Navigation path

Left navigation

Additional tools

Skydda skattebetalarnas pengar mot bedrägerier: kommissionen föreslår en europeisk åklagarmyndighet och förstärka Olafs processuella säkerheter

European Commission - IP/13/709   17/07/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 17 juli 2013

Skydda skattebetalarnas pengar mot bedrägerier: kommissionen föreslår en europeisk åklagarmyndighet och förstärka Olafs processuella säkerheter

Idag vidtar Europeiska kommissionen åtgärder för att förbättra möjligheterna att dra brottslingar inför rätta i hela unionen om de gör sig skyldiga till bedrägerier mot EU:s skattebetalare. Detta sker genom inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet. Myndighetens exklusiva uppgift kommer att vara att utreda och lagföra och, i förekommande fall, inför medlemsländernas domstolar, pröva brott som påverkar EU:s budget. Den europeiska åklagarmyndigheten ska vara en oberoende institution, och omfattas av demokratisk kontroll.

– Som jag lovade i mitt tal om tillståndet i unionen 2012 har kommissionen i dag föreslagit en europeisk åklagarmyndighet. Detta initiativ bekräftar vårt engagemang för rättsväsendet, och kommer att öka skyddet av skattebetalarnas pengar avsevärt och göra det lättare att ta itu med bedrägerier riktade mot EU-medel. Kommissionen har också infriat sitt löfte att förstärka Olafs processuella säkerheter i enlighet med de garantier som den europeiska åklagarmyndigheten kommer att tillämpa, sa kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Genom dagens förslag infriar kommissionen sitt löfte att tillämpa nolltolerans på bedrägerier mot EU:s budget. När det handlar om skattemedel räknas varje cent, inte minst i dagens ekonomiska situation, sa vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär med ansvar för rättsliga frågor. Brottslingar som utnyttjar kryphål i lagen för att lura åt sig skattebetalarnas pengar ska inte komma undan bara för att vi inte har rätt instrument för att dra dem inför rätta. För, om vi ska vara ärliga: Om inte vi, EU, skyddar vår federala budget, vem ska då göra det åt oss? Jag uppmanar medlemsländerna och Europaparlamentet att ställa sig bakom detta viktiga projekt så att den europeiska åklagarmyndigheten kan tas i drift den 1 januari 2015.

– Den europeiska åklagarmyndigheten ska se till att skyddet av EU:s budget får tillräcklig prioritet i hela EU. Den ska överbrygga klyftan mellan medlemsländernas straffrättsliga system, vars befogenheter stannar vid landsgränserna, och EU-organ som inte kan utreda brott, sa Algirdas Šemeta, EU:s bedrägeribekämpningskommissionär. Samtidigt kommer Olaf att fortsätta sitt viktiga bedrägeribekämpningsarbete på områden som inte omfattas av den nya myndigheten. De idéer vi lagt fram i dag för att ytterligare förbättra byråns styre, kommer tillsammans med den nyligen genomförda reformen av Olaf att öka dess effektivitet och redovisningsskyldighet. På så sätt kommer vår förmåga att bekämpa och förhindra bedrägerier riktade mot EU att öka kraftigt

Logiken i förslaget om den europeiska åklagarmyndigheten är enkel: Om du har en federal budget — med pengar som kommer från samtliga EU:s medlemsländer och administreras enligt gemensamma regler — behöver du också federala instrument för att effektivt skydda denna budget i hela unionen. För närvarande finns det stora skillnader i fråga om skyddsnivå och tillsyn i EU när det gäller att komma till rätta med EU-relaterade bedrägerier. Andelen framgångsrika åtal som berör brott mot EU-budgeten varierar avsevärt från ett medlemsland till ett annat, med ett EU-genomsnitt på bara 42,3 % (se bilaga). Många fall åtalas inte alls, vilket gör det möjligt för bedragare att utnyttja rättsliga kryphål och försnilla medborgarnas pengar. Även i de fall då åtalas finns det stora skillnader mellan medlemsländerna i fråga om antalet fällande domar för brott mot EU-budgeten.

Den europeiska åklagarmyndigheten ska försäkra sig om att alla ärenden som inbegriper misstänkta bedrägerier mot EU:s budget följs upp och slutförs, så att brottslingar vet att de kommer att åtalas och ställas inför rätta. Detta kommer att ha en kraftig avskräckande verkan.

I enlighet med EU-fördragen kommer Danmark inte att delta i den europeiska åklagarmyndigheten. Förenade kungariket och Irland att inte heller att delta, såvida de inte frivilligt och uttryckligen beslutar att göra detta (opt in).

Parallellt med inrättandet av den europeiska åklagarmyndigheten föreslår kommissionen en reform av EU:s byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och lägger fram ett meddelande om förvaltningen av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

En decentraliserat, kostnadseffektiv struktur

Den europeiska åklagarmyndigheten kommer att ha en decentraliserad struktur och vara integrerad i nationella rättssystem. Delegerade europeiska åklagare ska göra utredningar och åtal i respektive medlemsland, med hjälp av nationell personal, och då också tillämpa nationell lagstiftning. Deras insatser kommer att samordnas av den europeiska åklagaren för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt i hela EU, vilket är absolut nödvändigt, särskilt i gränsöverskridande fall. Hela strukturen bygger på befintliga resurser och bör därför inte medföra några betydande merkostnader.

Nationella domstolar kommer att anförtros den rättsliga prövningen, dvs. frågor kring den europeiska åklagarens verksamhet ska kunna överklagas till dem. Samtidigt stärker förslaget de misstänktas processuella rättigheter när de ställs inför utredningar som utförs av den europeiska åklagarmyndigheten.

De tios kollegium, som sammanför den europeiska åklagaren, 4 ställföreträdare och 5 delegerade åklagare ska garantera en skarvfri integration mellan EU och den nationella nivån, särskilt genom att enas om allmänna regler för fördelningen av ärenden.

Starka processuella rättigheter

Förslaget garanterar ett starkare skydd för enskildas processuella rättigheter när europeiska åklagarmyndigheten genomför undersökningar än vad som för närvarande är fallet i nationella system. Detta omfattar bland annat rätt till tolkning och översättning, men ävenrätt till information och tillgång till handlingar i ärendet eller rätten till rättshjälp (advokat) om man häktas.

Dessutom omfattar bestämmelserna om inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet andra rättigheter som ännu inte harmoniserats genom EU-lagstiftning, i syfte att säkerställa starka garantier för processuella rättigheter. Till dessa hör rätten att tiga och anses vara oskyldig, rätten till rättshjälp och rätten att lägga fram bevis och höra vittnen.

I förslaget fastställs också tydliga och harmoniserade regler om utredningsåtgärder som den europeiska åklagarmyndigheten kan använda i sina utredningar samt bestämmelser om insamling och användning av bevismaterial.

Förbättra Olafs styre och öka dess processuella rättigheter

Kommissionen föreslår att ytterligare stärka Olafs styre och förbättra de processuella rättigheterna vis utredningar, i ljuset av vad som planeras för EPPO. Två viktiga initiativ kan nämnas: För det första kommer en oberoende kontrollinstans för processuella rättigheter att inrättas som ska öka den rättsliga översynen av Olafs utredningsarbete. För det andra kommer särskilda processuella säkerheter att skaps, i form av krav på kontrollinstansens godkännande av mer ingripande utredningsåtgärder (rannsakan av kontor, beslag av dokument osv.) som Olaf kan behöva genomföra i EU-institutionerna.

Olafs roll kommer också att ändras när den europeiska åklagarmyndigheten inrättas.

Olaf förblir ansvarigt för administrativa utredningar inom områden som inte omfattas av den europeiska åklagarmyndighetens behörighet. Hit hör bl.a. oegentligheter som påverkar EU:s ekonomiska intressen och allvarliga förseelser eller brott som begås av EU-personal men som inte har ekonomiska följder.

Olaf kommer inte längre att genomföra administrativa utredningar av EU-bedrägerier eller andra brott som berör EU:s ekonomiska intressen, eftersom sådana brott kommer att omfattas av den europeiska åklagarmyndighetens exklusiva behörighet när denna har inrättats. Om Olaf misstänker sådana brott ska den snarast rapportera det till åklagarmyndigheten. Även om Olaf inte längre kommer att genomföra utredningar på detta område ska den även fortsättningsvis bistå åklagarmyndigheten på dess begäran (som den redan i dag bistår nationella åklagare). Denna förändring ska underlätta en snabb utredning och förhindra dubbelarbete kring samma fakta i brottsutredningar och administrativa utredningar. På så sätt ökar chanserna för framgångsrika utredningar.

