Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 24 mars 2014

Odeklarerat arbete vanligt i EU

Ungefär en av tio i EU (11 %) medger att de i fjol köpte varor eller tjänster som producerats med hjälp av odeklarerat arbete, medan 4 % erkänner att de själva har fått betalt för arbete men inte deklarerat det. Dessutom fick en av 30 (3 %) en del av lönen direkt i handen av sin arbetsgivare. Bland annat detta framgår av en Eurobarometerundersökning som visar att odeklarerat arbete fortfarande är vanligt i EU, även om fenomenets omfattning och synen på det varierar från land till land.

Kommissionen kommer i april att lägga fram ett förslag som innehåller lösningar på de problem som konstaterats i undersökningen. Bland annat föreslås ett forum på EU-nivå som ska stärka samarbetet mellan EU-länderna så att de på ett effektivare sätt kan förebygga och avskräcka från odeklarerat arbete.

– Odeklarerat arbete betyder inte bara att arbetstagarna riskerar att utsättas för farliga arbetsförhållanden och få sämre betalt, säger EU:s sysselsättningskommissionär László Andor. Det leder också till att staten går miste om inkomster och till att de sociala trygghetssystemen undergrävs. Därför måste EU-länderna vidta åtgärder som avskräcker från odeklarerat arbete och som i stället uppmuntrar reguljär sysselsättning. De måste även samarbeta mer med varandra för att motverka problemet. EU-kommissionen kommer i april att föreslå ett särskilt forum på EU-nivå för att förebygga och avskräcka från odeklarerat arbete. Forumet ska förbättra samarbetet mellan arbetsmiljöinspektioner och andra tillsynsorgan i EU, fortsätter han.

Eurobarometerundersökningen genomfördes i de 28 EU-länderna och visar följande:

11 % medger att de i fjol köpte varor eller tjänster som producerats med hjälp av odeklarerat arbete, medan 4 % erkänner att de själva har fått betalt för arbete men inte deklarerat det.

60 % anger att den främsta orsaken till att de köpte odeklarerade varor eller tjänster var att priset var lägre, medan 22 % säger att de ville göra en vän en tjänst.

50 % säger att de arbetat utan att deklarera sin inkomst eftersom det har fördelar för båda parter, medan 21 % säger att orsaken är att det är svårt att hitta reguljär sysselsättning, 16 % anser att skatterna är för höga och 15 % uppger att de inte har några andra inkomster. Det är särskilt invånarna i Sydeuropa som uppger att det är svårt att hitta reguljär sysselsättning (41 %) eller som inte har någon annan inkomstkälla (26 %)

Medianbeloppet som spenderas på odeklarerade varor eller tjänster varje år i EU är 200 euro, medan medianinkomsten för de som utför odeklarerat arbete är 300 euro per år.

De mest efterfrågade odeklarerade varorna eller tjänsterna gäller renovering och reparation av privatbostäder (29 %), bilreparationer (22 %), städning (15 %) och livsmedel (12 %).

De som arbetar utan att deklarera sin inkomst arbetar oftast med reparation och renovering av privatbostäder (19 %), trädgårdsskötsel (14 %), städning (13 %) och barnpassning (12 %).

Flest arbetar utan att deklarera sin inkomst i Lettland, Nederländerna och Estland (11 %). Det finns emellertid stora nationella skillnader i attityd och uppfattningar om vad som utgör odeklarerat arbete samt när det gäller typen av tjänster och hur omfattande de.

Av de tillfrågade uppgav 3 % att de får en del av sin lön direkt i handen. Detta är vanligare i mindre företag. Den andel av årsinkomsten som arbetstagarna får direkt i handen är högst i Sydeuropa (69 %), följt av Öst- och Centraleuropa (29 %), medan nivån i Mellaneuropa och i de nordiska länderna är lägre (17 % respektive 7 %).

