Navigation path

Left navigation

Additional tools

Sysselsättning och sociala förhållanden i EU: bräcklig ekonomisk återhämtning och kvarstående klyftor inom EMU visar ny rapport

European Commission - IP/13/879   02/10/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 2 oktober 2013

Sysselsättning och sociala förhållanden i EU: bräcklig ekonomisk återhämtning och kvarstående klyftor inom EMU visar ny rapport

Enligt EU-kommissionens senaste kvartalsrapport om sysselsättning och sociala förhållanden i EU har EU långsamt börjat sin ekonomiska återhämtning, men skillnader kvarstår mellan länderna, särskilt i euroområdet. I rapporten betonas också att läget på arbetsmarknaden fortfarande är kritiskt och de sociala förhållandena kärva, samt att tillväxt för alla kräver ytterligare strategiska investeringar och strukturreformer.

Kommissionen åtgärdar skillnaderna genom att lägga fram sysselsättningspaketet i april 2012, utfärda landspecifika rekommendationer för oflexibla arbetsmarknader, mana till sysselsättningsskapande skattereformer, tillhandahålla effektivare offentlig arbetsförmedling, anpassa utbildningen till arbetsgivarnas behov, ungdomsgarantin, insatsgrupper för att hjälpa EU-länderna att rikta om EU:s strukturfonder mot ungdomsarbetslöshet samt åtgärder för att underlätta fri rörlighet för arbetstagare som omställningen av jobbsökarnätverket Eures. Åtgärderna kompletteras med en ökad social dimension i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och bättre övervakning och bedömning av obalanser på arbetsmarknaden och i samhället, vilket är ämnet för ett meddelande från kommissionen som antas i dag.

– Vi kan inte tillåta oss att slå oss till ro, säger László Andor, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Alltför många människor lider av de negativa sociala konsekvenserna av krisen och vi måste öka de sociala investeringarna och satsa på att skapa fler jobb. För att återhämtningen ska vara hållbar krävs ytterligare framsteg när det gäller att reformera den ekonomiska och monetära unionen. Vi behöver bl.a. lägga större vikt vid sysselsättning och sociala problem och vid bättre samordning av sysselsättnings- och socialpolitiken. Vi måste i ett tidigt skede kunna upptäcka och ta itu med de utmaningar som ligger framför oss när det gäller sysselsättning och sociala förhållanden, i stället för att låta att skillnaderna inom EU bli ännu större.

Även om vissa tecken tyder på en blygsam ekonomisk återhämtning, finns det enligt rapporten fortfarande stora problem på arbetsmarknaden och i samhället i EU.

  1. Ungdomsarbetslösheten är rekordhög — i genomsnitt 23 % för EU som helhet och hela 63 % i Grekland.

  2. Långtidsarbetslösheten har ökat i de flesta EU-länder och har nått rekordnivåer för EU som helhet. Den strukturella arbetslösheten har ökat och obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetstagare är större än tidigare, både när det gäller antal och kvalifikationer.

  3. Nettoförlusten av arbetstillfällen har sammanfallit med mer otrygga anställningar — andelen deltidsanställningar, särskilt ofrivilliga, har ökat även om andelen visstidsanställningar har minskat i EU på grund av krisen.

  4. Fattigdomen har ökat i EU sedan 2007. Hushållens inkomster minskar och 24,2 % av EU:s befolkning riskerar nu att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Barn är särskilt utsatta eftersom arbetslösheten och antalet familjer där ingen förvärvsarbetar har stigit, samtidigt som fattigdomen bland förvärvsarbetande har ökat.

Ytterligare sociala investeringar och reformer krävs

Aktiva arbetsmarknadsåtgärder t.ex. anställningsstöd, sänkta skatter för lågavlönade, individanpassat stöd i arbetssökandet samt utbildning är i detta skede av begynnande återhämtning av avgörande betydelse för att vi ska kunna hjälpa fler människor att komma in på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösa och ungdomar som just avslutat sin utbildning måste få stöd så att de inte ger upp i jobbsökandet. Ju fler människor som arbetar desto mer bidrar de till balanserade budgetar och ökad konsumtion för hushållen, vilket skapar en bestående återhämtning.

