNI. Europeiska kommissionen kommer att analysera de skäl landet angivit och fatta beslut om huruvida dessa motiverar att landet inte deltar i systemet under högst 12 månader. Om landet deltar delvis ska bidraget sättas ner i motsvarande grad.
  2. Permanent system för omplacering till alla medlemsstater: Som tillkännagavs i den europeiska migrationsagendan föreslår kommissionen nu en strukturerad solidaritetsmekanism som kommissionen när som helst kan använda för att avhjälpa krislägen i EU:s medlemsstater vars asylsystem är utsatt för hård press med anledning av oproportionerligt stor tillströmning av tredjelandsmedborgare. Sådana eventuella framtida nödsituationer kommer att definieras av kommissionen med utgångspunkt i hur många asylansökningar som tagits emot under det senaste halvåret per capita och hur många irreguljära gränspassager som gjorts under det senaste halvåret. Samma objektiva och mätbara fördelningskriterier ska användas som i förslagen om nödutplacering. Det permanenta systemet ska också ta hänsyn till de asylsökandes behov, familjesituation och färdigheter. Den tillfälliga solidaritetsklausulen tillämpas även i detta fall.
  3. Gemensam europeisk förteckning över säkra ursprungsländer: För att följa upp den europeiska migrationsagendan och Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 juni föreslår Europeiska kommissionen en förordning för att fastställa en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungländer. En sådan europeisk förteckning skulle göra det möjligt att påskynda den individuella behandlingen av asylansökningar som lämnas in av medborgare i länder som inom hela EU betraktas som säkra och att snabbare återsända personerna om den individuella bedömningen av ansökan inte leder till beslut om att bevilja asyl. Efter diskussioner med medlemsstaterna föreslår kommissionen i enlighet med praxis att lägga till Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Kosovo, Montenegro, Serbien och Turkiet till EU-förteckningen över säkra ursprungsländer. Dessa länder fullgör de gemensamma kriterier för säkra ursprungsländer som fastställs i direktiv 2013/32 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd. De har anslutit sig till viktiga internationella fördrag om mänskliga rättigheter. De flesta har av Europeiska rådet utsetts till kandidatländer, som uppfyller de så kallade Köpenhamnskriterierna (med garantier för demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter). Andra länder kan i framtiden komma att läggas till efter en grundlig bedömning från Europeiska kommissionen.
  4. Effektivare återvändandepolitik: För att förbättra medlemsstaternas återvändandepolitik har kommissionen utarbetat en gemensam handbok för återvändande och EU:s handlingsplan för återvändande. Kommissionen har lagt fram EU:s handlingsplan för återvändande som fastställer omedelbara mål och mål på medellång sikt för medlemsstaterna för att öka det frivilliga återvändandet, skärpa tillämpningen av återvändandedirektivet, förbättra informationsutbytet, stärka Frontex roll och uppdrag och inrätta ett integrerat system för hantering av återvändande. Samtidigt har kommissionen utarbetat en handbok för återvändande som ger behöriga nationella myndigheter praktisk vägledning för att återsända migranter som inte har rätt att stanna i Europeiska unionen. Handboken kommer att stå i centrum för utbildningen om normer och rutiner som erbjuds sakkunniga som tillämpar återvändandedirektivet 2008/115.
  5. Meddelande om reglerna för offentlig upphandling till stöd för flyktingar: Medlemsstaterna ska utan dröjsmål på lämpligt sätt fylla de asylsökandes överhängande behov av logi, materiella behov och behov av assistans. Dagens meddelande ger nationella, regionala och lokala myndigheter vägledning om hur de ska göra för att enkelt, snabbt och på ett icke-byråkratiskt sätt följa EU:s regler vid upphandling av detta.
  6. Flyktingkrisens externa aspekter: De externa aspekterna är en viktig del av insatserna för att lösa krisen. Ytterligare ansträngningar görs för att stödja diplomatiska initiativ och hitta politiska lösningar på konflikterna i Syrien, Irak och Libyen. EU stödjer Syriens befolkning – i synnerhet fördrivna personer inom landet – och lämnar ekonomiskt stöd till de grannländer som tar emot flest flyktingar från Syrien, nämligen Jordanien, Libanon och Turkiet. Hittills har 3,9 miljarder euro ägnats åt detta syfte. Kampen mot den organiserade brottslighet som står bakom människosmugglingen är en annan prioritet, som lett till lanseringen av Europeiska unionens militära insats i södra centrala Medelhavsområdet (Eunavfor MED). Cirka 17 återtagandeavtal och 7 avtal om partnerskap för rörlighet har ingåtts inom ramen för samarbetet med tredjeland. EU kommer också att fördjupa de pågående högnivådialogerna om migration med viktiga samarbetsparter – till exempel Rabatprocessen och Khartoumprocessen med afrikanska länder och Budapestprocessen med länder i östra och centrala Asien och förbereder den kommande konferensen i början av oktober samt högnivåmötet i Valetta den 11–12 november.
  7. Nödfond för Afrika: Idag har Europeiska kommissionen beviljat 1,8 miljarder euro i EU-medel för att inrätta en nödfond för stabilitet och bakomliggande orsaker till irreguljär migration i Afrika. Syftet är att öka stabiliteten och komma till rätta med bakomliggande orsaker till irreguljära migrationsflöden i Sahel, området kring Tchadsjön, på Afrikas horn och i Nordafrika. Fonden ska stödja dessa områden för att hjälpa dem utveckla bättre socio-ekonomiska möjligheter och migrationshantering. Europeiska kommissionen förväntar sig att medlemsstaterna också i lika hög grad bidrar till målsättningen. Spanien har till exempel redan bekräftat att man kommer att bidra.

