Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Strasbourg den 11 mars 2014

Den framtida politiken för inrikes frågor — nästa steg i utvecklingen

Hur kan EU:s arbete med frågor som rör invandring, asyl och säkerhet ytterligare bidra till att garantera ett Europa som är öppet och välmående och där hela befolkningen kan leva och arbeta i trygghet? Stockholmsprogrammet, som har bildat ramverket för politiken för inrikes frågor från 2010 till 2014, kommer snart att upphöra. Kommissionen lägger nu fram sin strategiska vision om de framtida politiska prioriteringarna på området inrikes frågor.

Betydande framsteg har redan gjorts under de gångna fem åren för att göra Europa mer öppet och säkert tack vare ett gott och effektivt samarbete mellan EU:s institutioner, medlemsländerna, internationella organisationer, det civila samhället och den privata sektorn. Men arbetet är inte på långa vägar klart.

Idag lägger kommissionen fram sin vision om den framtida agendan för inrikes frågor. Den går ut på att överenskommen lagstiftning och existerande instrument måste tillämpas fullt ut och att man måste se till att EU klarar av att bemöta de möjligheter och utmaningar som väntar.

– Vi kan vara stolta över vad vi har åstadkommit under de senaste åren: vi har infört ett gemensamt europeiskt asylsystem, förstärkt Schengenområdet och skärpt våra insatser mot organiserad brottslighet som människohandel, internethot och korruption. Men mer behöver göras och vi måste förbereda oss inför kommande utmaningar och möjligheter. Jag vill att Europa ska vara inriktat på framtiden, med inrikespolitiska prioriteringar som bidrar till ekonomisk tillväxt och en säker miljö för alla invånare i Europa. Det finns viktiga val att göra. Vi måste gå samman och utveckla en politik som återspeglar gemensamma prioriteringar och framtida behov, säger Cecilia Malmström, EU-kommissionär för inrikes frågor.

Europa är en del av en globaliserad och sammanlänkad värld där den internationella rörligheten förväntas öka. Man bör vara redo att bättre utnyttja de möjligheter som uppstår genom migration, inte minst mot bakgrund av den åldrande befolkningen och den krympande arbetskraften.

Förbättringar kan syfta till att skapa bättre synergier med andra politikområden, t.ex. handelspolitiken, och främja rörligheten på kort sikt för högkvalificerade yrkesverksamma i tjänstesektorn, eller till att inleda strukturerade dialoger med medlemsstater, företag och fackföreningar om efterfrågan på arbetskraftsmigration. Syftet kan också vara att se till att utländska kvalifikationer och yrkeskompetenser erkänns i större utsträckning och att stärka engagemanget för att effektivare integrera migranter på arbetsmarknaden och mer allmänt i de mottagande samhällena.

EU måste vara redo att fullgöra sina skyldigheter när det gäller asyl på ett sätt som visar på verklig solidaritet och ansvarsfördelning mellan alla medlemsstater. De nya gemensamma asylreglerna behöver genomföras på ett enhetligt och effektivt sätt. Det framtida arbetet bör vidare leda till att det finns stöd att tillgå i samband med högt tillfälligt tryck. Omplacering av personer som beviljats internationellt skydd är ett exempel på solidaritet. Andra uppslag som bör undersökas är utvecklingen av en gemensam handläggning av asylansökningar och gemensamt utnyttjande av mottagningsplatser i krissituationer.

EU bör också öka sitt åtagande om vidarebosättning och överväga att öppna lagliga invandringskanaler för personer som söker skydd, med början i en samordnad strategi för viseringar av humanitära skäl.

De externa aspekterna av den gällande migrations- och asylpolitiken och dess verktyg bör utnyttjas bättre för att hantera den framtida utvecklingen vid EU:s sydliga gränser, så att vi på ett effektivare sätt kan engagera oss i grannländerna och öka EU:s attraktionskraft. I en allt mer ömsesidigt beroende värld måste inrikes frågor integreras i EU:s övergripande yttre politik på ett sätt som möjliggör förstärkt dialog och samarbete med tredjeländer och synergier med EU:s andra politikområden.

Att förebygga och minska den irreguljära migrationen är en viktig del av en välskött migrationspolitik och kräver en kombination av åtgärder, exempelvis insatser mot arbetsgivare som anställer olaglig arbetskraft, en skärpt strategi mot människosmuggling och människohandel och ett stärkt samarbete med ursprungs- och transitländer.

