Navigation path

Left navigation

Additional tools

E-hälsovård i EU, hur lyder diagnosen?

European Commission - IP/14/302   24/03/2014

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 24 mars 2014

E-hälsovård i EU, hur lyder diagnosen?

– Europa står inför en hälsokris på grund av vår åldrande befolkning. Genom att utnyttja den digitala tekniken så långt som möjligt kan vi minska kostnaderna, låta patienterna återfå kontrollen, göra hälsovården effektivare och hjälpa de europeiska medborgarna att vara aktiva i samhället under en längre tid. Vi måste hålla koll på pulsen, säger Neelie Kroes.

Hur lyder diagnosen?

Enligt två undersökningar på akutvårdssjukhus* (som är inriktade på kortsiktig medicinsk behandling eller kirurgi och vård) och bland allmänläkare i Europa börjar användningen av e-hälsovård att ta fart och 60 % av allmänläkarna använde e-hälsoverktyg under 2013, vilket är en ökning med 50 % sedan 2007. Men mycket mer kommer att måste göras på detta område.

De viktigaste resultaten av undersökningarna är följande:

De länder som i störst omfattning använder e-hälsovård på sjukhus är Danmark (66 %), Estland (63 %) och Sverige och Finland (båda 62 %). Fullständiga länderprofiler finns tillgänglig här.

E-hälsotjänster är fortfarande vanligare för traditionell registrering och rapportering än för kliniskt bruk, såsom t.ex. konsultationer via nätet (endast 10 % av allmänläkarna gör konsultationer via nätet).

När det gäller digitaliseringen av patientjournaler, tar Nederländerna förstaplatsen med 83,2 % digitalisering. Andraplatsen går till Danmark (80,6 %) och Storbritannien på tredjeplats (80,5 %).

Det är dock bara 10 % av sjukhusen i Europa som låter patienterna få tillgång till sina egna sjukjournaler online och i de flesta fall rör det sig om endast partiell tillgång.

Vid införandet av e-hälsovård stöter sjukhusen och allmänläkarna på många hinder, från bristande kompabilitet till bristande regelverk och resurser.

I en kommentar till undersökningen säger kommissionens vice ordförande @NeelieKroesEU följande:

Vi måste omgående ändra mentaliteten inom hälsovårdssektorn. Det faktum att sex av tio allmänläkare använder e-hälsoverktyg visar att läkarna testar dem, men det är dags att höja tempot. Är det verkligen bara 9 % av sjukhusen i Europa som låter patienterna titta på sina egna sjukjournaler online? Det är för dåligt! Jag vill att myndigheterna, högteknikinnovatörerna, försäkringsbolagen, läkemedelsföretagen och sjukhusen med gemensamma krafter skapar ett innovativt och kostnadseffektivt hälsovårdsystem med mer kontroll och öppenhet för patienten.

– E-hälsolösningar kan ge bättre vård till patienterna och effektivisera hälsovårdssystemen, tillägger Tonio Borg, kommissionär med ansvar för hälsofrågor. Undersökningen visar att vissa medlemsstater helt tydligt visar vägen när det gäller användningen av e-recept och elektroniska register till nytta för patienterna och att de kan inspirera övriga länder. Jag räknar med att alla medlemsstater kommer att använda sig av den potential som e-hälsolösningar faktiskt har och samarbeta i detta avseende inom vårt EU-nät för ehälsa.

Varför tar det så lång tid?

På frågan om varför allmänläkarna inte använder e-hälsotjänster i högre utsträckning var deras skäl bristande ersättning (79 %), otillräckliga IT-färdigheter (72 %), brist på driftskompatibla system (73 %) och ett otillräckligt regelverk om sekretess och integritet vad gäller e-postkommunikationen mellan läkare och patienter (71 %).

Bakgrund

I studierna mätte man användningen av digitala verktyg och tjänster inom hälsovården: användningen av och tillgången till elektroniska patientjournaler, telehälsa, informationsutbyte mellan yrkesfolk. Om dessa tjänster genomförs fullt ut kan de ge patienterna mer information och öka deras engagemang i hälsovården, skapa förbättrad tillgång till hälsorådgivning och behandling och göra de nationella hälsovårdssystemen effektivare.

Bland e-hälsoverktyg ingår a) elektroniska hälsouppgifter, b) utbyte av hälsoinformation, c) telehälsa och d) personliga hälsojournaler.

Utbyte av hälsoinformation:

48 % av EU:s sjukhus delar viss information elektroniskt med externa allmänläkare och 70 % av EU:s sjukhus med externa vårdgivare. Länderna med bäst resultat är Danmark, Estland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige (100 % av deras akutvårdssjukhus har någon form av hälsoinformationsutbyte).

Allmänläkarna använder endast i begränsad utsträckning e-recept och e-postkommunikationen mellan läkare och patienter (32 % respektive 35 %). De länder med bäst resultat när det gäller e-recept är Estland (100 %), Kroatien (99 %) och Sverige (97 %), medan användningen av e-post leds av Danmark (100 %), Estland (70 %) och Italien (62 %).

Mindre än 8 % av EU:s sjukhus delar medicinsk information elektroniskt med vårdgivare i andra EU-länder.

Telehälsa

Endast 9 % av sjukhusen erbjuder patienter möjligheten att fjärrövervakas, vilket skulle minska behovet av sjukhusvistelser och därmed öka säkerheten vid eget boende. Färre än 10 % av allmänläkarna genomför konsultationer med patienter online och färre än 16 % konsulterar andra medicinska specialister via nätet.

Länkar

Benchmarking deployment of e-Health services in Hospitals (2012–2013)

Benchmarking Deployment of eHealth among General Practitioners (2013)

eHealth in the Digital Agenda

European Innovation Partnership on Active and Health Ageing

Neelie Kroes' blog on transforming healthcare from January 2014

eHealth on Twitter

Kontaktpersoner

E-post: comm-kroes@ec.europa.eu Tfn: +32 2 295 73 61 Twitter: @RyanHeathEU


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website