Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Strasbourg den 11 mars 2014

Mot ett europeiskt område för rättsliga frågor: Förtroende, rörlighet och tillväxt

EU-kommissionen har i dag beskrivit sin vision för den framtida EU-politiken på det rättsliga området. Fyra år efter Lissabonfördragets ikraftträdande har det europeiska rättsliga området utvecklats språngvis. EU-kommissionen har utnyttjat lagstiftningen på det rättsliga området för att minska byråkratin och kostnaderna för medborgare och företag, för att främja ekonomisk utveckling och för att underlätta vardagslivet för medborgare som utnyttjar sin fria rörlighet. EU-kommissionens mål för framtiden är att nå ännu längre mot ett helt fungerande gemensamt europeiskt rättsligt område, som bygger på förtroende, rörlighet och tillväxt fram till 2020.

– På bara några år har politiken på det rättsliga området hamnat i fokus för EU:s verksamhet, säger Viviane Reding, EU-kommissionär för rättsliga frågor. Det här kan jämföras med den skjuts som den inre marknaden fick på 1990-talet. Vi har kommit långt, men mer måste göras för att utveckla ett fungerat europeiskt område för rättsliga frågor. När vi bygger broar mellan de olika rättsliga systemen bygger vi upp ett förtroende. Ett europeiskt område kan endast fungera optimalt om vi litar på varandras rättssystem. Vi måste också fokusera på två andra utmaningar: rörligheten för EU-medborgare och företag på ett område utan inre gränser och hur EU-politiken för rättsliga frågor kan bidra till tillväxt och skapandet av sysselsättning i Europa.

Utgången av 2014 är en vändpunkt i utvecklingen av EU:s politik för rättsliga frågor: I Europeiska rådets femåriga Stockholmsprogram och kommissionens handlingsplan (IP/10/447) fastställs prioriteringar för ett område av frihet, säkerhet och rättvisa som gäller fram till den 1 december 2014. Då avslutas också Lissabonfördragets övergångsfas för det rättsliga området. Därmed försvinner de nuvarande begränsningarna av EU-domstolens rättsliga kontroll och av kommissionens roll som fördragets väktare när det gäller det polisiära och juridiska samarbetet i straffrättsliga frågor. Det här innebär att kommissionen kommer att ha befogenhet att inleda överträdelseförfaranden om EU-lagstiftning – som antagits enhälligt av EU-länderna – inte genomförs på ett korrekt sätt.

Kommissionens vision för EU:s framtida politik för rättsliga frågor lades i dag fram tillsammans med den kommande dagordningen på området inrikes frågor (se IP/14/xx). Båda har formen av ett meddelande. När det gäller rättsliga frågor ser kommissionen tre stora utmaningar: att förbättra det ömsesidiga förtroendet, att underlätta rörligheten och att bidra till den ekonomiska tillväxten.

  • Förtroende. Ömsesidigt förtroende är den hörnsten som EU:s politik för rättsliga frågor måste bygga på. EU-instrument som den europeiska arresteringsorden eller frågor som rör lagvalsregler förutsätter en hög nivå av ömsesidigt förtroende mellan de rättsliga myndigheterna i olika medlemsländer. EU har gjort mycket för att lägga grunden till ett ömsesidigt förtroende, men detta arbete måste stärkas så att det säkerställs att medborgare, rättstillämpare och domare helt och fullt litar på rättsliga beslut oavsett i vilket medlemsland de har fattats.

  • Rörlighet. Européerna utövar i allt högre grad sin rätt till fri rörlighet: de reser, studerar, gifter sig, bildar familj och köper och säljer produkter och tjänster över gränserna. I dag bor nästan 14 miljoner EU-medborgare i ett annat EU-land än i det där de är medborgare. Även om medborgarna i allt större utsträckning utövar sina rättigheter står de fortfarande inför olika praktiska och rättsliga problem när de försöker utöva de rättigheter som de har i hemlandet i ett annat EU-land. EU-kommissionen arbetar för att få bort sådana hinder i vardagen. I sin senaste rapport om EU-medborgarskapet föreslog den t.ex. tolv åtgärder för att stärka medborgarnas rättigheter (IP/13/410 och MEMO/13/409). Politiken på det rättsliga området bör även i fortsättningen inriktas på att framför allt undanröja de hinder som EU-medborgare möter när de utövar sin rätt att flytta fritt och bosätta sig i ett annat EU-land.

  • Tillväxt. De senaste åren har politiken på det här området mobiliserats för att stödja företag, tillväxt och ekonomisk stabilitet genom att förbättra tillgången till rättvisa och underlätta tvistlösning. Några sådana exempel är åtgärder för att säkerställa att en dom som fälls i ett EU-land erkänns i ett annat utan byråkratiska förfaranden (IP/12/1321), förslag om en frivillig europeisk köplag som företagen ka välja när de gör affärer i 28 EU-länder (MEMO/14/137), en modern dataskyddslag för den digitala inre marknaden (MEMO/14/60) och åtgärder mot en ”räddnings- och rekonstruktionskultur” vid gränsöverskridande insolvensförfaranden (IP/12/1354). I framtiden bör EU:s politik för rättsliga frågor fortsätta att främja ekonomisk återhämtning, tillväxt och åtgärder mot arbetslösheten. Strukturreformer krävs så att rättssystemen kan tillhandahålla snabb, pålitlig och tillförlitlig rättvisa. Företagen måste kunna känna sig säkra på att de kan se till att avtal efterlevs och hantera rättstvister effektivt i hela EU utan att möta de hinder som finns i dag.

Därför föreslår kommissionen att EU:s framtida politik för rättsliga frågor ska baseras på en kombination av olika metoder: konsolidering av det som har uppnåtts, kodifiering av EU-lagstiftning och praxis när det behövs och komplettering av den befintliga ramen med nya initiativ vid behov. En analys från fall till fall och konsekvensbedömningar kommer att behövas för att fastställa den bästa metoden för varje område.

  • Konsolidering behövs t.ex. för att se till att det finns effektiva rättsmedel och oberoende nationella rättsvårdande myndigheter så att rättigheterna fungerar i praktiken, för att utbilda domare och rättstillämpare så att de verkligen blir ”EU-domare” och för att förbättra användningen av informationsteknik i domstolar och i samband med rättsliga förfaranden och förfaranden utanför domstol.

  • Kodifiering av befintlig EU-lagstiftning och EU-domstolens rättspraxis skulle kunna övervägas när det gäller konsumentlagstiftning eller processuella rättigheter för personer som är misstänkta för brott. Detta skulle förenkla den nuvarande ramen och göra rättigheterna mer lättillgängliga för medborgare och företag.

  • Komplettering av existerande politik och rättsliga instrument bör alltid göras med syftet att öka det ömsesidiga förtroendet, underlätta medborgarnas liv och ytterligare bidra till tillväxten. De metoder som kan väljas är t.ex. ömsesidigt erkännande, traditionell harmonisering och harmoniserad frivillig materiell rätt eller processrätt.

Nästa steg

Europaparlamentet och rådet har redan fört diskussioner om framtiden för EU:s politik på det rättsliga området. Kommissionärerna höll en vägledande diskussion den 25 februari. Kommissionens meddelande, som antogs i dag, kommer att tjäna som underlag för fortsatta diskussioner, i synnerhet diskussionen i Europeiska rådet den 24 juni.

Bakgrund

EU:s politik för rättsliga frågor har genomgått stora förändringar de senaste åren. Det var först 2010, när den nuvarande kommissionen inledde sin mandatperiod, som en särskild portfölj för rättsliga frågor skapades. Sedan dess har kommissionen lagt fram fler än 50 initiativ inom detta område, omfattande 95 % av Stockholmsprogrammet, och lagt grunden för ett verkligt europeiskt område för frihet, rättvisa och säkerhet som ska tjäna medborgarna, vilket är ett av EU:s centrala mål enligt Lissabonfördraget.

Stora steg har tagits på bara några år: Nya EU-rättigheter för brottsoffer (IP/12/1200), stärkta rättigheter för en rättvis rättegång för misstänkta i straffrättsliga förfaranden (IP/12/575, IP/13/995, IP/13/921) och förenklat erkännande av domar (IP/12/1321). Detta har förbättrat tillgången till rättvisa, samtidigt som kommissionens förslag om skydd av personuppgifter kommer att främja de grundläggande rättigheterna och den digitala inre marknaden (MEMO/14/60). Kommissionen har också tagit initiativ till inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet för att se till att varje euro i EU-budgeten kan användas för sitt syfte och skyddas från brottslingar (MEMO/14/124). Andra initiativ som resultattavlan på det rättsliga området (IP/13/285) har visat hur avgörande effektiva rättssystem och –strategier är för den ekonomiska tillväxten.

I november förra året anordnade EU-kommissionen konferensen Assises de la Justice (IP/13/1117), där man förde samman domare, jurister, akademiker, beslutsfattare och näringslivsföreträdare från hela Europa för att diskutera den framtida politiken på det rättsliga området. I januari 2014 anordnades en liknande konferens för att diskutera EU:s framtida politik för inrikes frågor.

Mer information

Press pack:

http://ec.europa.eu/justice/newsroom/effective-justice/news/140311_en.htm

Länk till MEMO: MEMO/14/174

Link till uppdaterade Assises-faktablad

Hemsida för Viviane Reding, EU-kommissionär för rättsliga frågor: http://ec.europa.eu/reding

Följ Viviane Reding på Twitter: @VivianeRedingEU

Följ rättsliga frågor på Twitter: @EU_Justice

Kontaktpersoner:

Mina Andreeva (+32 2 299 13 82)

Natasha Bertaud (+32 2 296 74 56)

För allmänheten: Europe Direct med telefon 00 800 6 7 8 9 10 11 eller med e-post

Bilaga: Förtroende för de nationella rättssystemen

Källa: Eurobarometerundersökning 385, november 2013 – Rättsliga frågor i EU


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website