Samtidigt som man visar solidaritet med medlemsländer som befinner sig i främsta linjen måste alla också ta ansvar för att tillämpa de gemensamma EU-reglerna. Därför intensifierar kommissionen samtidigt denna vecka överträdelseförfaranden som kan behövas för att bestämmelserna ska tillämpas och använder krisplatsmetoden i medlemsländer som befinner sig i främsta linjen för att hjälpa dem att tillämpa EU:s gemensamma asylregler (jfr MEMO/15/5597).

Nästa steg:

Det extrainsatta mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 14 september blir medlemsstaternas nästa möjlighet att diskutera och anta kommissionens lagstiftningsförslag. De system för nödutplacering (tidigare akut omfördelning) som föreslagits av kommissionen i maj och september ska antas av rådet (med kvalificerad majoritet), i samråd med Europaparlamentet, medan systemet för permanent solidaritet och den europeiska förteckningen över säkra ursprungsländer ska antas av både Europaparlamentet och rådet (enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet). Förslaget till fond läggs fram för medlemsstaterna för att kunna fullgöra de nödvändiga etapperna i beredningen innan mötet i Valetta i november där EU och vissa viktiga Afrikanska länder ska diskutera migration och flyktingkrisen.

Bakgrund

Europeiska kommissionen arbetar fortlöpande och konsekvent för samordnade europeiska insatser för flyktingar och migranter:

Den 23 april 2014 presenterade Jean-Claude Juncker på Malta en invandringsplan i fem punkter, och uppmanade till mer solidaritet i EU:s migrationspolitik som ett led i sin kampanj för ordförandeskapet i Europeiska kommissionen.

När Jean-Claude Juncker tillträdde som kommissionens ordförande gav han en kommissionsledamot med särskilt ansvar för migration i uppdrag att tillsammans med förste vice ordförande Frans Timmermans utarbeta en ny migrationspolitik som en av de 10 prioriteringarna i de politiska riktlinjerna, det politiska program på vilket Europaparlamentet utsåg kommissionen.

Med utgångspunkt i ett förslag från Europeiska kommissionen åtog sig medlemsländerna i en förklaring från Europeiska rådet av den 23 april 2015 att handla snabbt för att rädda liv och påskynda EU:s agerande på migrationsområdet. En resolution från Europaparlamentet följde några dagar senare.

Den 13 maj 2015 lade Europeiska kommissionen fram En europeisk migrationsagenda, med övergripande förslag för att förbättra hanteringen av alla aspekter på migration.

Den 27 maj 2015 lade Europeiska kommissionen sedan fram det första genomförandepaketet till den europeiska migrationsagendan, däribland förslag om omfördelning/omplacering och vidarebosättning samt EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter.

Vid mötet den 25–26 juni beslutade Europeiska rådet att gå vidare med Europeiska kommissionens förslag inom ramen för den europeiska migrationsagendan, och att inrikta sig på omplacering och vidarebosättning, återvändande och samarbete med ursprungs- och transitländer

Den 20 juli beslutade rådet (rättsliga och inrikes frågor) att genomföra de åtgärder som föreslagits i den europeiska migrationsagendan, bland annat att omplacera personer i klart behov av internationellt skydd från Italien och Grekland under de kommande två åren, med 32 256 personer i första omgången, samt att vidarebosätta 22 504 fördrivna personer från länder utanför EU i klart behov av internationellt skydd.

Läs mer

Frågor och svar om dagens förslag

Faktablad – Omplacering och säkra ursprungsländer

Lagstiftning i fulltext om dagens förslag

Pressinformation om den europeiska migrationsagendan

Generaldirektoratet för migration och inrikes frågor: webbplats

 

[1] Enligt tillgänglig information skulle detta avse medborgare i Syrien, Irak och Eritrea.

 

Bilaga: Nödomplacering från Italien, Grekland och Ungern

 

Italien

Grekland

Ungern

TOTALT

Österrike

473

1529

1638

3640

Belgien

593

1917

2054

4564

Bulgarien

208

672

720

1600

Kroatien

138

447

479

1064

Cypern

36

115

123

274

Tjeckien

387

1251

1340

2978

Estland

48

157

168

373

Finland

312

1007

1079

2398

Frankrike

3124

10093

10814

24031

Tyskland

4088

13206

14149

31443

Lettland

68

221

237

526

Litauen

101

328

351

780

Luxemburg

57

185

198

440

Malta

17

56

60

133

Nederländerna

938

3030

3246

7214

Polen

1207

3901

4179

9287

Portugal

400

1291

1383

3074

Rumänien

604

1951

2091

4646

Slovakien

195

631

676

1502

Slovenien

82

265

284

631

Spanien

1941

6271

6719

14931

Sverige

581

1877

2011

4469

TOTALT

15600

50400

54000

120000

 

IP/15/5596

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar