Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

EU-kommissionens plan för att ta itu med riskerna i skuggbanksystemet

Commission Européenne - IP/13/812   04/09/2013

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 4 september 2013

EU-kommissionens plan för att ta itu med riskerna i skuggbanksystemet

Kommissionen har i dag godkänt ett meddelande om skuggbanker och föreslagit nya regler för penningmarknadsfonder (PMF).

Meddelandet är en uppföljning av den grönbok om skuggbanker som kom förra året (IP/12/253). I meddelandet sammanfattas det arbete som kommissionen hittills utfört och redogörs för tänkbara ytterligare åtgärder inom detta viktiga område.

Den första av dessa ytterligare åtgärder är ett förslag till nya regler för penningmarknadsfonder som läggs fram i dag. Det syftar till att säkerställa att penningmarknadsfonderna bättre kan motstå tryck på inlösen under kritiska marknadsförhållanden genom att höja deras likviditetsprofil och stabilitet.

- Vi har reglerat banker och marknader utförligt, säger kommissionär Michel Barnier. Nu måste vi ta itu med de risker som skuggbanksystemet innebär. Det spelar en viktig roll i finansieringen av realekonomin och vi måste se till att det medger insyn och att de fördelar som uppnås genom att stärka vissa finansiella institutioner och marknader inte försvagas genom att riskerna flyttas över till mindre hårt reglerade branscher.

Bakgrund

Skuggbankverksamhet är ett system för kreditförmedling som omfattar enheter och verksamheter utanför det reguljära banksystemet. Skuggbanker är inte reglerade på samma sätt som banker men bedriver bankliknande verksamhet. Rådet för finansiell stabilitet (FSB) uppskattar att omfattningen av skuggbanksystemet uppgick till cirka 51 biljoner euro under år 2011. Detta motsvarar 25-30 % av det totala finansiella systemet och hälften av storleken på bankernas tillgångar. Skuggbanksystemet är därför av stor systemisk betydelse för Europas finansiella system.

Sedan finanskrisens början år 2007 har EU-kommissionen inlett en omfattande reform av sektorn för finansiella tjänster i Europa. Syftet är att skapa en stark och stabil finansiell sektor, vilket är viktigt för den reala ekonomin, genom att ta i tu med de brister och svagheter som uppdagats under krisen. Men riskerna får inte samlas i skuggbanksektorn. Nya regler för bankverksamhet kan delvis vara en orsak till att viss bankverksamhet skjuts över till den mindre hårt reglerade skuggbanksektorn.

Penningmarknadsfonder (PMF) är en viktig källa till kortfristig finansiering för finansinstitut, företag och regeringar. I Europa innehar penningmarknadsfonder omkring 22 % av de kortfristiga skuldförbindelser som ges ut av regeringar eller företagssektorn. De innehar 38 % av de kortfristiga skulder som emitteras av banksektorn. På grund av denna systematiska sammankoppling av penningmarknadsfonder med banksektorn och med både företags och den offentliga sektorns finanser, har deras verksamhet varit i centrum för det internationella arbetet rörande skuggbanker.

Huvuddrag i dagens meddelande om skuggbanker och utkastet till förordning om penningmarknadsfonder:

I meddelandet anges vilka problem man ser när det gäller skuggbanksystemet och vilka åtgärder som redan genomförts för att hantera riskerna med skuggbanker. Man har bland annat infört regler som styr hedgefondverksamhet (se MEMO/10/572) och stärkt relationen mellan banker och oreglerade aktörer (föreskrifterna rörande värdepapperiseringsexponeringar i den omarbetade kapitalkravslagstiftningen -MEMO/13/272).

Det redogör för de områden som kommissionen prioriterar att ta initiativ inom, t.ex.

