Navigation path

Left navigation

Additional tools

Klimat- och energimål som ska uppnås till 2030 för en konkurrenskraftig, säker och koldioxidsnål EU-ekonomi

European Commission - IP/14/54   22/01/2014

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 22 januari 2014

Klimat- och energimål som ska uppnås till 2030 för en konkurrenskraftig, säker och koldioxidsnål EU-ekonomi

Utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 % jämfört med 1990 års nivå, det ska införas bindande EU-mål som innebär att andelen förnybar energi ska vara minst 27 % och energieffektivitetspolitiken ges ny fart. Dessutom införs ett nytt styrningssystem och ett antal nya indikatorer för att säkra ett konkurrenskraftigt och tryggt energisystem. Det här är några av hörnstenarna i EU:s nya ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, som EU-kommissionen lägger fram idag.

2030-ramen, som baseras på en detaljerad analys av energipriser och energikostnader, kommer att ge investerare säkerhet om rättsläget och leda till att EU-länderna samordnar sitt arbete. Detta kommer att främja utvecklingen av ny teknik. Ramen är tänkt att driva på utvecklingen mot en koldioxidsnål ekonomi och ett konkurrenskraftigt och säkert energisystem med överkomliga energipriser för alla konsumenter. Den kommer att öka EU:s försörjningstrygghet, minska vårt beroende av energiimport och skapa nya möjligheter för tillväxt och sysselsättning, i och med att de potentiella priseffekterna på längre sikt beaktas.

Meddelandet om ramen fram till 2030 kommer att diskuteras på högsta nivå, i synnerhet i Europeiska rådet och Europaparlamentet. Det åtföljs av ett förslag till lagstiftning om en marknadsstabilitetsreserv för EU:s system för handel med utsläppsrätter från och med 2021, i syfte att göra systemet mer robust. I en rapport om energipriser och energikostnader i Europa, som samtidigt läggs fram, framförs att energiprisernas ökning i viss mån kan begränsas genom kostnadseffektiv energi- och klimatpolitik, konkurrenskraftiga energimarknader och förbättrad energieffektivitet.

– Klimatåtgärder är avgörande för jordens framtid och en europeisk energipolitik är nyckeln till vår konkurrenskraft, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Det här paketet visar att de här två frågorna inte behöver stå i motsatsförhållande till varandra utan tvärtom kan stärka varandra. Det ligger i EU:s intresse att bygga upp en sysselsättningsskapande ekonomi som är mindre beroende av importerad energi, och detta kan uppnås med hjälp av större effektivitet och en ökad användning av inhemskt producerad ren energi. Det ambitiösa målet att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % fram till 2030 är den mest kostnadseffektiva milstolpen på vår väg mot en koldioxidsnål ekonomi. Och målet att minst 27 % av vår energi ska komma från förnybara energikällor är en viktig signal som skapar stabilitet för investerare, främjar gröna arbetstillfällen och ökar försörjningstryggheten.

– 2030-ramen är EU:s motor för utvecklingen mot en konkurrenskraftig koldioxidsnål ekonomi, investeringsstabilitet och försörjningstrygghet, säger energikommissionär Günther Oettinger. Mitt mål är att energipriserna även i fortsättningen ska vara överkomliga för hushåll och företag. 2030-ramen präglas av en hög ambitionsnivå för åtgärderna mot klimatförändringar, men den tar också hänsyn till att detta måste uppnås till lägsta möjliga kostnad. Den inre marknaden för energi är själva grunden för detta mål och jag kommer att arbeta för att den genomförs så att alla dess möjligheter kan utnyttjas. Hit hör ”europeiseringen” av politiken för förnybar energi.

