Navigation path

Left navigation

Additional tools

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

PRESSMEDDELANDE

Bryssel den 16 juli 2014

Skolmatspolitiken i EU undersöks för första gången

För första gången släpps en omfattande rapport om hur skolmatspolitiken i EU. Rapporten är en del av EU-kommissionens ansträngningar att minska barnfetma och har utförts av kommissionens gemensamma forskningscentrum. Den visar att EU-länderna anser att skolmaten har stor betydelse för barn och ungdomars hälsa, utveckling och prestationer i skolan. I alla de länder som har undersökts (de 28 EU-länderna, Norge och Schweiz) finns det riktlinjer för skolmaten, men de varierar mycket mellan länderna. Riktlinjerna för att främja hälsosam skolmat är allt ifrån frivilliga – till exempel om portionsstorlek och menyer – till regelrätta förbud, bland annat av marknadsföring, varuautomater och sockrade drycker.

Fördelning av obligatoriska (orange) och frivilliga (blå) nationella riktlinjer för skolmat i EU, Norge och Schweiz.

–Nästan vart tredje barn i EU lider av övervikt eller fetma och riskerar därigenom att få ett antal andra sjukdomar, som skulle kunna förhindras, säger Tonio Borg, kommissionär med ansvar för hälsofrågor. Ett exempel är diabetes av typ 2. Skolorna är viktiga partner i vårt arbete att uppmuntra barn att få hälsosamma matvanor, så att de kan hålla sig friska under uppväxten, prestera bra i skolan och utveckla sin fulla potential. Den här första bedömningen av skolmatspolitiken är därför ett viktigt inslag i vår kamp mot fetma, avslutar Tonio Borg.

–Rapporten är en god grund för att beslutsfattare, lärare och forskare inom EU ska kunna undersöka kopplingarna mellan skolmatspolitiken och folkhälsan, och utvärdera hur verkningsfullt det är att jobba för hälsosamma matvanor, säger Máire Geoghegan-Quinn, kommissionär med ansvar för forskning, innovation och vetenskap.

Bakgrund

I rapporten kartläggs de senaste nationella dokumenten med normer för och riktlinjer om skolmat som serveras på grund- och gymnasieskolor. Politiken beskrivs enligt gemensamma kriterier för tillåten eller förbjuden mat, näringsnivåer, matsalar, cateringtjänster och marknadsmässiga begränsningar.

Rapporten ger också en översikt över tillsynssituationen, vilket är ett viktig steg mot att bedöma hur politiken påverkar barnfetman.

Några nyckelfakta ur rapporten:

  • I över 90 procent av de undersökta länderna fanns livsmedelsbaserade normer för att garantera balanserade menyer. I 76 procent fanns riktlinjer om portionsstorlek och lunchnormer som grundar sig på näringsvärden fanns i 65 procent.

  • Begränsningar och rekommendationer om tillgången på drycker är mycket vanliga (62–82 procent). De flesta stöder (gratis) tillgång till friskt dricksvatten och begränsar eller förbjuder uttryckligen sockrade läskedrycker.

  • De primära allmänna målen som de flesta länder strävar mot är att förbättra barnens näringsintag, lära ut hälsosamma mat- och livsstilsvanor, samt att minska eller förebygga barnfetma.

  • Sötsaker och smaskiga mellanmål begränsas i de flesta fall; allt från att de tillåts ibland till att de är helt förbjudna.

  • I 59 procent krävs eller rekommenderas att man ska mäta effekten av skolmatspolitiken. De resultat man främst vill mäta gäller vilken mat som tillhandahålls i skolorna och hur många elever som äter i skolmatsalen.

  • Energi- och fettintaget är de parametrar som oftast anges i energi-/näringsbaserade lunchnormer (används i 65 respektive 56 procent av fallen).

  • Varuautomaternas utbud begränsas i ungefär hälften av länderna. Det kan vara åtgärder som att man rekommenderar mer hälsosamma val i automaterna, att man förbjuder onyttig mat i dem eller till och med att varuautomater helt förbjuds i skolor.

  • Begränsningar i marknadsföringen av ohälsosam mat är också vanliga.

Kartläggningen genomfördes med hjälp av högnivågruppen för kost och fysisk aktivitet som ett stöd till EU:s strategi 2007 om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma, samt EU:s handlingplan om barnfetma 2014–2020.

Länkar:

Rapporten:

https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/mapping-national-school-food-politicies-across-eu28-plus-norway-and-switzerland

Europeiska kommissionens förslag om att samordna programmen om skolmat (IP/14/94).

Kontaktpersoner:

Michael Jennings (+32 2 296 33 88) Twitter: @ECSpokesScience

Monika Wcislo (+32 2 295 56 04)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website