Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 14 april 2014

Grundläggande rättigheter:
EU-stadgans betydelse växer för medborgarna

Den fjärde årliga rapport, som kommissionen offentliggjorde i dag om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, visar att stadgans betydelse fortsätter att växa: EU-domstolen tillämpar den allt oftare i sina domar samtidigt som nationella domare är mer och mer medvetna om stadgans inverkan och söker vägledning från EU-domstolen. Europeiska kommissionen har också gradvis försökt lyfta fram stadgan genom åtgärder som ska främja och försvara EU-medborgarnas rättigheter enligt stadgan. Sedan 2010 har kommissionen infört en ”checklista för de grundläggande rättigheterna” och granskar med hjälp av den alla lagförslag för att se till att dessa respekterar de grundläggande rättigheterna. Den årliga rapporten om tillämpningen av stadgan redogör för framstegen och pekar ut utmaningar och problem. Detta visar att kommissionen sätter de grundläggande rättigheterna i främsta rummet i EU:s alla politikområden.

Nästan fyra år efter det att kommissionen lade fram sin strategi för hur stadgan ska genomföras, har vi lyckats med att göra de grundläggande rättigheterna till en del av kulturen i EU:s institutioner. Alla kommissionärer avlägger en ed på stadgan om de grundläggande rättigheterna, vi kontrollerar alla förslag till EU-lagstiftning för att se till att de efterlever stadgan och EU:s och medlemsstaternas domstolar har gradvis gjort stadgan till en referenspunkt i sina domar, säger vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och medborgarskap.
– Jag är nöjd över att stadgan nu används fullt ut och fungerar som skyddsnät för medborgarna och som ledstjärna både för EU:s institutioner, medlemsstaterna och domstolarna. Jag kan föreställa mig att medborgare i medlemsstaterna en dag direkt ska kunna åberopa stadgan – utan att någon klar koppling behövs till EU:s lagstiftning. Stadgan bör vara EU:s egna rättighetsförklaring.

Dagens rapport innehåller en genomgång av hur de grundläggande rättigheterna genomförts i EU under det senaste året, och lyfter exempelvis fram den vägledning som EU-domstolen gett till nationella domstolar angående stadgans tillämplighet när EU-lagstiftning införlivas i nationell lagstiftning (den omdebatterade Åkerberg Fransson-domen från 2013). Den visar även hur dessa rättigheter noga beaktas när EU-institutionerna föreslår och antar EU-lagstiftning, medan medlemsstaterna endast är bundna av stadgan när de genomför EU-politik och EU-lagstiftning på nationell nivå. Rapporten ge slutligen exempel på fall där grundläggande rättigheter i EU-stadgan spelat en roll i överträdelseförfaranden som kommissionen inlett mot medlemsstater.

Rapporten avslöjar även att intresset bland medborgarna för de grundläggande rättigheterna är stort: Under 2013 var de frågor som oftast togs upp av medborgare i deras kontakter med Europa direkt fri rörlighet och bosättning (48 % av det totala antalet förfrågningar), konsumenträttigheter (12 %), rättsligt samarbete (11 %), frågor som rör medborgarskap (10 %), antidiskriminering och sociala rättigheter (5 %) samt uppgiftsskydd (4 %) (se bilaga 1).

Två sätt att förverkliga stadgan

1. Kommissionens åtgärder för att främja stadgan

Inom områden där EU har befogenhet att agera kan kommissionen föreslå EU-lagstiftning som försvarar stadgans rättigheter och principer.

Nedan följer några exempel på kommissionsförslag under 2013:

Fem rättsliga åtgärder för att främja skyddsåtgärder för EU-medborgare i brottmål (IP/13/1157, MEMO/13/1046). Detta gäller bl.a. åtgärder för att garantera respekten för oskuldspresumtionen för alla misstänkta eller åtalade medborgare, rätt att närvara vid rättegången, att barn ska omfattas av särskilda skyddsåtgärder i straffrättsliga förfaranden samt tillgång till provisorisk rättshjälp i ett tidigt skede av rättegången, särskilt för dem som är föremål för en europeisk arresteringsorder.

Behov fanns att avväga redan befintliga straffrättsliga åtgärder (t.ex. den europeiska arresteringsordern) med rättsliga instrument som ger medborgarna en stark rätt till försvar ­ i linje med stadgan. Starka EU-omfattande normer för processuella rättigheter och offrens rättigheter är mycket viktiga för att stärka det ömsesidiga förtroendet inom det europeiska rättsliga området. I detta sammanhang utgör direktivet om rätten till advokat som antogs 2013 en annan milstolpe (IP/13/921).

Integration av romerna är ett annat område där EU fortsätter att stärka skyddet av lika rättigheter och att främja positiva åtgärder. Kommissionen granskar framgångarna för nationella strategier för integrering av romer och redogjorde för de första resultaten i de 28 EU-länderna (IP/14/371). Dessutom har medlemsstaterna åtagit sig att förbättra den ekonomiska och sociala integreringen av de romska befolkningsgrupperna, genom det enhälliga antagandet av en rådsrekommendation som kommissionen lade fram i juni 2013 (IP/13/1226, IP/13/607).

Nedan följer några exempel på överträdelseförfaranden under 2013:

Efter en prövning i domstol såg kommissionen till att Österrikes dataskyddsmyndighet skildes från det federala kanslersämbetet, och fick egen budget och personal och därigenom blev oberoende. Ungern vidtog åtgärder i mars 2013 för att följa domstolens dom angående påtvingad förtidspensionering av 274 domare (MEMO/12/832).