  1. att skapa ett ramverk för penningmarknadsfonder. De nya reglerna som föreslås i dag (MEMO/13/764) rör penningmarknadsfonder (PMF) som har sin hemvist i eller som säljs i Europa och syftar till att förbättra deras likviditetsprofil och stabilitet:

  • Likviditetshantering: Penningmarknadsfonder skulle tvingas ha minst 10 % av portföljerna i tillgångar som förfaller inom en dag och ytterligare 20 % i tillgångar som förfaller inom en vecka. Syftet med detta krav är att tillåta penningmarknadsfonder att återbetala investerare som vill dra tillbaka kapital med kort varsel. För att undvika att en enskild emittent får för stor vikt i en penningmarknadsfonds NAV-värde ("net asset value"), skulle exponering mot en enskild emittent begränsas till högst 5 % av penningmarknadsfonders portfölj (värde). För penningmarknadsfonder med förlängd löptid, skulle en enskild emittent kunna motsvara 10 % av portföljen.

  • Stabilitet: för att ta hänsyn till det fasta NAV-värdet och penningmarknadsfonders benägenhet att behöva sponsorstöd för att stabilisera inlösen till det nominella beloppet, skulle de nya reglerna kräva att denna typ av penningmarknadsfonder fastställer en fördefinierad kapitalbuffert. Denna buffert kommer att utnyttjas för att främja en stabil inlösen i tider av minskande värde på penningmarknadsfonders investeringstillgångar.

  1. insyn i skuggbanksektorn: För att göra det möjligt att övervaka risker på ett effektivt sätt och att kunna ingripa vid behov är det nödvändigt att samla in ingående, tillförlitliga och heltäckande uppgifter om denna sektor.

  2. värdepapperslagstiftning och de risker som är förenade med transaktioner för värdepappersfinansiering (huvudsakligen utlåning av värdepapper och repor). Detta kan bidra till en smygande ökning av användningen av finansiell hävstång och förstärker det finansiella systemets procykliska karaktär, vilket i sin tur leder till att systemet blir känsligt för uttagsanstormningar mot banker och plötsliga minskningar av användningen av finansiell hävstång. Bristen på transparens på värdepappersmarknaderna gör det dessutom svårt att fastställa egendomsrättigheter (vem äger vad?), övervaka riskkoncentrationer och identifiera motparter (vem är exponerad mot vem?).

  3. att skapa ett ramverk för interaktion med banker. Den höga nivån av sammankoppling mellan skuggbanksystemet och resten av den finansiella sektorn, särskilt vad gäller banksystemet, utgör en viktig källa till spridningsrisker. Dessa risker skulle framför allt kunna åtgärdas genom att skärpa de försiktighetsregler som tillämpas på banker i deras verksamhet med oreglerade finansiella institut.

Särskild uppmärksamhet kommer också att ägnas åt tillsynen av skuggbanker och deras verksamhet, för att säkerställa att specifika risker hanteras på lämpligt sätt. Vissa områden, exempelvis fastställandet av rekonstruktions- och avvecklingsverktyg för andra finansinstitut än banker och en strukturell reform av banksystemet måste analyseras vidare och kommer att klargöras senare.

Det slutliga målet är att se till att de potentiella systemriskerna för den finansiella sektorn täcks och att möjligheterna till regleringsarbitrage begränsas, för att stärka marknadsintegriteten och öka sparares och konsumenters förtroende för marknaden.

Kommissionens meddelande är i linje med rådet för finansiell stabilitets rekommendationer för vilka G20-ledarna kommer att uttala sitt stöd i Sankt Petersburg den 5-6 september 2013.

Se även MEMO/13/763 (skuggbanker) och MEMO/13/764 (penningmarknadsfonder).

Ytterligare information

http://ec.europa.eu/internal_market/finances/shadow-banking/index_en.htm

http://ec.europa.eu/internal_market/investment/money-market-funds/index_en.htm

Kontaktpersoner:

Chantal Hughes (+32 2 296 44 50)

Carmel Dunne (+32 2 299 88 94)

Audrey Augier (+32 2 297 16 07)


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site