Många hävdade att kommissionen inte skulle klara att lägga fram något ambitiöst förslag i dag, men det är just vad vi har gjort, säger Connie Hedegaard, EU:s kommissionär för klimatfrågor. En fyrtioprocentig minskning av utsläppen är det mest kostnadseffektiva målet för EU och med det tar vi vårt globala ansvar. Europa måste givetvis fortsätta sin starka fokusering på förnybar energi. Därför är det viktigt att kommissionen i dag föreslår bindande EU-mål. Nu måste vi komma överens om detaljerna i ramen, men själva inriktningen har lagts fast. Om man i andra delar av världen hanterade klimatförändringsfrågan på ett lika ambitiöst sätt så skulle det globala läget vara betydligt bättre.

De viktigaste delarna i 2030-ramen är följande:

  • Ett bindande mål för minskning av utsläppen av växthusgaser: En central del av EU:s energi- och klimatpolitik för 2030 är att den fyrtioprocentiga minskningen av utsläppen jämfört med 1990 års nivå uteslutande ska uppnås genom inhemska åtgärder. Den årliga sänkningen av taket för utsläppet från de sektorer som omfattas av utsläppshandeln ska öka från 1,74 % i dag till 2,2 % efter 2020. Utsläppen från andra sektorer ska minskas med 30 % från 2005 års nivå, och denna ansträngning ska fördelas rättvist mellan medlemsländerna. Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att före utgången av 2014 enas om att EU i början av 2015 ska förbinda sig till denna fyrtioprocentiga minskning, som ett led i de internationella förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal som ska ingås i Paris i slutet av 2015.

  • Ett bindande EU-mål för förnybar energi: Förnybar energi kommer att ha stor betydelse för övergången mot ett konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem. I kombination med en mer marknadsinriktad strategi och villkor som främjar ny teknik kommer det bindande EU-målet att den förnybara energins andel ska vara 27 % 2030 att ge stora vinster när det gäller energihandelsbalans, användning av inhemska energikällor, sysselsättning och tillväxt. Ett EU-mål för förnybar energi är nödvändigt för att säkra fortsatta investeringar i sektorn. Det kommer dock inte att översättas till nationella mål genom EU-lagstiftning utan ger medlemsländerna möjlighet att omvandla sina energisystem på ett sätt som är anpassat till nationella preferenser och omständigheter. Ett nytt styrningssystem som baseras på nationella energiplaner (se nedan) kommer att säkerställa att EU-målet uppnås.

  • Energieffektivitet: Förbättrad energieffektivitet kommer att bidra till alla EU:s energipolitiska mål. Utan energieffektivitet är ingen utveckling mot ett konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem möjlig. Energieffektivitetens roll i 2030-ramen kommer att utredas vidare i samband med översynen av energieffektivitetsdirektivet, som kommer att avslutas senare i år. Kommissionen kommer att ta ställning till det eventuella behovet av ändringar av direktivet när översynen har slutförts. Energieffektivitet ska också ingå i medlemsländernas nationella energiplaner.

  • Reform av EU:s system för handel med utsläppsrätter: Kommissionen föreslår att det ska inrättas en marknadsstabilitetsreserv när nästa handelsperiod inleds 2021. Reserven är både ett sätt att hantera det överskott av utsläppsrätter som har byggts upp på senare år och att förbättra systemets motståndskraft mot större chocker genom en automatisk justering av mängden utsläppsrätter som ska auktioneras ut. Inrättandet av en sådan reserv – vid sidan av det färska beslutet om att skjuta upp utauktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter till 2019–2020 – stöds av ett brett spektrum av berörda parter. Enligt den lagstiftning som föreslås i dag kommer reserven helt att drivas enligt förutbestämda regler som inte lämnar något utrymme för kommissionen eller medlemsstaterna att göra egna tolkningar i samband med genomförandet.