Genom den nya förvaltningen av Schengensamarbetet kan rörligheten inom området utan kontroller även i fortsättningen utnyttjas fullt ut av EU:s befolkning och gynna ekonomin. Att underlätta resandet för lagliga resenärer genom att modernisera EU:s viseringspolitik och genom att genomföra initiativet för ”smarta gränser” kommer att bidra till att Schengenområdet blir mer attraktivt för resenärer med ärligt uppsåt från länder utanför EU, samtidigt som en hög säkerhetsnivå upprätthålls.

För att fortsätta att förverkliga ett Europa som erbjuder skydd måste man kunna hantera nya allvarliga säkerhetsutmaningar med anknytning till it-brottslighet, gränsöverskridande organiserad brottslighet, människohandel, våldsam extremism och terrorism.

Genomförandet av den strategi för den inre säkerheten som antogs 2010 har varit framgångsrik och dess fem mål är fortfarande relevanta1, men de konkreta åtgärderna måste ses över. Till exempel måste det praktiska samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna förbättras (t.ex. genom gemensamma utredningsgrupper, utbildning, gemensamma övningar och ett bättre utnyttjande av systemen för informationsutbyte).

Men det finns mycket annat som också kan göras för att – bekämpa korruption (genom att följa upp rapporten om insatserna mot korruption), – vidta åtgärder mot människohandel (genom att utarbeta en strategi som ska gälla efter 2016), – ta krafttag mot olaglig vapenhandel (genom att se över den gällande EU-lagstiftningen om försäljning och överföring inom EU av vapen och utvidga det operativa samarbetet), – bemöta hot mot it-säkerheten (genom att omsätta EU:s strategi för it-säkerhet i praktiken, uppmuntra alla medlemsländer att inrätta ett it-brottscentrum och fortsätta arbetet inom den globala alliansen mot sexuell exploatering av barn på internet), – förebygga terrorism och vidta åtgärder mot radikalisering och rekrytering (bl.a. genom att stärka nätverket för kunskapsspridning om radikalisering), – stärka Europas resiliens vid större kriser och katastrofer (genom att förbättra samverkansförmågan för utrustning och kommunikationssystem), – behandla den interna säkerheten som en del av EU:s externa politik och koppla den till EU:s bistånds- och samarbetsprogram.

Bakgrund

Stockholmsprogrammet, som bildat ramverket för politiken för inrikes frågor sedan 2010, kommer att upphöra att gälla 2014. Mot bakgrund av detta inledde kommissionen under 2013 en debatt om utmaningarna och prioriteringarna inom detta politikområde under de kommande åren.

Det meddelande som läggs fram har föregåtts av en rad evenemang och diskussioner om framtiden för politiken för inrikes frågor där berörda parter och det civila samhället kunnat utbyta åsikter och tankar om frågor på området.

Seminarier och samråd har hållits med tankesmedjor och organisationer inom det civila samhället. Berörda parter och allmänheten uppmanades också att dela med sig av sina synpunkter och tankar på GD Inrikes frågors webbplats, genom ett offentligt samråd. Den 29 och 30 januari 2014 organiserade kommissionen en konferens på hög nivå i Bryssel för att diskutera den framtida utvecklingen av politiken för inrikes frågor.

Kommissionens meddelande kommer att bidra till de strategiska riktlinjer som ska antas av Europeiska rådet i juni 2014.

Länkar

Länk till informationsmeddelande (EN): MEMO/14/174

Meddelandet om ett öppet och säkert Europa

EU:s inrikespolitik i siffror: statistiska bakgrundsuppgifter

Cecilia Malmströms webbplats

Följ Cecilia Malmström på Twitter

Webbplatsen för GD Inrikes frågor

Följ GD Inrikes frågor på Twitter och tvittra med #euhome

Kontaktpersoner:

Michele Cercone (+32 2 298 09 63)

Tove Ernst (+32 2 298 67 64)

Du kan även kontakta informationstjänsten Europa Direkt på telefon 00 800 6 7 8 9 10 11 eller per e-post.

1 :

De fem strategiska mål som valdes ut är 1) att störa de kriminella nätverken på internationell nivå, 2) att förebygga terrorism och vidta åtgärder mot radikalisering och rekrytering, 3) att förbättra säkerheten för enskilda och företag på internet, 4) att stärka säkerheten genom gränsförvaltning och 5) att öka EU:s förmåga att stå emot kriser och katastrofer.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website