Särskilda ansträngningar måste göras för att genomföra ungdomsgarantin, som antogs av EU:s ministerråd i april 2013 och godkändes av Europeiska rådet den 27–28 juni. I många länder kommer det att krävas strukturella reformer, t.ex. att stärka de offentliga arbetsförmedlingarna, etablera starka partnerskap mellan offentliga myndigheter som ansvar för sysselsättning och utbildning, samt större investeringar i yrkesinriktad utbildning och lärlingsprogram. EU-länderna ska under de kommande månaderna lägga fram sina nationella planer för hur de tänker genomföra ungdomsgarantin.

EU-länderna bör dessutom fortsätta att modernisera sina nationella välfärdssystem för att utnyttja tillgängliga resurser bättre och uppnå största möjliga sociala och ekonomiska integration. De sociala trygghetssystemen bör tillgodose människors behov vid kritiska tidpunkter under hela livet. I sitt paket om sociala investeringar från februari 2013 ger kommissionen vägledning för bättre sociala investeringar. Paketet omfattar också särskilda rekommendationer för hur man ska tackla barnfattigdom och hemlöshet (IP/13/125, MEMO/13/117, MEMO/13/118).

Skillnader i euroområdet skadar EMU

I den senaste kvartalsrapporten understryks de kvarstående skillnaderna mellan länderna, särskilt i euroområdet.

  1. Arbetslösheten i de södra delarna och i utkanterna av euroområdet steg under 2012 till i genomsnitt 17,3 %, jämfört med 7,1 % i euroområdets norra och centrala delar.

  2. Den genomsnittliga andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar var 22,4 % i de södra delarna och utkanterna av euroområdet, jämfört med 11,4 % i de norra och centrala delarna.

  3. Fattigdomen har ökat i två tredjedelar av EU-länderna, men inte i den resterande tredjedelen.

Sociala och ekonomiska skillnader är allvarliga problem för EMU. Sociala problem och en svag arbetsmarknad påverkar inte bara de länder som berörs direkt utan också de länder som lyckats bättre genom att den totala efterfrågan minskar, produktiviteten sjunker och politisk instabilitet och det bristande förtroendet för euron och EU gör att räntorna stiger.

En stark ekonomisk och monetär union med en social dimension kräver bättre övervakning och utvärdering av de viktigaste potentiella obalanserna när det gäller sysselsättning och sociala förhållanden i EU-länderna. Detta kan kombineras med en starkare samordning av sysselsättnings- och socialpolitiken för att garantera att dessa utmaningar kan mötas på ett snabbt och effektivt sätt, till förmån för den ekonomiska och monetära unionen i dess helhet. Rekommendationen om ungdomsgarantin och överenskommelsen om att lansera ett sysselsättningsinitiativ för ungdomar (med en budget på 6 miljarder euro) är exempel på sådana gemensamma insatser som syftar till att övervinna en de betydande utmaningarna när det gäller sysselsättning och sociala förhållanden som drabbar vissa delar av EMU i oproportionerligt hög grad.

Dessa frågor tas upp i meddelandet om EMU:s sociala dimension som kommissionen antar i dag – se IP/13/893).

Mer information

Kvartalsrapport om sysselsättning och sociala förhållanden

Paketet för sociala investeringar

Ungdomssysselsättningspaketet

Sysselsättningspaketet

Sysselsättnings- och socialpolitiska analyser

László Andors webbplats

Följ @László AndorEU på Twitter

Kommissionens kostnadsfria nyhetsbrev om sysselsättning, socialpolitik och inkludering

Taggar: #EconomicRecovery #eurozone #emu

Kontaktpersoner:

Jonathan Todd (+32 2 299 41 07)

Cécile Dubois (+32 2 295 18 83)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website