Nästa steg

Den föreslagna förordningen måste nu enhälligt antas av medlemsländerna församlade i rådet, efter Europaparlamentets godkännande.

Om enhällighet inte kan nås i rådet, föreskrivs det i fördragen att en grupp om minst nio medlemsländer kan ingå ett utökat samarbete (artikel 86 i EUF-fördraget).

Bakgrund

Medlemsländerna uppger att 500 miljoner euro varje år förloras i form av EU:s utgifter och inkomster till följd av misstänkta bedrägerier.

Inrättandet av den europeiska åklagarmyndigheten föreskrivs i Lissabonfördraget (artikel 86 i EUF-fördraget) liksom en förstärkning av Eurojust (artikel 85 i EUF-fördraget). Ordföranden Manuel Barroso upprepade kommissionens åtagande att främja detta projekt i sitt tal, förra året, om tillståndet i unionen (TAL/12/296) september 2012.

I ett gemensamt dokument av den 20 mars 2013 uttryckte Frankrikes och Tysklands justitieministrar sitt stöd för inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet.

I maj 2011 antog kommissionen ett meddelande om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen genom straffrätt och administrativa utredningar som omfattade förslag om förbättring av skyddet av EU:s ekonomiska intressen (se IP/11/644).

I juli 2012 föreslog kommissionen ett direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (IP/12/767, MEMO/12/544). Detta inbegrep gemensamma definitioner av brott mot EU-budgeten, harmoniserade minimipåföljder (inklusive fängelse i allvarliga fall) och gemensam preskriptionstid.

Mer information:

MEM O/13/693

Pressmaterial

http://ec.europa.eu/justice/newsroom/criminal/news/130717_en.htm

EU-kommissionens straffrättspolitik:

http://ec.europa.eu/justice/criminal/criminal-law-policy

Webbplats för Viviane Reding, kommissionens vice ordförande och kommissionär för rättsliga frågor:

http://ec.europa.eu/reding

Webbplatsen för kommissionären Algirdas Šemeta:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/semeta/index_en.htm

Kontaktpersoner:

Mina Andreeva (+32 2 299 13 82)

Emer Traynor (+32 2 292 15 48)

Natasha Bertaud (+32 2 296 74 56)

Natasja Bohez Rubiano (+32 2 296 64 70)

BILAGA 1: Fördelning av åtgärder som överförs till medlemsländerna, rättsliga avgöranden och domar, från 2006-2011

Åtgärder som överförs till medlemsländerna

Åtgärder med rättsliga avgöranden

Åtgärder med rättsliga avgöranden i % av överförda

Ståndpunkter

Fällande domar i % av antalet rättsliga avgöranden

Österrike

8

4

50 %

4

100 %

Belgien

56

28

50 %

18

64,3 %

Bulgarien

37

14

37,8 %

6

42,9 %

Cypern

1

0

0 %

0

ej tillämpligt

Tjeckien

23

8

34,8 %

2

25 %

Danmark

4

3

75 %

1

33,3 %

Estland

3

1

33,3 %

1

100 %

Finland

12

12

100 %

11

91,7 %

Frankrike

29

12

41,4 %

9

75 %

Tyskland

168

114

67,9 %

65

57 %

Grekland

86

26

30,2 %

5

19,2 %

Ungern

10

1

10 %

0

0 %

Irland

0

0

ej tillämpligt

0

ej tillämpligt

Italien

112

37

33 %

14

37,8 %

Lettland

4

0

0 %

0

ej tillämpligt

Litauen

9

9

100 %

8

88,9 %

Luxemburg

2

1

50 %

1

100 %

Malta

5

0

0 %

0

ej tillämpligt

Nederländerna

29

16

55,2 %

5

31,3 %

Polen

90

17

18,9 %

6

35,3 %

Portugal

21

9

42,9 %

6

66,7 %

Rumänien

225

128

56,9 %

30

23,4 %

Slovakien

16

9

56,3 %

0

0 %

Slovenien

2

0

0 %

0

ej tillämpligt

Spanien

54

5

9,3 %

0

0 %

Sverige

5

4

80 %

4

100 %

Förenade kungariket

19

13

68,4 %

3

23,1 %

Totalt

1030

471

45,7 %

199

42,3 %

Källa: Olaf:s rapport 2011: Tolfte operativa rapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, 1 januari t– 31 december 2011, tabell 6, s. 22.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website