Rapporten Employment and Social Developments in Europe (ESDE) från 2013 innehåller en närmare analys av dessa resultat. Jämfört med en tidigare undersökning från 2007 har situationen tydligt ändrats i vissa länder, även om omfattningen av odeklarerat arbete sammantaget inte ändrats nämnvärt:

Utbudet av odeklarerat arbete har minskat kraftigt i vissa länder, t.ex. Lettland, men har ökat något i Spanien och Slovenien.

Efterfrågan på odeklarerat arbete har ökat dramatiskt i Grekland, Cypern, Malta och Slovenien.

Under krisen har bruket att betala ut löner direkt i handen minskat särskilt i Central- och Östeuropa men ökat i Grekland.

En närmare analys av hur krisen påverkat förekomsten av odeklarerat arbete tyder på att de försvagade arbetsmarknaderna sedan 2007 har lett till att det privata utbudet av odeklarerat arbete ökat. Kopplingen till den ökande fattigdomen är dock inte lika tydlig. Men både högre arbetslöshet och ökande fattigdom tycks leda till att allt fler är beredda att acceptera att lönen betalas direkt i handen. Skattenivån tycks inte heller direkt påverka hur utbrett odeklarerat arbete är, men däremot kan människors uppfattning om offentliga tjänster och hur skattemedlen används ha en inverkan.

Analysen i ESDE-rapporten innehåller även en översyn av flera framgångsrika åtgärder som vidtagits mot odeklarerat arbete i olika EU-länder, till exempel:

Incitament för att formalisera odeklarerat arbete, såsom förenklad byråkrati, direkta skattelättnader för köpare eller tjänstekuponger.

Åtgärder för att främja högre skattemoral och ansvarstagande, t.ex. genom informationskampanjer

Bättre övervakning och strängare påföljder.

Nästa steg

I april 2014 kommer kommissionen att föreslå att ett forum för att förebygga och avskräcka från odeklarerat arbete skapas på EU-nivå. Forumet skulle inbegripa olika tillsynsorgan i EU-länderna, t.ex. arbetsmiljömyndigheter, socialförsäkringsinstitutioner, skattemyndigheter, migrationsmyndigheter samt andra berörda parter. Syftet med forumet är att stärka samarbetet på EU-nivå så att det blir lättare att förebygga och avskräcka från odeklarerat arbete.

Bakgrund

I Eurobarometerundersökningen intervjuades 26 563 personer från olika sociala och demografiska grupper i alla EU-länder. Resultaten kompletterar en undersökning som utfördes 2007 i ett första försök att mäta odeklarerat arbete i EU. Båda undersökningarna har varit inriktade på varor och tjänster som tillhandahålls eller köps av privatpersoner och på löner som privatpersoner antingen betalar ut eller får direkt i handen. Odeklarerat arbete inom företag omfattas alltså inte.

Odeklarerat arbete definieras som ”varje betald verksamhet som till sin art inte är lagstridig men som inte anmälts till myndigheterna, med beaktande av de skillnader som förekommer i medlemsstaternas kontrollsystem”. Fenomenet uppmärksammas i den europeiska sysselsättningsstrategin och har sedan 2001 ingått i sysselsättningsriktlinjerna för EU-länderna.

I sysselsättningspaketet från april 2012 konstaterades det att man genom att omvandla informellt eller odeklarerat arbete till reguljär sysselsättning skulle kunna minska arbetslösheten. Ett aktivare samarbete mellan EU-länderna efterlystes också.

I mitten av 2013 höll kommissionen ett första samråd med arbetsmarknadens parter på EU-nivå om eventuella framtida EU-åtgärder för att öka samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter (IP/13/650). Detta följdes av ett andra samråd i början av 2014.

Ytterligare information

Eurobarometer om odeklarerat arbete i EU

László Andors webbplats

László Andor på Twitter

Prenumerera på EU-kommissionens elektroniska nyhetsbrev om sysselsättning, socialpolitik och inkludering

Kontaktpersoner:

Jonathan Todd (+32 2 299 41 07)

Cécile Dubois (+32 2 295 18 83)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website