2. EU:s domstolar åberopar stadgan

Europeiska unionens domstolar har allt oftare åberopat stadgan i sina avgöranden och har ytterligare förtydligat dess tillämplighet. Antalet beslut i EU:s domstolar (domstolen, tribunalen och personaldomstolen) som åberopar stadgan i sina resonemang steg från 43 år 2011 till 87 år 2012. År 2013 citerades stadgan i 114 beslut, vilket är nästan tre gånger mer än 2011 (se bilaga 2).

På samma sätt har de nationella domstolarna också allt oftare hänvisat till stadgan i sina frågor till EU-domstolen (förhandsavgöranden): År 2012 ökade hänvisningarna med över 65 % jämfört med 2011, från 27 till 41. År 2013 stannade antalet hänvisningar på 41, samma som 2012.

Fler åberopanden av stadgan är ett viktigt steg mot ett mer sammanhängande system för skydd av alla grundläggande rättigheter, som garanterar likvärdiga nivåer av rättigheter och skydd i alla medlemsländer när helst som EU-lagstiftning genomförs.

Fler offentliga åberopanden av stadgan har lett till bättre kännedom om stadgan: Under 2013 tog kommissionen emot nästan 4 000 brev från allmänheten om de grundläggande rättigheterna. Av dessa gällde bara 31 % situationer som ligger helt utanför EU:s behörighetsområde (att jämföra med 69 % år 2010 och 42 % år 2012). Detta visar att kommissionens insatser för att öka medvetenheten om hur och när stadgan ska tillämpas börjar bära frukt. Kommissionen mottog också över 900 frågor från Europaparlamentet och cirka 120 petitioner.

Rapporten redogör slutligen för framstegen i fråga om EU:s anslutning till Europakonventionen. I april 2013 slutfördes utkastet till avtal om EU:s anslutning till Europakonventionen, vilket är en milstolpe på vägen mot slutmålet. Som ett nästa steg har kommissionen bett EU-domstolen att yttra sig om utkastet till avtal.

Dagens rapport åtföljs av en lägesrapport om genomförandet av den europeiska strategin för jämställdhet mellan kvinnor och män under 2013 (se IP/14/423).

Bakgrund

När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 blev EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande. Stadgan omfattar ett antal grundläggande rättigheter, som yttrandefrihet och skydd av personuppgifter, som grundas på gemensamma europeiska värderingar och vårt konstitutionella arv.

I oktober 2010 antog kommissionen en strategi för att se till att stadgan tillämpas i praktiken. Kommissionen utarbetade en “checklista för grundläggande rättigheter” (bilaga 3) för att göra det lättare att kontrollera hur lagförslag påverkar de grundläggande rättigheterna. Kommissionen förband sig också att informera allmänheten om när den kan ingripa i ärenden som rör grundläggande rättigheter och att offentliggöra en årlig rapport om hur stadgan tillämpas för att övervaka vilka framsteg som görs.

Kommissionen arbetar med behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, samt på EU-nivå för att bättre kunna informera människor om deras grundläggande rättigheter och vart de kan vända sig om deras rättigheter har blivit kränkta. Kommissionen erbjuder nu praktisk information via e-juridikportalen om hur man kan göra sina rättigheter gällande och har inlett en dialog om hanteringen av klagomål som rör grundläggande rättigheter med ombudsmän, jämställdhetsorgan och människorättsorganisationer.

Stadgan är först och främst riktad till EU-institutionerna. Den kompletterar de nationella systemen, men ersätter dem inte. Medlemsstaterna har sina egna konstitutionella system och grundläggande rättigheter som fastställs där. De konkreta åtgärderna för att tillämpa stadgan har bidragit till att grundläggande rättigheter nu systematiskt tas i beaktande när kommissionen utarbetar förslag till ny lagstiftning och politik. Detta förfaringssätt är mycket viktigt i EU:s hela beslutsprocess, också när Europaparlamentet och rådet, där medlemsstaterna är företrädda, gör ändringar i förslag som utarbetats av kommissionen.

Ytterligare information

MEMO/14/284

Pressmaterial: Grundläggande rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män: http://ec.europa.eu/justice/newsroom/fundamental-rights/news/140414_en.htm

Kommissionen – grundläggande rättigheter: http://ec.europa.eu/justice/fundamental-rights/index_sv.htm

Vice ordförande Vivian Reding om de grundläggande rättigheterna: Från ord till handling: http://ec.europa.eu/justice/events/assises-justice-2013/files/factsheets/fundamental_rights_en.pdf

Webbplats för Viviane Reding, EU-kommissionär för rättsliga frågor: http://ec.europa.eu/reding

Följ Viviane Reding på Twitter: @VivianeRedingEU

Kontaktpersoner:

Mina Andreeva (+32-2 299 13 82)

Joshua Salsby (+32-2 297 24 59)

För allmänheten: Europa Direkt per telefon 00 800 6 7 8 9 10 11 eller e­post

BILAGA

Bilaga 1: Frågor från medborgare som rör de grundläggande rättigheterna

Statistik från informationstjänsten Europa direkt bekräftar att det bland medborgarna finns ett stort intresse för rättsliga frågor, medborgarskap och grundläggande rättigheter. År 2013 besvarade Europa direkt 11 974 frågor från medborgarna på dessa områden.

Bilaga 2: EU-domstolar som åberopar stadgan

The European Union Courts have increasingly referred to the Charter in their decisions. The number of decisions of these Courts quoting the Charter in their reasoning developed from 43 in 2011 to 87 in 2012. In 2013, the number of these decisions quoting the Charter amounted to 114, which is almost a triple of the number of cases of 2011.

Bilaga 3: Checklista för grundläggande rättigheter för kommissionsförslag


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website