Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 21 januari 2014

Sysselsättning och social utveckling: Årlig rapport belyser behovet av att ta itu med risken för fattigdom bland förvärvsarbetande

En betydande ökning av fattigdom bland befolkningen i arbetsför ålder är en av de mest påtagliga sociala konsekvenserna av den ekonomiska krisen. En gradvis minskning av arbetslösheten är kanske inte tillräckligt för att vända denna trend om lönepolariseringen fortsätter, särskilt på grund av att deltidsarbete blir allt vanligare. Detta är ett av de viktigaste resultaten av 2013 års rapport om sysselsättning och social utveckling i Europa, som även undersöker de positiva effekterna av sociala förmåner när det gäller sannolikheten för en återgång till arbetslivet, konsekvenserna av en fortsatt obalans mellan könen, samt den sociala dimensionen av den ekonomiska och monetära unionen.

Rapporten visar hur ett jobb kan hjälpa människor att komma ur fattigdomen, men bara i hälften av fallen. Mycket beror på vilken typ av jobb det gäller, liksom på hushållets sammansättning och på partnerns arbetsmarknadssituation.

Vi måste uppmärksamma inte bara skapandet av arbetstillfällen, utan också kvaliteten på arbetstillfällena om vi ska uppnå en hållbar återhämtning, vilket inte bara kommer att minska arbetslösheten, utan även fattigdomen, understryker László Andor, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

De positiva effekterna av arbetslöshetsersättning och sociala förmåner

Rapporten innehåller också analyser som visar att, i motsats till vad folk i allmänhet tror, är det mer sannolikt att personer som får arbetslöshetsersättning får ett jobb än att personer som inte har några sociala förmåner får det (vid i övrigt likvärdiga förhållanden). Detta gäller i synnerhet väl utformade bidragssystem, t.ex. sådana där förmånsnivåerna successivt minskar, åtföljt av lämpliga krav, såsom kravet på att söka jobb. Sådana system tenderar att förbättra matchningen av kompetens och därmed chansen till ett arbete av hög kvalitet, vilket i sin tur hjälper människor att ta sig ur fattigdomen.

Rapporten visar också att i vissa länder, till exempel Polen och Bulgarien, är det många arbetslösa som inte omfattas av de vanliga skyddsnäten som arbetslöshetsersättning och socialhjälp, och de tenderar istället att förlita sig på familjesolidaritet eller informellt arbete. Arbetslösa som inte får arbetslöshetsersättning är mindre benägna att hitta ett arbete på grund av att de i lägre grad blir föremål för aktiveringsåtgärder och på grund av att de inte är tvungna att söka arbete för att få förmåner.

Kvarstående skillnader mellan könen

Även om krisen ledde till en minskning av vissa könsskillnader som kvinnor traditionellt sett stått inför (beroende på att det var mansdominerade sektorer som drabbades hårdast av krisen), kvarstår könsskillnaderna när det gäller arbetsmarknadsdeltagande, löner och risken för fattigdom. Dessutom tenderar kvinnor fortfarande att sammanlagt arbeta färre timmar än män och, även om det kan återspegla personliga preferenser, leder detta till minskade karriärmöjligheter, lägre lön och lägre framtida pensioner, underutnyttjande av humankapital och därmed också till lägre ekonomisk tillväxt och mindre välstånd. Könsskillnaderna ger därför upphov till både ekonomiska och sociala kostnader och bör tacklas på ett effektivt sätt så snart de är resultatet av samhälleliga eller institutionella hinder eller begränsningar.

Vissa tydliga mönster kan urskiljas bland medlemsstaterna när det gäller könsskillnader och arbetstid: i en del fall förvärvsarbetar en stor del av kvinnorna men under färre antal timmar (till exempel i Nederländerna, Tyskland Österrike och Storbritannien), medan det i andra är färre antal kvinnor som förvärvsarbetar. När de väl är i sysselsättning tenderar de emellertid att ha längre arbetstid (i många central- och östeuropeiska länder, Spanien och Irland). Det är bara några medlemsstater (främst de nordiska och baltiska länderna), som lyckas kombinera en hög sysselsättning bland kvinnor med en liten skillnad mellan könen när det gäller arbetstid. En effektiv policymix verkar kunna kombinera jämställd arbetstid, allmänt tillgänglig flexibel arbetstid, incitament för fördelningen mellan könen av obetalt arbete samt sysselsättningsvänlig, tillgänglig och ekonomiskt överkomlig barnomsorg med längre öppettider.

Den sociala dimensionen av den ekonomiska och monetära unionen

De allt större makroekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala skillnaderna hotar EU:s centrala mål såsom de fastställs i fördragen, nämligen att gynna alla medlemmar genom främjandet av ekonomisk konvergens och ett bättre liv för medborgarna i medlemsstaterna. Den senaste rapporten visar hur fröna till de nuvarande skillnaderna såddes redan under de första åren med euron, såsom obalanserad tillväxt i vissa medlemsstater, grundad på en ackumulerad statsskuld som späddes på av låga räntor och stora kapitalinflöden och ofta kombinerades med svag produktivitetsutveckling och konkurrenskraft.

I avsaknad av valutadevalvering som alternativ, måste de länder i euroområdet som försöker återvinna konkurrenskraft när det gäller kostnader förlita sig på intern devalvering (återhållsamhet med löner och priser). Denna politik har emellertid sina begränsningar och nackdelar inte minst i form av ökad arbetslöshet och sociala problem, och dess effektivitet beror på många faktorer, t.ex. graden av öppenhet i ekonomin, styrkan i den externa efterfrågan samt närvaron av politik och investeringar som stärker den icke kostnadsrelaterade konkurrenskraften.

Kommissionen föreslog i oktober 2013 i sitt meddelande om EMU:s sociala dimension (se IP/13/893) en utökad övervakning av sysselsättning och social utveckling. På lång sikt och efter fördragsändringar skulle en finanspolitisk kapacitet i EMU med en stötdämpande funktion kunna komplettera de befintliga instrumenten för politisk samordning.

Läs mer

Nyheter på GD Sysselsättnings webbplats

Sysselsättnings- och socialpolitiska analyser

László Andors webbplats

Följ László Andor på Twitter

Prenumerera gratis på EU-kommissionens nyhetsbrev om sysselsättning, socialpolitik och inkludering http://ec.europa.eu/social/e-newsletter

Kontaktpersoner:

Jonathan Todd (+32 2 299 41 07)

Cécile Dubois (+32 2 295 18 83)

För allmänheten: Europe Direct på telefonnummer 00 800 6 7 8 9 10 11 eller per e-post


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site