Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Släpp loss innovationen och sporra tillväxten i Europa

Bryssel, 07 maj 2015

En ökad förmåga till förnyelse och internationell konkurrenskraft i Europa kräver mer insatser för att banbrytande idéer ska kunna uppmuntras och kommersialiseringen av dem främjas. Detta är några av slutsatserna av den senaste rangordningen av innovationsresultaten i Europa.

EU-kommissionens resultattavla för forsknings- och innovationsunionen för 2015 visar att innovationen i EU generellt sett fortsätter att ligga på en stabil nivå. Krisen har emellertid påverkat innovationen inom den privata sektorn – antalet innovativa företag minskar, liksom även riskkapitalinvesteringarna, de små och medelstora företagens innovationer, patentansökningarna, exporten av högteknologiska produkter och försäljningen av innovativa produkter. Även om det har skett förbättringar när det gäller mänskliga resurser, företagsinvesteringar i forskning och utveckling och kvaliteten på det vetenskapliga arbetet räcker inte detta för att stärka innovationsresultaten.

Totalt sett är Sverige återigen det ledande innovationslandet, följt av Danmark, Finland och Tyskland. De snabbast växande innovatörerna är Malta, Lettland, Bulgarien, Irland, StorbritannienochPolen. Globalt sett ligger EU fortfarande efter USA, Japan och Sydkorea.

– Vi behöver mer investeringar för att förbättra innovationsresultaten i EU. Detta bör gå hand i hand med bättre villkor och en inre marknad för innovativa produkter och tjänster i Europa. Vi arbetar med detta på EU-nivå, och är redo att hjälpa medlemsländerna med reformer för att öka effekten av de offentliga investeringarna, säger kommissionens ledamot med ansvar för forskning, innovation och vetenskap, Carlos Moedas.

Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer att vara avgörande för forskning och innovation, särskilt för att finansieringen med riskkapital ska kunna återgå till de nivåer som rådde före krisen. Genom kapitalmarknadsunionen avser kommissionen dessutom att ytterligare förbättra tillgången till finansiering för företag, särskilt små och medelstora företag. Att stärka synergierna mellan EU:s forskningsprogram Horisont 2020 och strukturfonderna kommer också att vara viktigt för att stimulera investeringarna.

Genom den nya enheten för politiskt stöd kommer kommissionen att bistå medlemsländerna med att reformera de nationella systemen för forskning och innovation och med att stimulera företagsinnovation.

För att skapa ett mer innovationsvänligt företagsklimat kommer ytterligare förslag att läggas fram senare i år, som en del av strategin för den inre marknaden. Dessutom kommer insatser att göras för att det enhetliga patentet ska bli funktionellt och för att standarder ska främja innovation i högre grad.

Kommissionen vidtar samtidigt åtgärder för att påskynda digitaliseringen av näringslivet och skapa ett företagsklimat där innovativa företag kan blomstra och lättare och billigare få tillgång till skydd av immateriella rättigheter för sina uppfinningar.

För rangordningen i det sammanfattande innovationsindex och de individuella sammanfattningar av innovationsresultaten i de 28 EU-länderna och andra europeiska länder som ingår i resultattavlan för forsknings- och innovationsunionen, se faktabladet.

 

Bakgrund

Genom den årliga resultattavlan för forsknings- och innovationsunionen görs en komparativ bedömning av forsknings- och innovationsresultaten i EU:s medlemsländer. Resultattavlan är ett användbart frivilligt verktyg som hjälper medlemsländerna att bedöma starka och svaga sidor hos sina system för forskning och innovation, och att se var insatserna ska koncentreras för att innovationsresultaten ska kunna förbättras. Utöver EU:s medlemsländer omfattar resultattavlan Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet, Island, Norge och Schweiz. Med ett mer begränsat antal internationellt tillgängliga indikatorer omfattas även Australien, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Japan, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea och USA. Resultattavlan för forsknings- och innovationsunionen 2015 åtföljs av en kompletterande analys som rangordnar medlemsländerna efter individuella indikatorer (bilaga H).

Resultattavlan för forsknings- och innovationsunionen omfattar innovationssystemet som helhet, dvs. innovationskapaciteten i både den offentliga och den privata sektorn. I resultattavlan ingår totalt 25 olika indikatorer för de yttre förutsättningarna för innovation, för företagens egna innovationsverksamheter och för hur detta leder till fördelar för hela ekonomin.

 

Mer information om resultattavlor för forsknings- och innovationsunionen

http://ec.europa.eu/growth/industry/innovation/facts-figures/scoreboards/index_en.htm

IP/15/4927

Presskontakter

För allmänheten:


Side Bar