  • Konkurrenskraftig, överkomlig och säker energi: Kommissionen föreslår ett antal indikatorer för att utvärdera framstegen över tid och ge ett faktaunderlag för politiken. Dessa indikatorer rör t.ex. energiprisskillnader jämfört med viktiga handelspartner, diversifiering av utbudet, ökad användning av inhemska energikällor och sammanlänkningskapacitet mellan medlemsländer. Med hjälp av dessa indikatorer kommer politiken att ge ett konkurrenskraftigt och säkert energisystem till 2030. Detta system kommer att bygga på en fortsatt integrering av marknader, diversifiering av utbudet, ökad konkurrens, utveckling av inhemska energikällor och stöd till forskning, utveckling och innovation.

  • Nytt styrningssystem: I 2030-ramen föreslås en ny styrningsstruktur som baseras på nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi. Dessa planer kommer att utformas enligt riktlinjer från kommissionen och utarbetas av medlemsländerna enligt en gemensam metod, som kommer att ge större säkerhet åt investerare och ökad öppenhet. Det här kommer att öka enhetligheten och EU-samordningen och förbättra tillsynen. I en fortlöpande process kommer kommissionen och medlemsländerna att säkerställa att planerna är tillräckligt ambitiösa och konsekventa och att de fortsätter att uppfylla villkoren.

Meddelandet om 2030-ramen åtföljs av en rapport om energipriser och energikostnader som innehåller en bedömning av de viktigaste faktorer som driver på utvecklingen och en jämförelse mellan priserna i EU och hos EU:s viktigaste handelspartner. Energipriserna har ökat i nästan alla medlemsländer sedan 2008. Detta beror huvudsakligen på skatter och avgifter men även på ökade nätkostnader. En jämförelse med EU:s internationella partner visar att prisskillnaderna ökar – i synnerhet om man tittar på de amerikanska gaspriserna. Detta kan äventyra Europas konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller energiintensiv industri. De ökande energipriserna kan dock delvis kompenseras genom kostnadseffektiv energi- och klimatpolitik, konkurrenskraftiga energimarknader och förbättrade energieffektivitetsåtgärder – som t.ex. användning av energieffektivare produkter. Den europeiska industrins ansträngningar för att öka energieffektiviteten kan behöva gå ännu längre, med beaktande av de fysiska begränsningarna, eftersom konkurrenterna gör likadant och den europeiska industrin beslutar att investera i utlandet för att hamna närmare växande marknader. Dessa aspekter har beaktats i 2030-ramen.

Nästa steg

Europeiska rådet väntas behandla ramen vid sitt vårmöte den 20–21 mars.

Bakgrund

Ramen bygger på det befintliga “klimat- och miljöpaketet” med mål för 2020 och på kommissionens färdplaner till 2050 för energi och för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi. Meddelandet om 2030-ramen följer på kommissionens grönbok från mars 2013, som inledde ett omfattande offentligt samråd om omfattningen och strukturen på klimat- och energimålen för 2030. De här dokumenten är ett uttryck för EU:s mål att utsläppen av växthusgaser fram till 2050 ska minskas med 80–95 % jämfört med 1990 års nivå, som ett led i de ansträngningar som behövs från de utvecklade länderna.

Mer information:

Om energiaspekter av ramen:

http://ec.europa.eu/energy/2030_en.htm

Om klimataspekter av ramen:

http://ec.europa.eu/clima/policies/2030/index_en.htm

Se även:

MEMO/14/39 – Frågor om svar om marknadsstabilitetsreserven

MEMO/14/40 – Frågor och svar om 2030-ramen

MEMO/14/38 - Frågor och svar om studien om energipriser

Kontaktpersoner:

Pia Ahrenkilde Hansen (+32 2 295 30 70) - Alejandro Ulzurrun (+32 2 295 48 67)

Isaac Valero Ladron (+32 2 296 49 71) - Mirna.bratoz (+32 2 298 72 78)

Sabine Berger (+32 2 299 27 92) - Nicole Bockstaller (+32 2 295 25 89)

För allmänheten: Europe Direct med telefon 00 800 6 7 8 9 10 11 eller per e­post


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website